30 oktober 2007

Puh-tankar

* Hur underbart det skulle vara att ha en Riktig Hjärna, som kunde tala om saker och ting för en.

* Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.


Idag är jag en trött Puh med mycket, mycket liten hjärna.

Epost

Hej!

Tack för din trevliga presentation. Tyvärr har vi för närvarande inget arbete hos oss att erbjuda.

Med vänlig hälsning
Hälsinglands Museum


Nej. Inget arbete att erbjuda. Ordningen är återställd.

Vill inte! Vill inte! Vill inte!

Inte hjälpte det inte. Igår smetade jag på lite ljuddämparpasta över hålet. I morse så kändes det torrt, fint och fast. Inte läckte det heller när jag varmkörde bilen på tomgång. Men säg mig vad som varar. Efter en kvarts motionerande längs landsvägen, så hade vattnet återskapat hålet och strålen var som förut.:-( Det blir nog till att kapa röret i alla fall och kolla om slang och klämmor kan bli en varaktig lösning på kylarproblemen. Eller måste jag beställa ett nytt och antagligen svindyrt rör hos Bil-Metro?

Sedan undrar jag. Var fan kommer all olja från? Bilen har börjat förbruka olja och nederdelen av motorn, vid oljefiltret, är oljig. Det har aldrig hänt förut. Inte heller har bilen förbrukat någon olja förr om åren. De gånger jag har fyllt på olja under de senaste 12 åren kan jag räkna på ena handens fingrar. Det fanns en tid när jag aldrig kollade nivån. Det behövdes inte!:-) Annat är det nu. Å varför ska motorn börja låta som en symaskin? Ska jag bli tvungen att justera ventilerna också? Å varför ska allt skit drabba mig när vintern och en kommande besiktning står för dörren? Usch, isch och tvi!

Jag vill inte! Jag vill inte! Men antar att det är dags att ge sig ut på "finna-igen-jakt". Dags att leta reda på verktyg i brygghuset och återigen skapa en välfylld verktygslåda fylld av bra-att-ha-verktyg för bilmeken. Vad bör då göras? Nytt luftfilter, nytt oljefilter, oljebyte, nya tändstift, nya tändkablar, nytt fördelarlock och rotor. Så var är katalogen från Biltema? Till att börja med? :-(

Jag vill inte! Men det hjälper väl knappast om jag lägger mig ner på golvet, sparkar med benen och skriker: "Vill inte! Vill inte! Vill inte!"?

29 oktober 2007

Lycka är

* att himlen inte ramlar ner över ens huvud.
* att återfinna ett sedan länge förlorat objektivlock när man egentligen söker något annat i Brygghuset.
* att ha en vän som oombedd skickar en slangbit och slangklämmor.

Himlen vare prisad för sådana vänner!

Ååååhhhhhh...

Vaknade nolltrefyrtio. Omöjligt att somna om. Vad annat finns än att invänta morgonen? Halvsovande framför kakelugnen med en kopp kaffe inom räckhåll.

Fy fan för vissa mornar!

25 oktober 2007

Dripp & drapp

Bilen drippar och drappar. Glykol och vatten i en salig blandning droppar och läcker från kylarsystemet. Ett rör mellan vattenpump och kupé har rostat sönder. När vattnet står under tryck står det en nålfin stråle ut från röret. Annars droppar och drippar det. Jag vet. Jag borde med det snarast skaffa ett nytt rör. Men jag vill inte. Jag vill inte muckla med bilen. Men jag kommer att bli tvungen. Därtill nödd och tvungen. Helst vill jag bara fortsätta som tidigare år. Ringa och köra in bilen till verkstad men den tiden är förbi. Så vad återstår? En nödlösning i väntan på att jag ska få tummen ur vanten och komma mig för att beställa ett nytt rör för utbyte?

