Ja, vad ska jag säga. Här gnäller jag, funderar och undrar vad som är fel med filmen eller kameran när det egentligen är ett handhavandefel hos fotografen. Jag måste ha drabbats av en total blackout när det gäller att framkalla filmer. Idag när jag skulle framkalla två rullar så insåg jag att jag faktiskt glömt en sak. En sak som visade sig vara mycket viktig! Till dosan finns en ”stång” som spiralen ska sitta på. När sedan locket sätts på plats så kommer spiralen att låsas i dosan och spiralen kan inte röra sig fritt utan följer med dosan i rotationen. Stången hade jag glömt bort alldeles och framkallat de ”defekta” filmerna utan den! Suck!
När jag tittar på dagens framkallade filmer så kan jag se att de ser ut precis som de ska. Att rutorna är ojämnt exponerade får tillskrivas fotografens oförmåga att mäta och bedöma ljuset på ett korrekt sätt. Samtliga 12 exponerade rutor är framkallade. Det svarta från tidigare framkallningar är som bortsopat. Därmed tror jag mig ha förstått vad som hänt. Spiralen har inte roterat ordentligt i maskinen, utan vissa delar av filmen har blivit felaktiga. Kanske har de legat i framkallaren hela tiden? Eller inte fixerats ordentligt? Skit samma. Nu verkar det funka som det ska! Ibland är det inte lätt att vara fotografisk kretin med tilt i pallet.
30 april 2007
Enfaldiga jag
Nu sitter jag här igen. Tipsad av en brevvän om Clas Ohlson och IKEA som inköpsställen för passepartouter och ramar, surfade jag runt och kikade på deras sortiment. Clas Ohlson brukar vara min leverantör av ramar till fotografier men att IKEA sålde ramar hade jag faktiskt glömt bort.
Så bar det iväg i lördags. Först till IKEA där jag köpte två ramar med passepartout och plastglas. Egentligen gillar jag det inte. Kan ju tycka att det är bra med plast i en stor ram men jag skulle föredra ett reflexfritt glas eller plexiglas. Dessutom är IKEA:s passepartout ful! Nu kommer ”Ensam vid havet” att ha en bred kant nertill och en bred kant upptill. Inte särskilt snyggt tycker jag. Skulle hellre ha sett en smalare kant runt hela ”verket”. Köpte också en ram 40 x 50 cm till kopparsticket. Till det hade jag bestämt att jag skulle ha en passepartout från Klas I Sjön. Väl där så insåg jag att jag nog skulle köpa en aluminiumram i storlek 40 x50 också. Smal svart ram. Det blev en extra utgift, men för tusan. Vad gör man inte för konsten.
På hemvägen svängde jag in på loppisen i Valbo. Fyndade naturligtvis! Två mätglas för en tia och en diaprojektor för en femtiolapp. En fullt fungerande ”modern” projektor. Problemet visade sig när jag kom hem och försökte stoppa i mina diamagasin. De passade inte! Jag hade inte ens tänkt tanken att magasinen jag har, inte skulle passa. Enfaldigt! På Tradera finns det två 100 bilders rundmagasin som passar projektorn. Jag har lagt ett bud på dem. Tanken är att om jag vinner auktionen så ska jag plocka över mina dior och fotografera av dem med en digital kamera, eftersom jag inte äger en filmskanner. Bättre med ”dåliga” digitala bilder än inga bilder alls.
Så bar det iväg i lördags. Först till IKEA där jag köpte två ramar med passepartout och plastglas. Egentligen gillar jag det inte. Kan ju tycka att det är bra med plast i en stor ram men jag skulle föredra ett reflexfritt glas eller plexiglas. Dessutom är IKEA:s passepartout ful! Nu kommer ”Ensam vid havet” att ha en bred kant nertill och en bred kant upptill. Inte särskilt snyggt tycker jag. Skulle hellre ha sett en smalare kant runt hela ”verket”. Köpte också en ram 40 x 50 cm till kopparsticket. Till det hade jag bestämt att jag skulle ha en passepartout från Klas I Sjön. Väl där så insåg jag att jag nog skulle köpa en aluminiumram i storlek 40 x50 också. Smal svart ram. Det blev en extra utgift, men för tusan. Vad gör man inte för konsten.
På hemvägen svängde jag in på loppisen i Valbo. Fyndade naturligtvis! Två mätglas för en tia och en diaprojektor för en femtiolapp. En fullt fungerande ”modern” projektor. Problemet visade sig när jag kom hem och försökte stoppa i mina diamagasin. De passade inte! Jag hade inte ens tänkt tanken att magasinen jag har, inte skulle passa. Enfaldigt! På Tradera finns det två 100 bilders rundmagasin som passar projektorn. Jag har lagt ett bud på dem. Tanken är att om jag vinner auktionen så ska jag plocka över mina dior och fotografera av dem med en digital kamera, eftersom jag inte äger en filmskanner. Bättre med ”dåliga” digitala bilder än inga bilder alls.
27 april 2007
inramning
"Du har vunnit budgivningen i auktion 42558825, Lennart Iverus, signerat kopparstick 1968. Ditt vinnande bud var 105 kr".
Ja, så är det avslöjat. Jag har bjudit på etsningar, gravyrer och litografier på Tradera. Så i fortsättningen kan jag ärligt och uppriktigt fråga kvinnor om de ska följa med hem och se på ”mina etsningar”.
Jag tror att allting började med ett foto på en kvinna som jag kände i Umeå för mycket länge sedan. Då konststuderande. Idag en etablerad konstnär. Den ena tanken föder den andra så jag rotade fram mina misshandlade ”Ensam vid havet” av Ulf Wahlberg och ”Mr Nixon I presume” av Olof Sandahl. Brukar ju kika efter fotorelaterade prylar på Tradera men denna gång kollade jag grafiska blad. Grundkravet är att jag ska gilla dem och de ska vara billiga.
Grafiska blad som ska hänga på väggen behöver passepartout och ram precis som mina fotografier. Tidigare har jag köpt ramar och passepartouter på Clas Ohlson men det finns inga som passar kvadratiska bilder eller stora grafiska blad. Alltså måste jag kanske göra mina egna ramar och passepartouter i framtiden? Googlandet fortsätter. Jag har hittat inköpsställen för konstnärsmaterial där de säljer passepartoutknivar, linjaler passepartout, och kartong m.m.
På lite sikt så har jag föresatt mig att lära mig att tillverka mina egna inramningar. Undrar hur det ska gå?
Ja, så är det avslöjat. Jag har bjudit på etsningar, gravyrer och litografier på Tradera. Så i fortsättningen kan jag ärligt och uppriktigt fråga kvinnor om de ska följa med hem och se på ”mina etsningar”.
Jag tror att allting började med ett foto på en kvinna som jag kände i Umeå för mycket länge sedan. Då konststuderande. Idag en etablerad konstnär. Den ena tanken föder den andra så jag rotade fram mina misshandlade ”Ensam vid havet” av Ulf Wahlberg och ”Mr Nixon I presume” av Olof Sandahl. Brukar ju kika efter fotorelaterade prylar på Tradera men denna gång kollade jag grafiska blad. Grundkravet är att jag ska gilla dem och de ska vara billiga.
Grafiska blad som ska hänga på väggen behöver passepartout och ram precis som mina fotografier. Tidigare har jag köpt ramar och passepartouter på Clas Ohlson men det finns inga som passar kvadratiska bilder eller stora grafiska blad. Alltså måste jag kanske göra mina egna ramar och passepartouter i framtiden? Googlandet fortsätter. Jag har hittat inköpsställen för konstnärsmaterial där de säljer passepartoutknivar, linjaler passepartout, och kartong m.m.
På lite sikt så har jag föresatt mig att lära mig att tillverka mina egna inramningar. Undrar hur det ska gå?
Nattarbete
Kom hem sent i går. Ja, sent på eftermiddagen alltså. Var till kontoret och surrade en stund med de få människor som fanns där. Innan dess hade jag varit till fotografen för att bli avkonterfejad. Mitt körkort är ogiltigt och inför hotet att få det indraget så var det bara att krypa till korset och ”ta tag” i saken. Alltså betala pengar till Vägverket och gå till fotografen samt skicka in begärd handling till Vägverket. Nu är det bara att vänta på det nya körkortet. Ser mest ut som en nyrakad, snaggad och magerlagd förrymd fånge på fotot, tycker jag. Men jag vänjer mig kanske?
Sena kvällen fylldes av framdragande av kemikalier, skålar och papper. Mörklade badrummet och ställde in förstoringsapparaten. Plockade fram ett par av mina testnegativ och kopierade. Det kändes mycket ovant att åter stå och slabba i ett mörkrum. Tyvärr var väl inte bilderna särskilt inspirerande men jag kopierade dem trots detta. Upptäckte att jag gillade mörkrumsarbetet, men det är alldeles för trångt i badrummet. Kanske är det bättre att inreda drängkammaren till mörkrum. Bättre utrymme och lätt att mörklägga. Sköljningen kan ju ske i badrummet. Klockan ett på natten var jag så trött att jag med nöd och näppe klarade av att hålla mig på benen. Halv två var de sista kopiorna sköljda och jag kunde gå till sängs. Skönt!
Tror jag att jag ska selentona några av kopiorna idag. Bara för att se hur det blir. Sedan ska kemikalierna kastas och apparat samt skålar ställas undan.
Sena kvällen fylldes av framdragande av kemikalier, skålar och papper. Mörklade badrummet och ställde in förstoringsapparaten. Plockade fram ett par av mina testnegativ och kopierade. Det kändes mycket ovant att åter stå och slabba i ett mörkrum. Tyvärr var väl inte bilderna särskilt inspirerande men jag kopierade dem trots detta. Upptäckte att jag gillade mörkrumsarbetet, men det är alldeles för trångt i badrummet. Kanske är det bättre att inreda drängkammaren till mörkrum. Bättre utrymme och lätt att mörklägga. Sköljningen kan ju ske i badrummet. Klockan ett på natten var jag så trött att jag med nöd och näppe klarade av att hålla mig på benen. Halv två var de sista kopiorna sköljda och jag kunde gå till sängs. Skönt!
Tror jag att jag ska selentona några av kopiorna idag. Bara för att se hur det blir. Sedan ska kemikalierna kastas och apparat samt skålar ställas undan.
26 april 2007
Påfågelsöga
Påfågelsöga, citronfjäril och nässelfjäril fladdrade från Scilla till Scilla på gräsmattan i förmiddags, när jag skulle dricka mitt kaffe i solen. Säsongens första påfågelsöga! Hämtade snabbt min kamera och lyckades få några bilder. Undrar vad jag ska ha alla fjärilsbilder till? Även om jag inte vet så kan jag inte motstå lusten att "föreviga" dem. Påfågelsögat är en vacker fjäril. Jag tycker de flesta dagfjärilar är vackra snabba flygare.
Min sjukskrivning går ut den 29 april så nu är det dags för en tripp till Sandviken med en tidrapport, och ett eventuellt samtal med min "boss man" om vilka arbetsuppgifter jag kan få nästa vecka. Den 2 maj ska jag visserligen till läkaren på hälsocentralen för att diskutera mitt "fall" men som det känns idag så tror jag att det är dags att försöka "komma tillbaka". Kanske på hslvtid de första veckorna?
Min sjukskrivning går ut den 29 april så nu är det dags för en tripp till Sandviken med en tidrapport, och ett eventuellt samtal med min "boss man" om vilka arbetsuppgifter jag kan få nästa vecka. Den 2 maj ska jag visserligen till läkaren på hälsocentralen för att diskutera mitt "fall" men som det känns idag så tror jag att det är dags att försöka "komma tillbaka". Kanske på hslvtid de första veckorna?
24 april 2007
Problemlösning
Problemlösning är inte min starka sida. Här hetsar jag upp mig och tror att det är fel på kameran och att det är därför rullarna ser ut som de gör. Visst det verkar som om exponeringsmätaren visar fel men om jag tittar på filmerna så inser jag att de har förmodligen drabbats av något som mest påminner om "ljusläckage" på de sista fem–sex rutorna. Märkligt. Än märkligare blir det om jag tittar på filmen jag tog med min YashicaMat den 16 jan 2006. Det är samma fel där. Sju rutor korrekta och sedan är filmen svart dvs. den ser ut att ha träffats av ljus. Då är frågan varför uppstår detta? Kan det var läckage i framkallningsdosan? Verkar osannolikt tycker jag. Kan det vara felaktig framkallning? Samtliga filmer är framkallade i samma JOBO-maskin de senaste dagarna. Uppstår det när jag laddar filmen på spiralen? Jag vet inte. Tycker mest det är synnerligen märkligt,
Nej, problemlösning är inte min starka sida. Tror jag får konsultera en vetenskapligt skolad person som dessutom är en hängiven analog storformatsfotograf.
Nej, problemlösning är inte min starka sida. Tror jag får konsultera en vetenskapligt skolad person som dessutom är en hängiven analog storformatsfotograf.
Fan åsså
Framkallade rulle nummer två. Det sket sig igen! Fan också. Precis likadant. Denna gång var hela rullen felexponerad, men mest på sista delen av filmen. Ett tredje försök väntar. Denna gång ska jag mäta ljuset med min digitala kamera.
Kan det vara fel på framkallningen? Suck...
Kan det vara fel på framkallningen? Suck...
Det sket sig
Framkallade min testrulle igår kväll. Det sket sig. Halva rullen var ”korrekt” exponerad medan den sista hälften var nästintill oexponerad, dvs. spår av bilderna syns men allt är överdraget av en svart hinna. Gudarne ska veta att jag funderat fram och tillbaka kring vad som var fel. Kameran och objektiven fungerade som de skulle imorse när jag kollade. Den enda felkälla jag kan komma på att jag inte hade ställt tillbaka självutlösaren ”V” till ”X” efter exponeringen.
Bestämde mig för att ”skjuta” ytterligare en testrulle och drog iväg till ”stenen” på udden i Gåsholma i morse. Nu ska jag avsluta rullen här hemma på gården. Därefter blir ännu en sväng med kemikalier i badrummet. Är fortfarande en smula tveksam till exponeringsmätaren, men hur den fungerar visar sig nog. Kanske är det jag som inte är tillräckligt "lätt på handen" när jag mäter ljuset?
Efter att ha fotograferat i solljuset på stranden så inser jag att jag behöver ett par passande motljusskydd. Det fanns inga med objektiven. Kanske för att kameran använts i studio? Dessutom tror jag att jag ska skaffa ett par filter för svartvit film. Pärm med pergamynblad och mer film behöver jag också. Det kostar att fota analogt!
Bestämde mig för att ”skjuta” ytterligare en testrulle och drog iväg till ”stenen” på udden i Gåsholma i morse. Nu ska jag avsluta rullen här hemma på gården. Därefter blir ännu en sväng med kemikalier i badrummet. Är fortfarande en smula tveksam till exponeringsmätaren, men hur den fungerar visar sig nog. Kanske är det jag som inte är tillräckligt "lätt på handen" när jag mäter ljuset?
Efter att ha fotograferat i solljuset på stranden så inser jag att jag behöver ett par passande motljusskydd. Det fanns inga med objektiven. Kanske för att kameran använts i studio? Dessutom tror jag att jag ska skaffa ett par filter för svartvit film. Pärm med pergamynblad och mer film behöver jag också. Det kostar att fota analogt!
23 april 2007
Fram och tillbaka som en skållad råtta
Så har jag varit till Uppsala och hämtat kameran. Naturligtvis började det duggregna när jag åkte. Det blåsiga, regniga och gråkalla vädret höll i sig hela resan. Säljaren visade sig var en mycket trevlig och sympatisk man som var äldre än mig. I mina ögon var han nog pensionär sedan flera år, men jag kan ju ha fel förstås. Han berättade att han köpte kameran som ny för trettio år sedan och att den användes i studion till produktfotografering. Det var nog femton år sedan han använde den senast, trodde han. Jag fann ingen anledning att betvivla hans uppgifter för kameran verkade vara i mycket gott skick. Allt föreföll fungera. Jag betalade, fick ett kvitto och återvände mot hemmet. Bestämde mig för att min ”rundtur” genom Uppland fick vara eftersom jag hade glömt bort hur man bytte optik. Alzheimers i lättversion. Igen!
Efter lunch försvann molnen och värmen steg. Jag bestämde mig för att ”bränna av” en rulle som test. Något som var lättare sagt än gjort. Det tog mig flera timmar av krypande på knäna eller stående böjd över sökaren på denna imponerande mekaniska kamera. För imponerad är jag så här långt. Kameran väger bly men känns mycket förtroendeingivande att fota med. Det enda frågetecknet är den inbyggda ljusmätaren som sitter i sökaren. Kanske visar den ett halvt till ett steg fel? Detta jämfört med min digitala kamera. I vilket fall som helst så exponerade jag testrullen efter Kowans mätare. Om det visar sig att negativen blev underexponerade så får jag justera detta senare genom att ställa om filmkänsligheten.
Det blev en rulle med blommor, cykel, slåtteraggregat, äppelträd och kyrkan i byn. Nu återstår det att framkalla rullen samt en rulle som jag tagit tidigare. Ska bli intressant. I morgon tror jag att jag ska ägna ytterligare en rulle åt mellanformatsfotografering. Då måste vädret vara på min sida. Funderar på om det finns några träd att fotografera. Träd med gammal sprucken bark. Då vill jag ha solsken och släpljus. Blir det skitväder så blir det väl filmframkallning eller allmänt slappandet framför kakelugnen.
Efter lunch försvann molnen och värmen steg. Jag bestämde mig för att ”bränna av” en rulle som test. Något som var lättare sagt än gjort. Det tog mig flera timmar av krypande på knäna eller stående böjd över sökaren på denna imponerande mekaniska kamera. För imponerad är jag så här långt. Kameran väger bly men känns mycket förtroendeingivande att fota med. Det enda frågetecknet är den inbyggda ljusmätaren som sitter i sökaren. Kanske visar den ett halvt till ett steg fel? Detta jämfört med min digitala kamera. I vilket fall som helst så exponerade jag testrullen efter Kowans mätare. Om det visar sig att negativen blev underexponerade så får jag justera detta senare genom att ställa om filmkänsligheten.
Det blev en rulle med blommor, cykel, slåtteraggregat, äppelträd och kyrkan i byn. Nu återstår det att framkalla rullen samt en rulle som jag tagit tidigare. Ska bli intressant. I morgon tror jag att jag ska ägna ytterligare en rulle åt mellanformatsfotografering. Då måste vädret vara på min sida. Funderar på om det finns några träd att fotografera. Träd med gammal sprucken bark. Då vill jag ha solsken och släpljus. Blir det skitväder så blir det väl filmframkallning eller allmänt slappandet framför kakelugnen.