Hade jag haft ett par passande slangklämmor och en bit värmetålig gummislang skulle jag kapa rörets rostigaste del och skarva med slangen. Men nu har jag inget att reparera med så jag får väl även i fortsättningen köra omkring med en dunk vatten och en dunk glykol i kofferten. Ända tills dess att jag får tummen ur och kommer till skott. När det väl blir av så är det säkert -20°C ute och rykande snöstorm. Precis som det alltid är när jag ska reparera bilar. Ja...livet är inte lätt alla gånger. Det är dyrt också.

Tror jag tar med mig underklädeskatalogen och droppar mig i ett hett bad en stund. Omslaget – en blondin i byxkorselett – ser riktigt lovande ut :-)

Mästerkocken slår till

Hej å hå. Mästerkocken slog till igen! Lite stekt kycklingfilé, en hackad lök, vitlök, krossade tomater, en gnutta sambal oelek och ett par matskedar grön currypasta serverade jag till fullkornsris idag.

"Det gick att äta", sa sonen (uppmuntrande?) Hej å hå.

Facebook

Microsoft har köpt in sig i Facebook där 300 miljoner (400.000 svenskar) är medlemmar. Ovärderlig information om användarna hamnar nu hos Microsoft som får ensamrätt till reklamen. För ni vet väl att Facebook anser sig ha exklusiv rätt att använda all information som läggs ut på sajten?

SVT-Text skriver idag:

Nätverkssajt kan använda dina bilder

Den som registrerar sig som användare på nätverkssajten Facebook ger det amerikanska ägarföretaget rätten att använda bilder och personliga uppgifter i bl.a. reklam för sajten.

Enligt Per Ström i regeringens IT-råd rör det sig om ett slavkontrakt. -Man tror att det är gratis att vara med. Men man betalar med sin integritet, säger han till Metro.

I dag går Enisa, det europeiska organet för nätverkssäkerhet, ut med en varning till alla som deltar i nätverken på internet. Bl.a. varnar man för att ansiktsidentifiera anhöriga.


Ja där ser man. Allt är inte vad det verkar vara i sajberspejs. Men det visste vi väl redan?

Norrsundets bruk läggs ner

Klockan 09.30 gick P4:s lokala nyheter ut med nyheten att Stora Enso lägger ner massatillverkningen i Norrsundet. 325 peroner förlorar sin försörjning. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå vilka konsekvenserna blir i en bygd där det bor ca. 3.500 personer när den i särklass största arbetsgivaren slår igen och lägger ner verksamheten. Huspriserna lär sjunka som en sten i Saltharsfjärden nu och orten blir öde. Hamnen kommer att tystna. Många småskuttar förlorar sin utkomst. Vad kommer sen att hända? Stänger biblioteket, skolan och konsum? Bruksdöden har spridit sig. Nu har den nått hit.

Vill man skaffa sig havsnära sommarboende till rimligt pris så är kanske tillfället det rätta nu.

Anm. Stora Ensos vinst det tredje kvartalet var 225 miljoner euro och totalt kommer 1.700 personer att förlora jobben i Sverige och Finland.

23 oktober 2007

Jesus var smålänning!

Jag har märkt att det är tämligen populärt att lägga ut diverse listor på bloggarna. Listor där läsaren t.ex. ska lista femtielva sanningar om sig själv. Idag fick jag ett mejl med sanningen om Jesus. Så jag lägger väl ut det som dagens "fulblogg" så att Ni kära läsare har något att klura på :-) Här följer sanningen om Jesus.

Sanningen om Jesus!