22 april 2007
I morgon
Ska jag hämta kameran i Uppsala. Ringde upp säljaren och vi kom överens om att den ska hämtas på hans kontor mellan kl. nio och tio. Nu gäller det att hitta dit också.
Dags att göra i ordning en tom kameraväska för att transportera utrustningen i. Plocka fram ett par rullfilmer ur kylen, ett passande batteri för kamerans exponeringsmätare, ett stativ samt packa ner en bra extra ljusmätare (digital kamera). Sedan återstår det bara att fixa färdkost för morgondagens övningar och tanka bilen. Jag hoppas vädret blir bättre än idag. Framför allt mindre blåsigt och varmare. Då ska jag ta en liten tur på kringelkrokvägar genom Uppland för att se om jag begriper hur kameran ska användas. Hittade en del information om Kowa på nätet. Bland annat en bruksanvisning, men tyvärr så har mina bläckpatroner torkat så det går inte att skriva ut manualen. Jag har läst på och försökt memorera in handgreppen. Risken är förstås att Alzheimer slår till och att jag strular till det på något sätt.
Dags att göra i ordning en tom kameraväska för att transportera utrustningen i. Plocka fram ett par rullfilmer ur kylen, ett passande batteri för kamerans exponeringsmätare, ett stativ samt packa ner en bra extra ljusmätare (digital kamera). Sedan återstår det bara att fixa färdkost för morgondagens övningar och tanka bilen. Jag hoppas vädret blir bättre än idag. Framför allt mindre blåsigt och varmare. Då ska jag ta en liten tur på kringelkrokvägar genom Uppland för att se om jag begriper hur kameran ska användas. Hittade en del information om Kowa på nätet. Bland annat en bruksanvisning, men tyvärr så har mina bläckpatroner torkat så det går inte att skriva ut manualen. Jag har läst på och försökt memorera in handgreppen. Risken är förstås att Alzheimer slår till och att jag strular till det på något sätt.
Söndag kväll
…gått omkring de senaste dagarna och bearbetat vissa tankar kring en flytt från huset redan i år. Vaknade en natt och insåg att det "enda rätta" mot sonen, är att stanna ännu ett år. Han går fortfarande i skolan här ute och till hösten börjar han nian. Därefter blir det gymnasium i stan och därmed släpper han förmodligen en del av sin anknytning hit. Jag känner mig kluven. Det är mycket å den ena sidan och å den andra sidan just nu
I eftermiddags var jag ute vid en blåsig Östersjö. Det blåste orm. Borde ha haft långkalsonger, mössa och handskar på kroppen. För att inte tala om vindtäta byxor! Vinterjackan var helt rätt plagg i kylan. I viken simmade det ett halft dussin gräsänder och ett par gäss. För långt från mig för att det skulle bli några bilder. Ja jag tog ju några bilder mest för sakens skull men det är ganska trist med andfåglar som ligger stilla och guppar på vattnet. Ska nog ägna mig åt måsar i stället. Det är som mer fart på dem! När jag var på väg till bilen och frös som mest fick jag syn på en fiskmås på en sten 10 meter bort. Fotade med telekonverter 1,7x. Det blir 420 x1,7 = 714 mm brännvidd jfrt med småbild. Handhållet! :) Det blev den bild som jag är mest nöjd med av dagens "skörd". De andra bilderna på gräs och strand var mest en lek med "semi fish eye effekter”.
När jag kom hem så var jag så trött, så trött. Lade mig på sängen och somnade. Sov 1,5 timme. Vaknade och frös. Tog ett varmt bad och åt middag. Varma bad är skönt! Precis som en brasa i kakelugnen! Sedan var det helt plötsligt kväll:)
I eftermiddags var jag ute vid en blåsig Östersjö. Det blåste orm. Borde ha haft långkalsonger, mössa och handskar på kroppen. För att inte tala om vindtäta byxor! Vinterjackan var helt rätt plagg i kylan. I viken simmade det ett halft dussin gräsänder och ett par gäss. För långt från mig för att det skulle bli några bilder. Ja jag tog ju några bilder mest för sakens skull men det är ganska trist med andfåglar som ligger stilla och guppar på vattnet. Ska nog ägna mig åt måsar i stället. Det är som mer fart på dem! När jag var på väg till bilen och frös som mest fick jag syn på en fiskmås på en sten 10 meter bort. Fotade med telekonverter 1,7x. Det blir 420 x1,7 = 714 mm brännvidd jfrt med småbild. Handhållet! :) Det blev den bild som jag är mest nöjd med av dagens "skörd". De andra bilderna på gräs och strand var mest en lek med "semi fish eye effekter”.
När jag kom hem så var jag så trött, så trött. Lade mig på sängen och somnade. Sov 1,5 timme. Vaknade och frös. Tog ett varmt bad och åt middag. Varma bad är skönt! Precis som en brasa i kakelugnen! Sedan var det helt plötsligt kväll:)
19 april 2007
Klart
Så är det klappat och klart. Fick svar på mina frågor och bestämde mig ganska omgående för att ”investera” 3.000 kr i hobbyverksamhet. In på Tradera och klickade på knappen ”Köp Nu”. Kameran kan hämtas och betalas i Uppsala. Visserligen har inte säljaren hört av sig än, men nu känns det lugnt. Jag har blivit med ännu en kamera. Dessutom har jag mejlat en man som säljer ett rejält Manfrottostativ på Blocket. Det stativet lär behövas till en tung mellanformatskamera. Får väl se om det kommer något svar. Kommer det ett svar så har jag snart förslösat närmare 4.000 kr på en ”pisskvart”. Blir till att ”tokspara” igen.
Först ska jag bara hämta kameran efter helgen och ta mig en liten ”fototur” genom Uppland på vägen hem. Om vädret tillåter förstås. Idag är det kallt grått och regnigt.
Först ska jag bara hämta kameran efter helgen och ta mig en liten ”fototur” genom Uppland på vägen hem. Om vädret tillåter förstås. Idag är det kallt grått och regnigt.
Varför så "manisk"
Vaknade i natt och var vaken ett par timmar mellan två och fyra. Tänkte bl.a. på kameran. Bestämde mig för att om kameran går ”min näsa förbi” så må det vara hänt. En mellanformatskamera står ju ändå längst ner på min ”önskelista”. Bestämde mig för att satsa på en nyare och snabbare dator samt en billig filmskanner istället. I natt var min tanke att jag kan ägna min fritid åt att skanna in de svartvita småbildsnegativ som sitter i pärmarna. Dessutom finns det filmer med negativ film och diabilder att skanna. Ett Sisyfosarbete som räcker livet ut och mer därtill!
Idag, kl 09.18 fick jag svar på mina frågor från säljaren. Kom på ytterligare ett par frågor som jag mejlade över. Just nu, när jag skriver detta, har det gått 48 minuter sedan han läste mitt mejl och ännu inget svar. Begriper inte människan att det sitter en otålig kund i andra änden av koppartråden? Sedan svaret kom och jag skickade mina nya frågor, så har jag vankat omkring ur rum in i rum. Ut på gården och så in igen. Nervöst rökande den ena cigaretten efter den andra allt medan tankarna snurrar kring en mellanformatskamera i Uppsala. Kan inte tänka på något annat just nu. Varför ska jag vara så förbaskat uppvarvad, fixerad och ”manisk” ibland?
Idag, kl 09.18 fick jag svar på mina frågor från säljaren. Kom på ytterligare ett par frågor som jag mejlade över. Just nu, när jag skriver detta, har det gått 48 minuter sedan han läste mitt mejl och ännu inget svar. Begriper inte människan att det sitter en otålig kund i andra änden av koppartråden? Sedan svaret kom och jag skickade mina nya frågor, så har jag vankat omkring ur rum in i rum. Ut på gården och så in igen. Nervöst rökande den ena cigaretten efter den andra allt medan tankarna snurrar kring en mellanformatskamera i Uppsala. Kan inte tänka på något annat just nu. Varför ska jag vara så förbaskat uppvarvad, fixerad och ”manisk” ibland?
18 april 2007
Kowa 66
Igår såg jag att det fanns en Kowa 66 utbjuden på en auktion på nätet. Efter mycket funderande så kom jag fram till att om kameran är i fullgott fungerande skick, så ska jag klicka på ”köp nu”. Skickade ett mejl till säljaren med en del frågor kring skicket på kamera och optik. Så här långt har det inte kommit något svar och det gör mig irriterad. Var frågorna så svåra att besvara? Om de var det så kan jag nöja mig med ett svar i stil med ”kameran är i gott bruksskick”. ”Det är bara att ladda en film och fota”. Kanske valde jag fel taktik dvs. ställde fel frågor när jag började fråga om putsmärken, slöjningar etc. Skulle kanske ha ställt enbart frågan om kameran och optiken fungerar och om den kan hämtas i Uppsala? Nu sitter jag här och oroar mig för det ska komma någon annan som söker en mellanformatskamera och som hinner före mig. ”Köp nupriset” på 3.000 kr är ju helt okej.
Baskat också! Varför ska jag tveka och fundera så förbaskat i kringelikrokar? Får väl se om säljaren ids svara mig, eller om han hoppas på att det ska starta en budgivning på kameran och att han får ut mer än 3.000 kr för den.
Baskat också! Varför ska jag tveka och fundera så förbaskat i kringelikrokar? Får väl se om säljaren ids svara mig, eller om han hoppas på att det ska starta en budgivning på kameran och att han får ut mer än 3.000 kr för den.
No news is good news
De senaste dagarna har jag ockuperat mitt sinne med tankar kring massakern i Blacksburg. Här har jag gått omkring och oroat mig, samt förmanat sonen till försiktighet, innan han åker till USA. Veckan efter att han kom till Virginia Tech i Blacksburg händer detta fruktansvärda och till synes helt oförklarliga vansinnesdåd. Vad hade mina förmaningar hjälpt om vettvillingen slagit till en vecka tidigare? Blotta tanken därpå får mig att önska sonen hem igen. Nu är han ju inte i Blacksburg utan i New York eller kanske redan hemma i Stockholm? Hur ska jag veta? Han hör inte av sig. Varken till mig eller sin mor. De barna, de barna. Har de ingen tanke på att vi är nyfikna på hur de har det, ”over there” eller annorstädes, när de är ute ”på vift”?
Har också fått en fråga om jag är intresserad av en lägenhet i Vännäs. Helt plötsligt ställs saker och ting på sin spets. Visst, jag ska flytta. Samtidigt känns det svårt att lämna huset och flytta så långt från den yngste sonen. Undrar lite hur vår relation utvecklas om jag ”drar iväg” så pass långt norrut? Som det är idag så är han här ungefär varannan vecka och har deklarerat att han vill vara här under sommarlovet. Precis som förra sommaren alltså. Det är "trivsamt” när pojkarna är här. Samtidigt känns det som om det är dags att försöka få till ”ett nytt liv” eller att försöka ”börja på ny kula”. Så varför inte ge Vännäs en chans? Det ska väl vara det här med tanken på de långa fimbulvintrarna som kan avskräcka då.
Har också fått en fråga om jag är intresserad av en lägenhet i Vännäs. Helt plötsligt ställs saker och ting på sin spets. Visst, jag ska flytta. Samtidigt känns det svårt att lämna huset och flytta så långt från den yngste sonen. Undrar lite hur vår relation utvecklas om jag ”drar iväg” så pass långt norrut? Som det är idag så är han här ungefär varannan vecka och har deklarerat att han vill vara här under sommarlovet. Precis som förra sommaren alltså. Det är "trivsamt” när pojkarna är här. Samtidigt känns det som om det är dags att försöka få till ”ett nytt liv” eller att försöka ”börja på ny kula”. Så varför inte ge Vännäs en chans? Det ska väl vara det här med tanken på de långa fimbulvintrarna som kan avskräcka då.
15 april 2007
Till slut
Jag kunde ju inte låta bli att fortsätta grubbla över var linsen tagit vägen. Så jag rotade runt i alla rum och skåp där jag misstänkte att den kunde ha hamnat. Drog ut lådor i köket. Vem vet. Kanske hade den hamnat bland plastpåsar och påsförslutare? Utan resultat. Ingen lins. Till slut bestämde jag mig för att än en gång kolla i skåpet där de flesta tillbehören fanns innan jag drog fram dem idag. Bestämde mig för att plocka ur skåpet.
När jag kollade i en kartong märkt Top Filter så låg där en lins med en Serie VII – 55 mm ring. Kartongen borde ha varit tom, men någon hade stoppat in min makrolins där. Denne någon är antagligen inte jag för så ordentlig är jag inte. Många saker har funnit mycket konstiga platser sedan f.d. hustru var här och ”röjde upp” medan jag låg på Akademiska. När jag fann linsen så var klockan kvart i fyra.
Till slut fick jag trots allt ägna en av stund av dagen åt att krypa omkring för att fota lite blommor och blader. Fotograferade också sonen när han hoppade omkring på studsmattan. Sedan tog batteriet slut och middagen skulle lagas. Pepparlax och potatis för mig. Ris, currysås och kyckling åt sonen.
När jag kollade i en kartong märkt Top Filter så låg där en lins med en Serie VII – 55 mm ring. Kartongen borde ha varit tom, men någon hade stoppat in min makrolins där. Denne någon är antagligen inte jag för så ordentlig är jag inte. Många saker har funnit mycket konstiga platser sedan f.d. hustru var här och ”röjde upp” medan jag låg på Akademiska. När jag fann linsen så var klockan kvart i fyra.
Till slut fick jag trots allt ägna en av stund av dagen åt att krypa omkring för att fota lite blommor och blader. Fotograferade också sonen när han hoppade omkring på studsmattan. Sedan tog batteriet slut och middagen skulle lagas. Pepparlax och potatis för mig. Ris, currysås och kyckling åt sonen.
Sippa i backen stå
Stora V-formationer av gäss drar förbi mot nordost. Hur många de är hinner jag inte räkna, men jag gissar att det är mellan 50 – 100 stycken i varje formation. Deras kacklande hörs på lång väg när de drar fram genom skyn mot ett blått himlavalv. Vitsipporna har slagit ut och idag visade sig också sädesärlan på taket till brygghuset. Solen värmer så gott men tarmen värker en smula. Månne det är allt kaffe jag hinkat i mig under morgontimmarna, som ger värken? Eller bristen på en stadig och ordentlig frukost? Ett par smörgåsar är kanske inte tillräckligt? Kanske är det dags att återgå till havregrynsgröten, Ett par smörgåsar med Lindösalami är inte fy skam det heller.
Det känns som om jag dragit runt hela morgonen och rotat efter kameraprylar. Har massor med sådana på olika ställen i huset. Kan naturligtvis inte återfinna den bakre linsen till mitt ”semi-fish-eye” som jag köpte på Tradera för att använda tillsammans med min Olympus digitala kamera. Den bakre linsen ger häftigt vidvinkliga, förvridna makrobilder och kraftig förstoring. För min inre syn såg jag mig krypa omkring i marknivå med kameran under dagen, men därav blir det tydligen intet. Intet blir det av trädgårdsbordet heller. Igår tvingades jag inse att tillverkningen skjuts på framtiden. Kapa, klyva och rikthyvla ämnena går säkert bra men sedan är det stopp. Jag mäktar inte lyfta bort inmatningsbordet på rikthyveln och lyfta dit planingstillsatsen. Det är för tungt!
Det känns som om jag dragit runt hela morgonen och rotat efter kameraprylar. Har massor med sådana på olika ställen i huset. Kan naturligtvis inte återfinna den bakre linsen till mitt ”semi-fish-eye” som jag köpte på Tradera för att använda tillsammans med min Olympus digitala kamera. Den bakre linsen ger häftigt vidvinkliga, förvridna makrobilder och kraftig förstoring. För min inre syn såg jag mig krypa omkring i marknivå med kameran under dagen, men därav blir det tydligen intet. Intet blir det av trädgårdsbordet heller. Igår tvingades jag inse att tillverkningen skjuts på framtiden. Kapa, klyva och rikthyvla ämnena går säkert bra men sedan är det stopp. Jag mäktar inte lyfta bort inmatningsbordet på rikthyveln och lyfta dit planingstillsatsen. Det är för tungt!
13 april 2007
Bord
Tanken på ett nytt trädgårdsbord kan jag inte släppa. Hela morgonen har jag funderat fram och tillbaka. Till slut så bestämde jag mig för att ska det göras ett nytt bord nu, så ska det bli ett litet kvadratiskt bord i furu. Kvadratiskt därför att det finns bara fyra stolar. Stilen blir nog en helt annan än den som är på stolarna, men det struntar jag i. Formatet tänker jag mig ska vara 80 x 80 cm på skivan. För att det inte ska bli allt för ostadigt så måste benen flyttas långt ut mot hörnen. Då får man även plats med ben och fötter under bordet. Hörnen på skivans ram ska geras och träspjälorna som ska utgöra avställningsyta ska tappas in i ramen. Så har jag tänkt mig konstruktionen. Blir en hel del arbete med tappningen inser jag. Å andra sidan så är det nog den bästa och snyggaste lösningen. Ska fundera vidare på eventuellt andra lösningar.
Var ut på förmiddagen och vankade runt i ladugården. Kollade efter ämnen till bordet. Ämnen till bordet kan jag hämta bland allt ”frånkap” som ligger på hyllorna. I min vision av hur det färdiga bordet ska se ut så småningom, så är bordet grånat av väder och vind. Tror jag ska hjälpa grånaden en bit på vägen genom att behandla trät med järnvitriol. En metod som jag aldrig provat, vad jag kan minnas. Nu återstår det bara att leta fram arbetskläder, verktyg och komma igång också! Inte det lättaste alla gånger, men jag har ju hela livet på mig *ler*
Var ut på förmiddagen och vankade runt i ladugården. Kollade efter ämnen till bordet. Ämnen till bordet kan jag hämta bland allt ”frånkap” som ligger på hyllorna. I min vision av hur det färdiga bordet ska se ut så småningom, så är bordet grånat av väder och vind. Tror jag ska hjälpa grånaden en bit på vägen genom att behandla trät med järnvitriol. En metod som jag aldrig provat, vad jag kan minnas. Nu återstår det bara att leta fram arbetskläder, verktyg och komma igång också! Inte det lättaste alla gånger, men jag har ju hela livet på mig *ler*
12 april 2007
Tvätt i solsken
Gårdagen präglades av en stillsam molande värk i mage och tarm. En värk som gjorde mig ganska orörlig och stilla. Hade inte lust att göra någonting. Det fortsatte idag, men idag drabbades jag också av mängder med nysattacker på morgonen. Fick smärtor på högra sidan av buken. Antar att det var där den avskurna bukmuskulaturen var sydd. Det kändes så i alla fall. Smärtan gick inte över utan jag tog en värktablett till lindring. Det var den första tabletten på mycket länge och den hjälpte.