Det finns tre starka bevis för att Jesus var mexikan:
* Han hette Jesus
* Han var tvåspråkig
* Han blev alltid trakasserad av myndighetspersoner

Det finns också goda belägg för att han var irländare:
* Han gifte sig aldrig
* Han berättade alltid historier
* Han älskade att vara ute i landskapet

Samtidigt finns det goda indikationer på att Jesus var svart:
* Han kallade alla för ”broder”
* Han tyckte om gospel
* Han kunde inte få en rättvis rättegång

Tre starka saker talar också för att Jesus var italienare:
* Han gestikulerade med händerna när han talade
* Han drack vin till varje måltid
* Han var säker på att hans mamma var oskuld, och hans mamma var säker på att han var Gud

Tre andra företeelser talar för att han kan ha varit från Kalifornien:
* Han klippte aldrig håret
* Han gick omkring barfota
* Han grundade en ny religion

MEN – de mest övertygande bevisen talar faktiskt för att Jesus var KVINNA
* Han var tvungen att utfodra en stor mängd människor med kort varsel, trots att det inte fanns någon mat
* Han försökte göra sin röst hörd bland massor av karlar som inte fattade ett dugg
* Till och med efter sin död var han tvungen att stiga upp för att det fanns mer jobb för honom att göra…

Jag däremot – tror att Jesus var SMÅLÄNNING! Varför? Inte sjuttsingen vet jag och inte tänker jag fundera på det heller. Det ska ni göra – inte jag. Så medan Ni talar om för mig varför Jesus var smålänning så går jag och dricker kaffe. :-)

22 oktober 2007

Enkelt

Så svårt det var att komma igång och försöka förstå hur det fungerade. Så enkelt det är att radera. Det är bara att trycka på knappen "Radera den här bloggen" så är den borta.

Än en tid vilar jag på hanen.

Ett jobb! Tack!

Vägen till ett nytt liv går genom arbete. Nu har jag sökt med ljus och lykta i Gävleborg, Västernorrland och Västerbottens län efter ett arbete. Några har jag sökt – men ej fått. Det är dags att vända blicken mot väster och söder. Ett arbete ska jag ha.

16 oktober 2007

Annat att göra

Jag har annat att göra. Annat att göra än att hänga med näsan över ett tangentbord och försöka träffa rätt tangenter så att de i bästa fall bildar små ord och meningslösa meningar som jag publicerar på bloggen. Nu är det sagt.

Jag har annat att göra.

14 oktober 2007

Jag är havande

Jo. Det är sant. Jag är havande. Jag har varit det länge nu. Så länge att jag t o m glömmer bort mitt havandeskap mellan varven. Men idag blev jag åter påmind om min graviditet. Mitt foster är en "trädgårdsskulptur" i trä med ett roterande cirkelformat prisma. Undrar om sådana glasbitar finns och kan fås att rotera i vinden? Och var finner jag dem?

Undrar om jag någonsin kommer att föda mitt tankefoster? Kommer det då att förändras under förlossingsarbetet och visa sig vara något helt annat än vad jag trodde från början? Men jag är havande idag. Precis som igår.:–)

13 oktober 2007

En vedervärdig morgon

Ja, ur väderlekssynpunkt är det en vedervärdig morgon idag. Gråväder, minusgrader och is på bilen. Det är för djävligt att man ska behöva skrapa bilrutor redan i början av oktober! Kroppen fryser trots varmt te och frukostmackor. Je hurves! Dags att leta fram långkalsonger, yllesockor, handskar och pälsmössa? Det är för tidigt för vinter i oktober!*slår fast* Jag har slagit på elvärmen så nu tickar kronorna iväg i rask takt:-( Aldrig får man vara glad. Lite gladare blir jag kanske om jag kånkar in lite mer ved och sätter fyr i kakelugnarna och vedspisen i köket?

Inte heller blir jag särskilt mycket gladare vid tanken på kronorna som ska stoppas i brevlådan idag. Morgonen har ägnats åt att skriva under mina spontanansökningar, vikt dem, stoppat i kuvert och frankerat. Hmm…verkar som om jag kommer att kalla mina intresseanmälningar för spontanansökningar, trots allt. Ska jag hålla på, på det här viset, så ska jag kanske försöka få kommunen att betala portot? Minns ju att det nämndes att om vi lämnar ansökningshandlingarna i receptionen så postar de dem. Men å andra sidan så gillar jag ju mitt "oberoende". Själv är bästa dräng! :-) Eller är det bara kontrollbehovet som slår genom?