Tvättade en maskin med kulörtvätt och hängde den på tvättlinorna i solskenet.. Det är något speciellt med tvätt som hänger på tork ute. Månne det är tanken på att snart är det sommar som glädjer? Eller är det den rena friska doften som gör att det är något speciellt med tvätten? Värmen är nu på frammarsch. Äntligen!
Började fundera på ett nytt trädgårdsbord och eventuellt nya stolar till det. Får väl se om jag kommer till skott och tar mig för att göra nya möbler. Har en idé om ett lätt och ”smäckert” sexkantigt bord men är inte riktigt klar över hur det ska konstrueras på ”enklast” tänkbara sätt. Frågan är om jag också måste göra nya stolar också? Eller räcker det med att måla de gamla?
Tvättade en maskin med kulörtvätt och hängde den på tvättlinorna i solskenet.. Det är något speciellt med tvätt som hänger på tork ute. Månne det är tanken på att snart är det sommar som glädjer? Eller är det den rena friska doften som gör att det är något speciellt med tvätten? Värmen är nu på frammarsch. Äntligen!
Började fundera på ett nytt trädgårdsbord och eventuellt nya stolar till det. Får väl se om jag kommer till skott och tar mig för att göra nya möbler. Har en idé om ett lätt och ”smäckert” sexkantigt bord men är inte riktigt klar över hur det ska konstrueras på ”enklast” tänkbara sätt. Frågan är om jag också måste göra nya stolar också? Eller räcker det med att måla de gamla?
11 april 2007
New York
Så har sonen kommit till New York. Han bor hos en "gammal trevlig Irak veteran" som har lovat gossen några guidade turer runt om i New York. Låter spännande och jag hoppas det blir bra och givande turer.
09 april 2007
Kall & frusen
I kväll var jag på exkursion med Totra Kastalförening. Vi besökte spärrarna i Midsundet. Det som finns att se där är en imponerande samling stenrösen som för sisådär 7-800 år sedan spärrade inloppet till Hamrångefjärden från Östersjön. Då låg stenkistorna under vatten. Idag ligger de på land. När man ser dessa samlingar med sten, så inser man att de som anlade spärrarna inte besparade sig någon möda för att skapa ett så effektivt skydd som möjligt! Jag har aldrig varit dit tidigare, trots att jag tänkt det flera gånger. Nu blev det av!
Där ute i skogen presenterades också ett storvulet projekt av den tilltänkte projektledaren. Ett projekt som ska leda till skapandet av en sluss och en kanal genom avspärrningarna. Allt i ett försök att locka båtturister in i Hamrångefjärden. Naturligtvis ville han också att Kastalföreningen skulle bidra med arbete och pengar till projektet. Vi som inga pengar har. Jag hoppas och tror att vi i föreningen snarare ser oss som bevarare av fornlämningar och kulturmiljöer än som ”turistintressenter” så jag upplevde det hela som en smula ”absurt”.
Min personliga tanke, under föredragningen, var att det är kanske bättre för fornlämningar och miljö, om båtturisterna förmås angöra Norrsundets gästhamn. Sedan kan de få hyra cyklar och cykla runt bland bygdens sevärdheter i stället för att åka båt. Dessutom sades det att Länsstyrelsen förklarat hela kuststräckan som riksintresse och vill skapa ett stort naturreservat av området. Vad kommer Riksantikvarieämbetet att säga? Projektet känns ”dödfött” redan från början, tycker jag. Satsar föreningen 5.000 av de 9.000 som finns i kassan, så lämnar jag föreningen omedelbart.
Det var skönt att sitta i kvällssolen och dricka det medhavda kaffet. Solen värmde så gott, men efter en dryg halvtimme förmörkades solen av ett stort gråsvart moln och temperaturen sjönk snabbt. Jag började frysa och bestämde mig för att åka hem i förtid. När jag kom hem visade termometern +2,4° C. Vår vart tog du vägen?
Hämtade in lite ved och tände i kakelugnen samt tappade upp ett varmt bad. Kakelugnar och varma bad har en vidunderligt välgörande inverkan på min frusna och magra kropp!
Där ute i skogen presenterades också ett storvulet projekt av den tilltänkte projektledaren. Ett projekt som ska leda till skapandet av en sluss och en kanal genom avspärrningarna. Allt i ett försök att locka båtturister in i Hamrångefjärden. Naturligtvis ville han också att Kastalföreningen skulle bidra med arbete och pengar till projektet. Vi som inga pengar har. Jag hoppas och tror att vi i föreningen snarare ser oss som bevarare av fornlämningar och kulturmiljöer än som ”turistintressenter” så jag upplevde det hela som en smula ”absurt”.
Min personliga tanke, under föredragningen, var att det är kanske bättre för fornlämningar och miljö, om båtturisterna förmås angöra Norrsundets gästhamn. Sedan kan de få hyra cyklar och cykla runt bland bygdens sevärdheter i stället för att åka båt. Dessutom sades det att Länsstyrelsen förklarat hela kuststräckan som riksintresse och vill skapa ett stort naturreservat av området. Vad kommer Riksantikvarieämbetet att säga? Projektet känns ”dödfött” redan från början, tycker jag. Satsar föreningen 5.000 av de 9.000 som finns i kassan, så lämnar jag föreningen omedelbart.
Det var skönt att sitta i kvällssolen och dricka det medhavda kaffet. Solen värmde så gott, men efter en dryg halvtimme förmörkades solen av ett stort gråsvart moln och temperaturen sjönk snabbt. Jag började frysa och bestämde mig för att åka hem i förtid. När jag kom hem visade termometern +2,4° C. Vår vart tog du vägen?
Hämtade in lite ved och tände i kakelugnen samt tappade upp ett varmt bad. Kakelugnar och varma bad har en vidunderligt välgörande inverkan på min frusna och magra kropp!
Blacksburg, Virginia
Så har det kommit ett nytt mejl från sonen som då befann sig i Blacksburg, Virginia. Han har det fortfarande bra och tycker att: ”Bäst sedan New Orleans var nog en gupp vi mötte i Atlanta som kallar sig The Mad Housers (http://www.madhousers.org/). Det ar en "non-profit" organisation som bygger små hem åt hemlösa i Atlanta och gömmer dem runt om i staden.”
Undrar om skolan försöker visa KTH studenterna att det finns olika saker som arkitekter kan syssla med. Eller vill skolan öppna ögonen på dem och göra dem medvetna om orättvisorna i samhället och få eleverna att inse att arkitekter inte måste vara ”de rikas leksak”? Eller kanske bara inspirera eleverna till ett nytt tänkande kring arkitektur? Eller är det bara sonen som lyfter fram det som gjort störst intryck på honom? Många intryck verkar det bli i alla fall. Det är bra!
Undrar om skolan försöker visa KTH studenterna att det finns olika saker som arkitekter kan syssla med. Eller vill skolan öppna ögonen på dem och göra dem medvetna om orättvisorna i samhället och få eleverna att inse att arkitekter inte måste vara ”de rikas leksak”? Eller kanske bara inspirera eleverna till ett nytt tänkande kring arkitektur? Eller är det bara sonen som lyfter fram det som gjort störst intryck på honom? Många intryck verkar det bli i alla fall. Det är bra!
Hudiksvall
Jaha….så var Hudiksvall avklarat. Fick för mig att jag skulle se lite närmare på bostadsområden och deras förbindelse med vattnet. För mig har alltid Hudiksvall varit förknippat med hamnen och de små röda magasinen som ligger där. I min fantasi har jag skapat mig en bild av en stad där det varit lätt att både se och att komma ner till ”havet”. Jag trodde nog också att det skulle finnas bostadsområden med ”havsutsikt”.
Efter att ha kryssat omkring i staden under en dryg timme och kollat in hyreshusens läge är jag inte längre lika övertygad. Området närmast hamnen och vattnet upptas av järnvägsspår och industrier. Sedan ligger det villor i den backiga småstaden. Ett och annat insprängt hyreshus finns också, men havsutsikt från balkongen kan jag förmodligen glömma. Det som man möjligen kan se från balkongen blir villor och industirer. Ska inte påstå att Hudiksvall går fetbort. Det är säkert en mycket trevlig stad att bo i, men ett eventuellt köp av lägenhet där kräver en hel del eftertanke och kontroll av läge och omgivningar.
Idén om havsutsikt kom sig nog av att det finns en 2:a till salu på Sälsten i Härnösand där ett försäljningsargument är utsikten över hamninloppet. Man kan ju fantisera om den perfekta lägenheten men sanningen är nog att bostadsområdena och lägenheterna ser ganska lika ut runt om i landet. I mitt fall blir det kanske tillfälligheterna som styr och bestämmer var jag hamnar till slut.
Efter att ha kryssat omkring i staden under en dryg timme och kollat in hyreshusens läge är jag inte längre lika övertygad. Området närmast hamnen och vattnet upptas av järnvägsspår och industrier. Sedan ligger det villor i den backiga småstaden. Ett och annat insprängt hyreshus finns också, men havsutsikt från balkongen kan jag förmodligen glömma. Det som man möjligen kan se från balkongen blir villor och industirer. Ska inte påstå att Hudiksvall går fetbort. Det är säkert en mycket trevlig stad att bo i, men ett eventuellt köp av lägenhet där kräver en hel del eftertanke och kontroll av läge och omgivningar.
Idén om havsutsikt kom sig nog av att det finns en 2:a till salu på Sälsten i Härnösand där ett försäljningsargument är utsikten över hamninloppet. Man kan ju fantisera om den perfekta lägenheten men sanningen är nog att bostadsområdena och lägenheterna ser ganska lika ut runt om i landet. I mitt fall blir det kanske tillfälligheterna som styr och bestämmer var jag hamnar till slut.
Vart ska jag dra?
Frågan dyker upp titt som tätt när jag träffar ”släkten” och frågan om mitt framtida boende dyker upp. ”Kan du inte flytta till Köping?”, sägs det när jag hävdar att jag ska lämna huset och söker lägenhet längs norrlandskusten. En tid var ju Umeå aktuellt men det rann ut i sanden. Köping känns som ett avslutat kapitel för mig. I Vännäs finns det insatslägenheter till överkomliga priser men jag vet inte om Vännäs är ett realistiskt alternativ. Vill helst inte ha fimbulvintrar.
Vilka krav har jag då? Jag söker i första hand en tvåa med kök. Lägenheten ska vara billig och ha måttfull månadskostnad. Omgivningarna ska ”kännas” rätt. Vad finns det då? Jag vet ju att på de orter där jag kollade tidigare (Söderhamn, Hudiksvall) har lägenhetspriserna stigit kraftigt de senaste två åren.
Efter mitt besök i Köping, bestämde jag mig för att kolla vad som bjuds ut på Blocket. Visst finns det billiga lägenheter i Västmanland om man vill bo på orter som Norberg eller Fagersta. Nu bestäms ju inte mitt framtida boende enbart av priset, även om jag brukar framhålla kostnaderna, som ett skäl till att flytta till den ena eller den andra orten.
Vad finns det då för lägenheter på 2 rum och kök ute på marknaden idag?
*Norberg, 59 kvm månadsavgift 2.504:- pris 10.000:-
*Fagersta, 55 kvm månadsavgift 2.400:- pris 5.000:-
*Arboga, 58 kvm månadsavgift 2.793:- pris 10.000:-
*Köping, 54 kvm månadsavgift 2.258:- pris 90.000:-
*Söderhamn 53 kvm månadsavgift 2.382:- pris 130.000:-
*Hudiksvall 55 kvm månadsavgift 3.880:- pris 250.000:-
*Sundsvall 45 kvm månadsavgift 2.907:- pris 225.000:-
*Timrå 60 kvm månadsavgift 3.718:- pris 65.000:-
*Härnösand 63 kvm månadsavgift 2.475:- pris 35.000:-
*Härnösand 55 kvm månadsavgift 2.900:- pris 150.000:-
Ja det finns en del att välja på. Frågan är bara vilka andra faktorer än pris och månadskostnad, som ska vägas in när jag flyttar från huset? Helst vill jag bodela, bli utlöst och lämna huset redan i år. Får väl se hur det blir med den saken. Kanske kan jag göra en piltavla med ortnamnen på och sedan flytta dit pilen visar. Hmm… vet inte om jag vill bo i Fagersta eller Norberg. Arboga kan väl vara okej precis som orter längs kusten. Härnösand är ju en stad där jag aldrig satt min fot! Kanske läge att upprätta en kravspecifikation och börja göra studiebesök för att insupa atmosfären i de olika städerna? Vart ska jag dra?
Vilka krav har jag då? Jag söker i första hand en tvåa med kök. Lägenheten ska vara billig och ha måttfull månadskostnad. Omgivningarna ska ”kännas” rätt. Vad finns det då? Jag vet ju att på de orter där jag kollade tidigare (Söderhamn, Hudiksvall) har lägenhetspriserna stigit kraftigt de senaste två åren.
Efter mitt besök i Köping, bestämde jag mig för att kolla vad som bjuds ut på Blocket. Visst finns det billiga lägenheter i Västmanland om man vill bo på orter som Norberg eller Fagersta. Nu bestäms ju inte mitt framtida boende enbart av priset, även om jag brukar framhålla kostnaderna, som ett skäl till att flytta till den ena eller den andra orten.
Vad finns det då för lägenheter på 2 rum och kök ute på marknaden idag?
*Norberg, 59 kvm månadsavgift 2.504:- pris 10.000:-
*Fagersta, 55 kvm månadsavgift 2.400:- pris 5.000:-
*Arboga, 58 kvm månadsavgift 2.793:- pris 10.000:-
*Köping, 54 kvm månadsavgift 2.258:- pris 90.000:-
*Söderhamn 53 kvm månadsavgift 2.382:- pris 130.000:-
*Hudiksvall 55 kvm månadsavgift 3.880:- pris 250.000:-
*Sundsvall 45 kvm månadsavgift 2.907:- pris 225.000:-
*Timrå 60 kvm månadsavgift 3.718:- pris 65.000:-
*Härnösand 63 kvm månadsavgift 2.475:- pris 35.000:-
*Härnösand 55 kvm månadsavgift 2.900:- pris 150.000:-
Ja det finns en del att välja på. Frågan är bara vilka andra faktorer än pris och månadskostnad, som ska vägas in när jag flyttar från huset? Helst vill jag bodela, bli utlöst och lämna huset redan i år. Får väl se hur det blir med den saken. Kanske kan jag göra en piltavla med ortnamnen på och sedan flytta dit pilen visar. Hmm… vet inte om jag vill bo i Fagersta eller Norberg. Arboga kan väl vara okej precis som orter längs kusten. Härnösand är ju en stad där jag aldrig satt min fot! Kanske läge att upprätta en kravspecifikation och börja göra studiebesök för att insupa atmosfären i de olika städerna? Vart ska jag dra?
08 april 2007
437 kilometer
Det blev ingen femtiomilatripp igår. Det blev ”bara” en resa på 437 kilometer från ”dörr till dörr”. Eftersom jag gärna ville veta vilken väg som var den kortaste till Köping så bestämde jag mig för att genomföra en strikt vetenskaplig undersökning.*ler* Nollställde trippmätaren innan jag körde från gården och körde den ”norra” vägen över Storvik – Avesta - Fagersta och Kolsva ner till Köping. När jag parkerade bilen i Köping så visade mätaren 225 km. Körtiden blev 2 tim 30 minuter. Detta ger en snitthastighet på 90 km/tim.
Samtidigt som jag reste i nuet till min mor, så reste jag också i minnet genom det förflutna. Såg som hastigast de ställen i Färna där jag rörde mig för 45 år sedan. Noterade att fortfarande fanns festplatsen kvar. Den såg t.o.m välhållen ut. Den lilla kiosken hade växt och där serverades nu pizza och kebab. Sommarstugan som mina föräldrar hyrde vid Långsvan var borta men logen och minnena av fisketurer och bad fanns kvar. I Bernshammar fanns det förr två bensinmackar. Idag finns ingen. Konsumbutiken har förvandlats till café och i Gisslarbo var ”glasskiosken” stängd. Tomma fönsterrutor och några blekta oläsliga löpsedlar och vittrande skyltar, var vad som visade att här fanns det en gång ett vattenhål på resan till stugan. Detta kallas för utveckling. Notabelt var också att i Kolsva finns ingen rondell! Anmärkningsvärt i en tid då varje liten håla med självaktning ska ha åtminstone en rondell. Ingen rondell, alltså ingen rondellhund heller!
Besöket hos min mor blev helt okej. Jag har alltid haft ett komplicerat förhållande till henne men det har blivit lättare och lättare att träffa henne med åren. Kanske på grund av att jag med stigande ålder har blivit mer överseende och förlikat mig med de uppfostringsmetoder som gällde under femtiotalet? Det som varit har varit och går inte att göra ogjort i efterhand. Jag var kanske ett ovanligt styvnackat och rebelliskt barn? Vad vet jag.
Vandrade runt en stund på Köpings gator tillsammans med min yngste bror. Vi såg de förändringar som skett och återkallade i minnet vilka affärer som legat vart. Stadshotellet är borta men CH, som jag var flitig gäst hos, finns kvar. Kanske under nytt namn men platsen är densamma. Sedan gjorde vi en liten rundtur genom gamla och nytillkomna stadsdelar. Nya delar av staden som jag inte ens visste fanns och där jag aldrig varit. Men vart tog alla klasskamrater, bekanta och vänner vägen? Vilka livsöden fick de?
Hem körde jag den ”södra” vägen genom Västerås – Sala – Gysinge och Gävle. När jag parkerade på gården så hade jag kört 212 km på 2 tim 15 min viket ger en snitthastighet på 94 km/tim. Den södra vägen är inte bara något kortare. Den gick också något snabbare att köra. Det förvånade mig, men vägarna är bättre och det är mindre med hastighetsbegränsningar efter den "södra" sträckningen. Det gick bra att köra bil och det är gott att veta att jag klarar av längre bilresor.