Idag landar Tvåan i Bratislava. Hon och "enheten med naturmuppar" ska ränna runt i naturparker och –reservat några dagar. Förra året var hon till någon av baltstaterna och ett annat år till Spanien. Det är till att kunna glassa runt på studieresor med "miljö– och naturmuppar" som sällskap. Lite avundsjuk är jag allt.:-) Undrar om det är varmare i Bratislava än här? En sådan här vedervärdig morgon.

12 oktober 2007

Arbetsmarknadsfunderingar

Tja. Vad finns att säga om de senaste dagarna då? På onsdagen så träffade jag "coachen" och vi kom överens om, att jag ska fortsätta med att skicka mina "öppna ansökningar" till tänkbara arbetsgivare. Öppen ansökan kallar han det som jag kallar intresseanmälan. Forskarna jag hörde idag på TV kallar det för spontanansökningar. Kärt barn ha många namn brukar det heta. Eftersom det inte är mig ett "kärt barn" så tror jag att jag ska kalla det för intresseanmälan i fortsättningen.

Så satt jag där och slet mitt hår igår. Jag har mycket grått hår att slita i nu. Är det dags för en klippning tro? Brottades med att klämma in text och foto på ett A-4 som ska vikas i tre delar och skickas i ett E65-kuvert. Hade jag varit lite mer ambitiös så hade jag naturligtvis skapat separata dokument och länkat samman dem i PageMaker men nu nöjde jag mig med att göra ett dokument direkt i programmet. Det var länge sedan jag jobbade i PageMaker men jag tycker att jag hittade skapligt i programmet. Ett fixed und fertigt dokument alltså. Annorlunda, snyggt och prydligt blev det. Jag vet! Jag vet att jag har en kanonansökan och en intresseanmälan som är "super". Ansökningshandlingar av sällan skådat slag. Men vad hjälper det? De drar mig inte till anställningsintervjuer. Än mindre ett jobb.

Jag lyssnade med ett öra på seminariet om äldres arbetslöshet på TV idag. Då bekräftades min uppfattning om den stängda arbetsmarknaden för äldre långtidsarbetslösa. Åke Dahlberg (?) forskare som bl.a. intervjuat företagare och personer med insyn och kunskap om arbetsmarknaden sa att svaren från företagarna var: "Det är sällan eller aldrig som vi anställer någon över 50". Suck! Hur tusan ska jag då lyckas finna ett arbete på den öppna arbetsmarknaden? Det kvittar att jag sägs ha en bred utbildning och kompetens hopsamlad under 40 år på arbetsmarknaden. Inte fan hjälper det. Det känns ganska hopplöst faktiskt. Jag får väl fortsätta att skicka mina ansökningar och intresseanmälningar. Om inte annat så tillfredsställer det Arbetsförmedlingen och "coachen".

Men när jag får ett jobb då ska jag banne mig köpa en halv flaska champagne och fira i dagarna tre!

10 oktober 2007

Noterat

Stoppa dödsstraffet!

Den 10 oktober, är det Internationella dagen mot dödsstraffet och i samband med det uppmanar Amnesty världens alla regeringar att rösta ja till en FN-resolution, om ett globalt moratorium mot avrättningar, som läggs fram i FN:s generalförsamling denna månad.

Totalt har 133 av FN:s medlemsländer avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning eller i praktiken. Endast 25 länder verkställde avrättningar under 2006, och 91 procent av dessa avrättningar utfördes i sex länder; Kina, Iran, Irak, Pakistan, Sudan och USA.

09 oktober 2007

Är det inte det ena

så är det det andra sa kärringen när hon blödde näsblod. Är det inte tvättmaskinen, varmvattenberedaren, jordfelsbrytaren, arbetsmarknaden eller diabetes så är det digitalboxen. Den är har fått spader. Blivit knäpp och gör som den vill. Blir till att köpa en ny box. Isch...bara utgifter :-(

Hej Ulf

Tack för din intresseanmälan. Tyvärr måste vi meddela att samtliga våra tjänster för närvarande är tillsatta. Vi ber att få behålla din ansökan och hoppas på att få återkomma i framtiden.

Så löd brevet från Hudiksvalls bostäder. Brevet gjorde mig både glad och förvånad. Blev mycket förvånad för att de överhuvudtaget brydde sig om att svara på min intresseanmälan. Glad blev jag för den vänliga tonen i brevet. Inget löfte men ändå en välvillig inställning. Vad det sedan är värt vet jag inte. Ett av fem företag har svarat. Kanske finns det hopp – trots allt.

Det är skoj med post! Tror jag ska skriva lite fler "terroristbrev" :-)

08 oktober 2007

Fattas bara

Jag känner mig trött i knoppen. Börjar bli allt mer deppad. Jordfel i tvättmaskinen? Aldrig tar det slut. Jordfelsbrytaren löser ut och hela huset blir svart när jag sätter tillbaka säkringen till tvättmaskinen. Tycker det börjar bli alldeles för mycket nu. Först varmvattenberedaren och nu tvättmaskinen. Antar att jag måste felsöka. Maskin eller vägg? Är det ledningen i väggen så känns det som om det är lika bra att riva skiten ordentligt. En gång för alla. Gud, vilket projekt. Men det ska ju göras förr eller senare. Senare hade jag tänkt. Senare…när jag flyttat här ifrån. Jag vill inte brottas med problemet att göra nytt badrum och ny veranda. Det är avslutat för min del. Fattas bara...

Anm. Just nu funkar allt som det ska. Hur länge är frågan? Märkligt? Undrar var felet finns och vad som orsakade det? Blir till att avvakta med felsökeriet en tid till. Skönt!

Tror jag funderar på vad jag ska äta till middag i stället. Laxgryta kanske? Sen tror jag att det blir till att sätta en deg i kväll. Tja, sen har väl den här dagen gått också?

07 oktober 2007

Parning och genetik

Det finns en genetisk orsak till att honor föredrar att para sig med hanar som liknar honans biologiska pappa. Det har forskare som studerat svartvita flugsnappare och halsbandsflugsnappare kommit fram till enligt SVT-Text. Undrar om detta gäller mänskor också? Håhå jaja.

I så fall attraherar jag en hona vars far har de nordiska tunga nedåtvinklade ögonlocken. Som om ögonlocken skulle vara en genetisk variant som styr honans parningslust? Ögonlocken är en genetisk variation som uppstått bland den nordiska ursprungsbefolkningen. Allt enligt en finsk antropolog i ett TV-program som jag såg. Fråga mig inte vad programmet hette för det minns jag inte. Intressant var det i alla fall. Men alla ni som inte uppvisar de "nordiska ögonlocken" kan slänga er i väggen. Ni tillhör inte ursprungsbefolkningen!*ler*

Människohannar föredrar att para sig med yngre honor. Storbystade och bredarschlade honor. Bredare häckar ger lättare förlossingar och ökar chansen till fler barn. Det gäller att inte så sin säd på hälleberget. Håhå jaja.

Yngre fertila honor vill ha äldre hanar för skydd och trygghets skull. Men äldre honor föredrar yngre hanar. De springer benen av sig inför utsikten att kapa åt sig en yngre hane. Ingen hona med förståndet i behåll vill ju släpa runt på en äldre sjuk och trött hanne. Han kan ju trilla av pinn vilken dag som helst. Jag klandrar dem inte. Vilken levnadsglad medelålders hona vill inte att det ska vara fart i nattlinnet? Om de får chansen alltså. Håhå jaja.

Men var hamnar jag nu då? Jo. Yngre kvinnor som attraherar mig – vill inte ha mig. Alltså får jag leva ensam resten av mina dagar. Det ska nog gå bra det med. Håhå jaja.