Samtidigt som jag reste i nuet till min mor, så reste jag också i minnet genom det förflutna. Såg som hastigast de ställen i Färna där jag rörde mig för 45 år sedan. Noterade att fortfarande fanns festplatsen kvar. Den såg t.o.m välhållen ut. Den lilla kiosken hade växt och där serverades nu pizza och kebab. Sommarstugan som mina föräldrar hyrde vid Långsvan var borta men logen och minnena av fisketurer och bad fanns kvar. I Bernshammar fanns det förr två bensinmackar. Idag finns ingen. Konsumbutiken har förvandlats till café och i Gisslarbo var ”glasskiosken” stängd. Tomma fönsterrutor och några blekta oläsliga löpsedlar och vittrande skyltar, var vad som visade att här fanns det en gång ett vattenhål på resan till stugan. Detta kallas för utveckling. Notabelt var också att i Kolsva finns ingen rondell! Anmärkningsvärt i en tid då varje liten håla med självaktning ska ha åtminstone en rondell. Ingen rondell, alltså ingen rondellhund heller!
Besöket hos min mor blev helt okej. Jag har alltid haft ett komplicerat förhållande till henne men det har blivit lättare och lättare att träffa henne med åren. Kanske på grund av att jag med stigande ålder har blivit mer överseende och förlikat mig med de uppfostringsmetoder som gällde under femtiotalet? Det som varit har varit och går inte att göra ogjort i efterhand. Jag var kanske ett ovanligt styvnackat och rebelliskt barn? Vad vet jag.
Vandrade runt en stund på Köpings gator tillsammans med min yngste bror. Vi såg de förändringar som skett och återkallade i minnet vilka affärer som legat vart. Stadshotellet är borta men CH, som jag var flitig gäst hos, finns kvar. Kanske under nytt namn men platsen är densamma. Sedan gjorde vi en liten rundtur genom gamla och nytillkomna stadsdelar. Nya delar av staden som jag inte ens visste fanns och där jag aldrig varit. Men vart tog alla klasskamrater, bekanta och vänner vägen? Vilka livsöden fick de?
Hem körde jag den ”södra” vägen genom Västerås – Sala – Gysinge och Gävle. När jag parkerade på gården så hade jag kört 212 km på 2 tim 15 min viket ger en snitthastighet på 94 km/tim. Den södra vägen är inte bara något kortare. Den gick också något snabbare att köra. Det förvånade mig, men vägarna är bättre och det är mindre med hastighetsbegränsningar efter den "södra" sträckningen. Det gick bra att köra bil och det är gott att veta att jag klarar av längre bilresor.
06 april 2007
…lite bättre
Tarmen kändes lite bättre efter lunch, men jag var så trött, att jag uppsökte sängen och sov bort en timme på eftermiddagen. Detta trots att jag sov mellan nio i går och klockan sex i morse. Fortfarande har jag dock lite värk i höger sida av buken. Funderar på om jag ska ta en värktablett till natten. Vill helst slippa men att ha ont är inget vidare det heller.
Bakade ett improviserat bröd ikväll. Ett småbröd med jäst, vetemjöl, rågsikt, olivolja, vatten och ett par teskedar Åckelsjöhonung i degen. Det smakade utmärkt med bra spänst och konsistens. Nu gäller det bara att försöka upprepa ”receptet” tillräckligt många gånger så att det ”sitter” i bakmärgen.
I morgon bittida, så ska jag fixa en termos med kaffe, några smörgåsar, druvsocker och insulin i en kasse om jag känner mig någorlunda fräsch. Ska inte heller glömma att ta med kameran och mobiltelefonen, för i morgon planerar jag att ta ut Wilma på en femtiomila tripp! Ska bli spännande att se om jag mäktar med att köra så långt på en dag. Orkar jag inte så får jag väl inhysa mig någonstans efter vägen. Blir till att sätta på ”stadskavajen” också. Undrar om jag ska raka mig eller ska jag visa upp mig som den igelkott jag är?
Nu väntar sängen. Godnatt världen!
Bakade ett improviserat bröd ikväll. Ett småbröd med jäst, vetemjöl, rågsikt, olivolja, vatten och ett par teskedar Åckelsjöhonung i degen. Det smakade utmärkt med bra spänst och konsistens. Nu gäller det bara att försöka upprepa ”receptet” tillräckligt många gånger så att det ”sitter” i bakmärgen.
I morgon bittida, så ska jag fixa en termos med kaffe, några smörgåsar, druvsocker och insulin i en kasse om jag känner mig någorlunda fräsch. Ska inte heller glömma att ta med kameran och mobiltelefonen, för i morgon planerar jag att ta ut Wilma på en femtiomila tripp! Ska bli spännande att se om jag mäktar med att köra så långt på en dag. Orkar jag inte så får jag väl inhysa mig någonstans efter vägen. Blir till att sätta på ”stadskavajen” också. Undrar om jag ska raka mig eller ska jag visa upp mig som den igelkott jag är?
Nu väntar sängen. Godnatt världen!
inget vidare...
Brödet blev knallhårt och oätligt. Det åker i soporna! Det duger nog bara till att kasta brödvarpa med. Eller att ha till brödstötning. Eller kanske till kast med liten limpa?
Inte nog med att brödet blev kass. Idag har jag buksmärtor, magknip och diarré. Känns inte som att det blir någon bra långfredag. Trots solsken ute. Förbannade smärta. Ska mitt ”normala” liv bli så här? Magknip och diarré varannan eller var tredje dag? Nej, det känns inget vidare just nu, men kanske blir det bättre fram på dagen?
Inte nog med att brödet blev kass. Idag har jag buksmärtor, magknip och diarré. Känns inte som att det blir någon bra långfredag. Trots solsken ute. Förbannade smärta. Ska mitt ”normala” liv bli så här? Magknip och diarré varannan eller var tredje dag? Nej, det känns inget vidare just nu, men kanske blir det bättre fram på dagen?
05 april 2007
Brödbak & städning
Jag hade visst gjort upp en planering för städning av köket. Den har antagligen spruckit redan. I stället för att plocka undan har jag nu dragit fram än mer pryttlar i köket! Det har tillkommit köksmaskin, bakbord och plåtar! Ägnade gårdagens kväll åt att baka tekakor och satte en surdeg. Idag har jag bakat tre limpor som står i ugnen just nu. Det luktar hemtrevligt och gott i köket! Betydligt trevligare än doften av rengöringsmedel.
Egentligen skulle det ha blivit danskt rågbröd men eftersom jag inte hade rågsikt hemma så blev det något annat. Limpor bakade på en blandning av grovt rågmjöl, mörkt lantbrödsmjöl och vetemjöl special. Undrar hur de smakar?
Ska nog fortsätta bageriet ytterligare en tid. Var till affären och handlade jäst, rågsikt, vetemjöl special och ljust lantbrödsmjöl, Vad kan det bli av det då? Kejsarbröd kanske?
Egentligen skulle det ha blivit danskt rågbröd men eftersom jag inte hade rågsikt hemma så blev det något annat. Limpor bakade på en blandning av grovt rågmjöl, mörkt lantbrödsmjöl och vetemjöl special. Undrar hur de smakar?
Ska nog fortsätta bageriet ytterligare en tid. Var till affären och handlade jäst, rågsikt, vetemjöl special och ljust lantbrödsmjöl, Vad kan det bli av det då? Kejsarbröd kanske?
Socialarbetaren
Idag ringde en f.d. arbetskamrat och ville låna 300 kronor över helgen. Jag vet ju sedan tidigare att han har en urusel och haltande ekonomi och jag förstod ju av samtalet att han verkligen var ”strandsatt” inför helgen. Vid ett par tillfällen i höstas lånade han 100 kronor och betalade tillbaka pengarna på utsatt dag. Men en titt i plånboken sa mig att jag hade inga 300 kronor där och likt förbannat så säger jag att jag ska åka förbi bankomaten och komma med pengarna. Varför ska jag agera socialarbetare? Jag är ju inte ens särskilt förtjust i människan efter hans, som jag upplevde det, ”översitteri” och gnällande på min arbetsinsats under hösten, när jag var sjuk och mest var i skogen för att få frisk luft och lite motion (min arbetsgivares beslut).
Varför ska jag ha så svårt att säga nej? Jag har ju visserligen lite pengar på olika konton och klarar månadens räkningar men något överskott av pengar har jag inte. Jag svälter inte ihjäl, även om jag blir ”blåst” på pengarna, men varför ska det vara så svårt att säga nej? Det känns mycket irriterande och jag tror att jag måste börja träna mer på att säga NEJ, NEJ och åter NEJ!
Varför ska jag ha så svårt att säga nej? Jag har ju visserligen lite pengar på olika konton och klarar månadens räkningar men något överskott av pengar har jag inte. Jag svälter inte ihjäl, även om jag blir ”blåst” på pengarna, men varför ska det vara så svårt att säga nej? Det känns mycket irriterande och jag tror att jag måste börja träna mer på att säga NEJ, NEJ och åter NEJ!
04 april 2007
Bourbon Street Blues
Skickade tidigare ett mejl till mellansonen där jag bad att han skulle meddela mig, en ”orolig” förälder, hur han hade det. I natt kom det ett svar! Han har det mycket bra och berättade att de nyss lämnat den ”fantastiska” staden New Orleans samt att: “du skulle trivas utmärkt på Frenchman Street. Otroligt bra livejazz och – blues! Bourbon Street var lite av en besvikelse, bara fulla 19-ariga amerikanska ungdomar och mansgrisar (gärna både samtidigt).”
När han svarade befann han sig i Demopolis, Alabama där de besökt Rural Studios. ” En jätteintressant arkitekturskola här som bygger hem av olika återvunna/hittade material för 'the underpriviliged'."