06 oktober 2007

Vildhunden - epilog

En lång. lång stund stod de och såg sig omkring i den ljusa sommmarnatten. Så vände de och gick tillsammans hemåt. I Bohlins trädgård låg hunden och vilade huvudet mot tassarna. Han låg utanför sitt gamla garage och plirade i gryningen. Från ena ögat rann en liten smal rännil av blod. I övrigt var han alldeles oskadad.

Solen höll på att gå upp. Frukträden kastade långa skuggor över gräsmattorna. Fukten torkade sakta upp och gräsmattorna blev ljusa. Fåglarna kvittrade i buskarna. Den ensamma vildhunden slöt ögonen och somnade.

05 oktober 2007

Mingelparty

Jaha. Så var det avklarat. Säsongens första "jobbchans". Det var alltså första gången som jag besökte AF när de anordnat en "jobbchans". Ett mingelparty där olika företag presenterar sig, tar upp "intresseanmälningar" och kanske rekryterar folk till olika jobb. Jag blev förvånad. Det var en massa människor som drällde omkring i lokalerna, köade och minglade med varandra och andra. Jag lyckades sno åt mig en sittplats på en träsoffa, korkade upp min medföljande kaffetermos och åt ett par ostmackor. Nog tyckte jag att folk sneglade lite åt mitt håll samt att en eller två log i mjugg. Det tyckte jag mig allt se. Men min kaffestund förlöpte utan störande avbrott och tilltal. De undrande skulle bara veta hur långt jag hade rest för att glutta en skvätt på lediga jobb.

För mig fanns inga jobb. Inte just idag i alla fall. Om jag nu inte hade velat jobba på Städmani förstås. Städmani? Där villl jag inte jobba. Hörs ju på namnet att man ska vara maniskt lagd för att få städa åt dem. Jobba hos oss och du får ett recept på Librium i personalförmån. Jag som redan har fullt upp med min aversion mot städning vill ju inte bli en manisk städare också. Då blir jag kanske schizofren.

Har postat ännu en jobbansökan idag! Nu är det två ansökningar som ligger ute och två kvar att skriva ut och skicka. När inträffar snösmältningen? Eller lever jag i permafrostens tid?

Igår om aftonen

Hur djävla korkad får man bli? Blodsockerfall! Jag vet ju att potatis, rotsaker och en biff knappast ger någon blodsockerstegring. Eller mycket lite i varje fall. Men slentrianmässigt klämmer jag i mig 5 enheter insulin före maten, trots att blodsockervärdet bara är 5,8. Det betalar jag senare för – när blodsockret snabbt sjunker till 2,2. Benen skakar när jag med lätt panik gräver fram druvsockret och klämmer i mig 4 bitar. Snabbt en tallrik yoghurt, müsli och två smörgåsar ovanpå druvsockret. Men inget insulin! Det tar 15 minuter innan skakningrna och känslan av att "dåna" lämnar kroppen. En timme senare är blodsockervärdet 11,3 och tröttheten i kroppen är förlamande. Varför tog jag inget insulin till nödmålet?

Jag har mig själv att skylla som inte är mer vaksam och anpassar doserna efter vad jag ska äta. Jag vet ju. Hur djävla korkad får man bli? Tydligen en hel del. Att jag inte lär mig. Är huvudet dumt får kroppen lida.

04 oktober 2007

På rymmen

Jag har varit på rymmen. Jag tog Wilma och rymde några timmar till det stora köpcentrat. Där betittade jag kvinnfolks gungande bystar och svajande rumpor framför bankomaterna medan jag låtsasrökte en cigarett. När ögat fått nog letade jag reda på Kjell & Company – en konkurrent till "gubbdagiset" i stan – för att köpa ett minneskort. Även där var det väldigt många kvinnor! :-) Undrar om de köpte nätverkskabel för att bygga kvinnliga nätverk? Med ett nytt 2 GBs minneskort till kameran drog jag vidare till "biståndloppisen". Stället där det finns så mycket dyr skit. Ja och somt billigt med för den delen. Nej, tacka vet jag "kyrkloppisen" i Vännäs. Där är det åtminstone lite "klass" på grejerna. Klass och bra pris.