Det slog mig att en generation senare gör min son den resa genom amerikanska södern som jag ibland drömde och fantiserade om som ung ”bluesentusiast”. Jag var bara för feg för att våga satsa på att realisera ”min dröm”. Är det så att våra drömmar förverkligas genom våra barn? Stackars barn!
När han svarade befann han sig i Demopolis, Alabama där de besökt Rural Studios. ” En jätteintressant arkitekturskola här som bygger hem av olika återvunna/hittade material för 'the underpriviliged'."
Det slog mig att en generation senare gör min son den resa genom amerikanska södern som jag ibland drömde och fantiserade om som ung ”bluesentusiast”. Jag var bara för feg för att våga satsa på att realisera ”min dröm”. Är det så att våra drömmar förverkligas genom våra barn? Stackars barn!
03 april 2007
Planering!
Egentligen har jag bestämt mig för att inte upprätta några planer, eftersom det alltid kommer något i vägen som ändrar och stuvar om i planeringen. Men nu ska jag planera!
Jag såg sotarens skoavtryck framför vedspisen. När jag såg mig om i köket så insåg jag att det behövs en rejäl ”vårskurning” av golvet. Alltså har jag bestämt mig för att se till att:
* golvet rengöres
* diskbänken är tom och blank
* kupan över vedspisen är ren och snygg
* skåpluckorna torkas av
* golvsocklarna blir rena
* fönstren blir putsade i köket.
Allt ska vara klart på fredag kväll. Det gäller att skynda långsamt!
I mitt inre undrar jag faktiskt om jag kommer att klara av detta eller kommer det något annat emellan? Något annat som känns så mycket mer angeläget? Jag är ju ganska lat till min natur, om det nu inte är något mycket roligt och engagerande som jag ska göra. Då kan jag uppvisa ett lätt maniskt drag istället.
Jag vet ju hur jag funkar ibland. Planerar ambitiöst och glömmer mycket fort.
Jag såg sotarens skoavtryck framför vedspisen. När jag såg mig om i köket så insåg jag att det behövs en rejäl ”vårskurning” av golvet. Alltså har jag bestämt mig för att se till att:
* golvet rengöres
* diskbänken är tom och blank
* kupan över vedspisen är ren och snygg
* skåpluckorna torkas av
* golvsocklarna blir rena
* fönstren blir putsade i köket.
Allt ska vara klart på fredag kväll. Det gäller att skynda långsamt!
I mitt inre undrar jag faktiskt om jag kommer att klara av detta eller kommer det något annat emellan? Något annat som känns så mycket mer angeläget? Jag är ju ganska lat till min natur, om det nu inte är något mycket roligt och engagerande som jag ska göra. Då kan jag uppvisa ett lätt maniskt drag istället.
Jag vet ju hur jag funkar ibland. Planerar ambitiöst och glömmer mycket fort.
TPtest
Nyss körde jag TPtest för att se om det skett någon uppgradering av bandbredden. Det verkar så. I varje fall vad gäller mottagning. Nu hamnade värdena på ca 7Mb/s mätt mot den nationella knutpunkten i Stockholm. Tidigare var det ca 3,9 Mb/s. För sändning så ligger värdena kvar på ca 800 kbit/s. Ingen förbättring där alltså. Kan det kanske bero på att min dator är en smula ”ålderstigen”. Vad vet jag? Ska fortsätta med att testa.
Att ladda hem sidor från nätet ska i vilket fall som helst gå nästan dubbelt så snabbt som tidigare. Till samma pris som tidigare!
Att ladda hem sidor från nätet ska i vilket fall som helst gå nästan dubbelt så snabbt som tidigare. Till samma pris som tidigare!
Sotare!
För första gången såg jag hur den nye sotaren förflyttade sig ner från taket. Han sprang! Han sprang upprätt! Han sprang på takstegen från nocken till takfoten! Måste erkänna att det såg mycket farligt ut och när jag sa att: ”Så där får man inte förflytta sig på taket”, så svarade han: ”Det blir som en yrkesskada. Det gäller bara att inte tappa respekten”. Undrar om han inte redan gjort det?
För min egen del så är det mycket krampaktigt som jag klamrar mig fast vid stegen när jag långsamt kryper ner från taknocken under ständig kamp med min svindel.
Sotaren tyckte att det eldas så lite i köksspisen, så att det nog räcker med att sota vedspisen en gång om året tillsammans med kakelugnarna. Det ska väl bli ett par hundra billigare om året i alla fall. Nästa sotning blir i november.
För min egen del så är det mycket krampaktigt som jag klamrar mig fast vid stegen när jag långsamt kryper ner från taknocken under ständig kamp med min svindel.
Sotaren tyckte att det eldas så lite i köksspisen, så att det nog räcker med att sota vedspisen en gång om året tillsammans med kakelugnarna. Det ska väl bli ett par hundra billigare om året i alla fall. Nästa sotning blir i november.
8 Mb/s
Egentligen vet jag inte alls vad jag ska skriva nu. Känner att jag kanske borde försöka sammanfatta helgen och gårdagen. Mest som information till de fåtaliga som läser detta. Sitter här vid datorn och väntar på att sotaren ska visa sig. Sotning av ”Spis, vanlig” som det står i meddelandet. Naturligtvis hade jag inte sett vad det stod utan jag har farit runt med en plåthink i näven och tagit bort askan ur kakelugnarna nu på morgonen. Sedan bars askan ut på komposten. Fullständigt i onödan alltså. Ja, nu är ju kakelugnarna rena och jag kan elda i dem. Så helt i onödan var det kanske inte trots allt.
Lördagen blev en dag med ytterligare ett bak av ännu en omgång Ciabatta. Denna gång utan tillsats av durumvete. Brödet blev bra. Baket var nödvändigt för de två ”lanarna” utökades med en tredje. Det är märkligt att det ska vara så ”spännande” att lana så att gossarna inte kan komma i säng på kvällen. Klockan halv fyra på söndag morgon, sa jag åt dem att vara en smula tysta för jag ville sova. Klockan sju på söndag morgon, när jag klev upp, hörde jag dem fortfarande sitta och prata. Tror de gick till sängs strax efter detta. Klockan tolv kom det ner tre bleka och hålögda pojkar och gjorde rent hus. Brödet försvann!
Det gjorde också de sista kopparna. Märkligt att gossarna inte kan dricka ur samma glas mer än en gång. Att diska är kanske inte att tänka på för dem? Först använder de alla glas. Sedan ger de sig på te- och kaffekopparna. Allt porslin dras upp på övervåningen. När ”lanet” är över så står det travar med glas och koppar och ligger drivor med PET-flaskor på rummet. Jag överdrev en smula som ni förstår – men bara lite. Det är lugna och stillsamma grabbar. Fram för allt så känns det bra att ha en viss ”kontroll” på vad tre 14-åriga grabbar håller på med under helgerna. Det är väl fördelen med ”lanandet” ur föräldrasynpunkt? Att höra att en av sonens jämnåriga gripits för fylleri är ju inte särskilt uppmuntrande. Jag ser hellre pojken med en datormus i handen i stället för en flaska sprit.
Igår kom det ett erbjudande om uppgradering till 8 mb/s ADSL till samma pris som jag betalar idag för 4 mb/s. Naturligtvis anmälde jag mig. Vad gör man inte för att stressa runt snabbare och snabbare i cyberrymden? Undrar om skillnaden kommer att märkas för mig? Sonen sitter ju vid en ”värsting” till PC och spelar så han kanske kommer att märka av den ökade hastigheten?
Lördagen blev en dag med ytterligare ett bak av ännu en omgång Ciabatta. Denna gång utan tillsats av durumvete. Brödet blev bra. Baket var nödvändigt för de två ”lanarna” utökades med en tredje. Det är märkligt att det ska vara så ”spännande” att lana så att gossarna inte kan komma i säng på kvällen. Klockan halv fyra på söndag morgon, sa jag åt dem att vara en smula tysta för jag ville sova. Klockan sju på söndag morgon, när jag klev upp, hörde jag dem fortfarande sitta och prata. Tror de gick till sängs strax efter detta. Klockan tolv kom det ner tre bleka och hålögda pojkar och gjorde rent hus. Brödet försvann!
Det gjorde också de sista kopparna. Märkligt att gossarna inte kan dricka ur samma glas mer än en gång. Att diska är kanske inte att tänka på för dem? Först använder de alla glas. Sedan ger de sig på te- och kaffekopparna. Allt porslin dras upp på övervåningen. När ”lanet” är över så står det travar med glas och koppar och ligger drivor med PET-flaskor på rummet. Jag överdrev en smula som ni förstår – men bara lite. Det är lugna och stillsamma grabbar. Fram för allt så känns det bra att ha en viss ”kontroll” på vad tre 14-åriga grabbar håller på med under helgerna. Det är väl fördelen med ”lanandet” ur föräldrasynpunkt? Att höra att en av sonens jämnåriga gripits för fylleri är ju inte särskilt uppmuntrande. Jag ser hellre pojken med en datormus i handen i stället för en flaska sprit.
Igår kom det ett erbjudande om uppgradering till 8 mb/s ADSL till samma pris som jag betalar idag för 4 mb/s. Naturligtvis anmälde jag mig. Vad gör man inte för att stressa runt snabbare och snabbare i cyberrymden? Undrar om skillnaden kommer att märkas för mig? Sonen sitter ju vid en ”värsting” till PC och spelar så han kanske kommer att märka av den ökade hastigheten?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