Det fanns i alla fall en fräsch svart bomullsskjorta åt mig i passande storlek! Så nu har jag äntligen en svart skjorta och en gul slips! Precis som jag sagt att jag ska ha till min bruna kritstrecksrandiga kostym. Ibland är jag en fenomenal minneskonstnär.Köpte också en vit bomullsskjorta och tre slipsar i silke. Silke eller siden? Vad är skillnaden? Är det någon skillnad? Med prylarna som sällskap i passagerarsätet åkte jag sedan hem. Wilma bar mig hela vägen. Hon verkade nästan lite pigg och glad över att bitvis få sträcka ut i 130 km/tim i den vackra höstdagen.

Så har då ännu en dag gått. Men jag undrar om jag är riktigt klok som kör 11 mil för att "shoppa" loss och förstöra en massa pengar. Får nog sätta upp det på nöjeskontot. Dagens goda handling – återvinningsinköpen på loppisen – uppväger på intet sätt den "dåliga" effekten av mitt handlande. Miljöförstöring, konsumismhysteri med mera och än mer med mera. Men BNP ökar kanske? Tja, ingen är fullkomlig men jag är mer fullkomlig än de flesta *ler*.

What's cookin'? Fläskkotlett eller biff till middag? Vem vet vad det blir? Vet bara att jag måste göra något med köttet i kylen. Äta upp det kanske? Fan, vad rolig jag var nu då!

Morn, morn

Nollgradigt i morse. Is på bilen. Fullt på diskbänk, arbetsbänk och köksbord. Kaos i köket! Solen skiner. Tror jag gör som pojken. Tar Vildhunden och rymmer.

03 oktober 2007

Linfröringar

Efter middagen som bestod av färdigpizza ur frysen så bar jag in ved och tände i kakelugnen. Ja, ja, jag vet att pizza inte anses vara riktig mat. I varje fall inte nyttig mat p.g.a allt fett. Men nu är det så att fettet bara rinner genom kroppen på mig så jag smaskar i mig när andan faller på. Eller snarare när jag inte ids laga riktig mat*ler* Efter en stunds overksamhet när jag var färdig med dagens lilla "tycka-synd-om-mig-själv-stund" med kaffe och kakelugnsbrasa, så bestämde jag mig för att sätta en deg. Men vad skulle jag baka? Bestämde mig för att göra en "nyttig" variant på sesamringar, eftersom jag inte har sesamfrö hemma. Varje ordentlig husmor har väl sesamfrö hemma förstås? Hmm...ger mig tusan på att Bagarberta har sesamfrön hemma. Man tager vad man haver blev principen även denna gång. Vanlig jäst istället för torrjäst och linfrö fick ersätta sesamfröet. Istället för att slösa och ta enbart vetemjöl Special så drygade jag ut det med 3-4 dl rågsikt från botten av en påse. Så blev min variant på nedanstående recept som jag hämtat från Eja Nilssons bok "Nordafrikansk mat".
-------------------------------------------
Ingredienser, 15 st
7 dl vetemjöl special
1 tsk salt
3/4 dl vatten
2 msk smör
2-3 msk olja
1 struken tsk torrjäst
3 ägg
3/4 dl sesamfrö

Till pensling
1 ägg
sesamfrö

Häll mjöl och salt i matberedaren. Värm vattnet med smör och olja i en kastrull till ca 40°C. Lös upp torrjästen i vätskan. Häll den i matberedaren, kör några varv och knäck sedan i äggen. Kör sedan ca 30 sek till en deg. Ta ev i mer mjöl. Blanda i sesamfröna. Häll upp i en bunke. Täck med duk och låt jäsa 20 - 30 min. Sätt ugnen på 225°C. Dela degen i 15 bitar. Gör 12 - 15 cm långa snoddar som tvinnas några varv och sedan nyps ihop till ringar. Lägg på plåt och jäs dem 15 min. Pensla med uppvispat ägg, strö på sesamfrö och grädda mitt i ugnen 15-18 min. Låt dem svalna. Äts med ost och svarta oliver. Ringarna kan också torkas till skorpor i 100°C i ugnen.
--------------------------------------------

Ja, ja. I brist på bröd så får man äta kakor. Nu är det dags att smaka av linfrövarianten med lite ost och te. Oredan i köket tar jag rätt på nån annan dag, tror jag :-)

Minnet sviktar

Helvetes djävla piss och skit också! Så får man kanske inte skriva offentligt? Hör kanske inte till god ton men det är precis vad jag känner just nu. Jag skulle ha varit på Datorteket kl 10.30 idag men jag glömde det. Jag pulade på med lite platsansökningar och gjorde klart med mina "öppna ansökningar" i morse. Var till ICA och köpte frimärken. I samma ögonblick som breven slank in genom springan i brevlådan mindes jag. Datorteket! Jag skulle ju vara där idag och sedan till Kjell & Company för att köpa ett minneskort till kameran. Men minnet och den inbyggda planeringskalendern sviktar. Så just nu är det; helvetes djävla piss och skit också!

Får hoppas att jag inte ställt till det för mig. Problem med F-kassan eller min "coach" klarar jag inte av just nu känns det som. Kanske dags att börja använda fickkalendern jag fick av Skogsstyrelsen i julas?

02 oktober 2007

Vildhunden

Ingen vågade gå in i trädgården. Den var en dödsträdgård sa man. Där fanns Någon – eller Något – farligt.

Men en dag vågar någon sig på det. En mycket ensam pojke som inte har annat att göra vågar undersöka vad det är. Det skulle ju kunna vara en hund, en kompis.

Det fanns Någon i trädgården – en väldig vildhund.

"Ingen ska någonsin kunna inbilla mig att en arbetshäst är bättre eller lika bra och har likadana egenskaper som ett fullblod – aldrig. Lika lite som en bastard kan mäta sig med en renrasig hund, vare sig det gäller karaktärsegenskaper eller utseende"

Hans vildhund i det övergivna garaget var en bastard, en blandras, det förstod han.

Vildhunden har fått en bok – om Vildhunden – med posten idag. *glad*
Tack "Retstickan"!

01 oktober 2007

Let's go fishin'

Usch. Idag känns det som en riktig "deppardag". Vädret är gråtrist. Regn och blöta. Kroppen är seg och humöret är nere på nollpunkten. Jag är less. Beror det på vädret eller är det de senaste dagarnas kamp mot blodsockret som sätter ned min lust till ett liv? Skit också! Jag känner mig "inlåst" i en värld som jag inte tar mig ur. En värld där inget händer och sker. Alla dagar är ungefär lika djävla trista och följer samma mönster. Upp på morgonen och i säng på kvällen. Däremellan samma rutiner varje dag. Mat, disk, insulin, pankreatin, tvätt, bära in ved, elda, glo på TV och surfa runt på nätet. Ungefär så är det. Dag efter dag. Vad är det för liv? Grått och trist känns det bara. Kanske håller jag på att bli deprimerad? Eller är jag bara understimulerad?

Tror jag ska leta reda på "Stackars Pettson". Pettson är min favoritfigur i barnbokssvängen. Beror det på att jag och Pettson är lika tro? Stackars Pettson – en bra och lättsam introduktion till KBT (kognitiv beteendeterapi) enligt en depparförfattare på bokmässan i Göteborg. Undrar vilket fiske som får mitt humör att svänga?

Jag har köpt Pettsonböckerna åt barnen. Men mest åt mig :-). Får jag då stjäla med dem när jag flyttar? Inte nog med att jag ska känna mig deppad. Jag ska brottas med moraliska problem också! Livet är pest. Eller var det en fest? I så fall är den festen någon annanstans.