30 september 2006

Genom regn och dimma till pizza

Gårdagens resa gick utmärkt. Den enda incidenten inträffade i Sundsvall då bilen framför stannade mycket hastigt. Däcken planade i en vattenpuss vid den tvära inbromsningen, men jag lyckades styra ut bilen till vänster om den framförvarande och stannade, innan jag hamnade i trafiken på det korsande körfältet. Det gick bra denna gång!

Ju längre mot norr desto mörkare blev molnen och regnet föll. Ur högtalarna strömmade musik med Jimmy Witherspoon, Katie Webster och Etta James. Musik som dränkte ljudet av däckens monotona svischande ljud mot en alltmer regvåt asfalt. Dimman tätnade. Vid passagen över Höga Kustenbron syntes endast körbanan. Toppen av pylonerna som bär bron förenade sig med molnen! Utsikten över Ångermanälven var obefintlig!

Lunchen bestående av kaffe, ägg, tomat, bröd och kycklingfilé intogs vid Ullångersfjärden strax norr om Ullånger. Kylan och blåsten gjorde att maten förtärdes i bilen. Passade på att ringa upp min arbetsledare för att lämna en lägesrapport om min situation och sjukskrivning. Som vanligt var det ett trevligt samtal. Jag har en bra närmsta chef!

Efter drygt 5 timmar rullade jag så in i Vännäs. Kvällen tillbringades vid köksbordet tillsammans med fd hustru, vår son, hennes barnbarn och barnbarnets far. Middagen bestod av en mycket god hemlagad pizza. Jag visste inte att min äldste son var ett sådant ämne till pizzabagare!

29 september 2006

Det är dags

Disken är avklarad. Bordet avplockat. Kycklingfilén ligger i stekpannan och fräser. Den ska få utgöra min lunch under resan tillsammans med några smörgåsar, ett kokt ägg, vattenflaska och en termos med kaffe. Nu återstår det bara att packa ner insulin, lite kläder, tandborste och ett par gamla kameror laddade med film. Sedan är det dags att rikta in bilens kylare mot norr och ge sig hän åt ljudet av däck som rullar längs E4. Kanske ska jag även plocka med några CD-skivor att lyssna på under resan? Ett par Dylan, Captain Hook, Janis Joplin, Luther Allison och Otis Rush mfl.

Så är det klart! Mot det riktiga Norrland!

28 september 2006

Nu är bänken på plats

Nu är den klar. Bänken står där ovanpå badkaret, precis som det var tänkt. Den blev inte perfekt men bra och kommer att fylla sin funktion. Den dag jag gör ett perfekt snickeriarbete ska jag sluta snickra. Nu återstår det att mörklägga, bära in förstoringsapparat, skålar, belysning, papper, kemikalier och andra nödvändiga saker som behövs för kopieringen. Därefter är det nya mörkrummet klart att tas i bruk.

Allt detta får anstå till efter helgen. Känner att jag behöver miljöombyte en tid och reser bort ett par dagar för att hälsa på son och vänner i Vännästrakten.

Med såg och hyvel kommer man långt

Har kommit igång med att snickra ett underrede. Det kändes som om det var en evighet sedan jag stod i "snickeriet" och det kanske det var om jag tänker efter. Känslan att såga och hyvla virket var gammal och välbekant. Viserligen är jag en smula "ringrostig" men kunskaperna sitter i ryggmärgen vid det här laget.

Sågade, hyvlade, putsade och satte samman delarna "halft-i-halft" med lim och skruv. Efter att irrat runt och förgäves letat sidoanslaget till handöverfräsen så fick det bli "halvning" istället för tapp och tapphål vilket var förstahandsvalet. Tappning ger en betydligt snyggare och bättre sammansättning men halvning duger gott för ändamålet. Nu återstår det att snoka rätt på en passande skiva och montera tvärslåarna som ska ge stadga åt konstruktionen.

Undrar om jag har skruvstift och vingmuttrar någonstans? I annat fall måste jag nog dra in till "gubbdagiset" i stan för att köpa det. Sedan är det bara att konka in mörkrumsgrejerna från brygghuset.

27 september 2006

Ett nytt mörkrum?

Mina tankar på optik till förstoringsapparaten ledde mig in på tanken att flytta in mitt mörkrum från brygghuset till badrummet. Förstoringsapparaten kan stå på tvättmaskinen, och om jag bygger ett demonterbart underrede i trä med en lös skiva ovanpå, så får jag en arbetsbänk ovanpå badkaret. En arbetsbänk som lätt kan ställas undan när den inte används. Arbetsbänken fixar jag, men frågan är om jag kan dra in el i badrummet, utan att klämma kabeln och utan att få oönskat ljusinsläpp genom dörren?

Jag ser bara fördelar med att flytta in mörkrummet. Badrummet är uppvärmt. Det är lätt att mörklägga. Där finns vatten och avlopp. Dessutom får jag tillgång till resten av huset utan att behöva trava över gården varje gång jag vill ha en kopp kaffe eller äta en bit. Att nyttja badrummet blir en bra lösning.

Ps. Förstoringsoptiken gick för 1.325 kr. Tre gånger mer än vad jag hade tänkt bjuda för den! Ds.

Det blir ingen förstoringsoptik

Var nyss in och tittade på budgivningen. Med 5 timmar kvar är optiken uppe i mer än det dubbla mot vad jag hade tänkt bjuda för den. Undrar vad linsen kommer att kosta i slutänden? Det blir i alla fall ingen Rodenstock på min förstoringsapparat, en Meopta 6, som jag köpte på loppis till ett pris som gör att jag betecknar köpet som ett "klipp".

Åter i huset

Han satte sig i stolen och tittade på mig. Sedan sa han: "Det är svårt. Mycket svårt. Vi ser ingen tumör på röntgenbilderna, och dina levervärden har blivit något bättre, så jag tycker vi avvaktar med operation. Vi tar nya prover nästa vecka och om värdena fortsätter att bli bättre så skriver vi ut dig. Vi släpper dig inte utan kallar dig till mottagningen i fortsättningen för kontroll". Läget är alltså oförändrat. Symptomen kan orsakas av min diabetes likväl som av en tumör.

Vid hemkomsten låg en skrivelse från ögonkliniken i brevlådan. De har mottagit min remiss. Samtidigt meddelade de att väntetiden är 84 dagar! Vad ska man säga? Måste jag bli blind innan jag får komma dit? Detta var kanske en smula elakt och tillspetsat. Egentligen är jag mer än nöjd med den vård jag mött så här långt.

Höstmorgon

Tidig morgon. Mörkret ligger nästintill kompakt kring ytterbelysningens aura som lockat till sig nattfjärilar, mott och andra nattens insekter. Nattfukten rinner längs bilens sidor. Tiden då nattens vatten fryser till ett ispansar känns inte allt för avlägsen. Slamret från en kopp Earl Grey ackompanjeras av ljudet från fallande melonäpplen när de släpper taget och låter sig falla i gräset eller på brygghusets tak av tegel. Ringlande rök från dagens första cigarett stiger sakta uppåt och försvinner i mörkret. Den enkla röda rosen vid trappan lyser intensivt rött som om den vill lysa upp tillvaron och skänka en förtröstan om att än är inte hösten här. Den vägrar ge vika för den analkande kylan, trots att björkens grönska redan blandats med gula fläckar av vissnande blad. Dimman ligger tät längs ån och konturerna av skogen på andra sidan kan blott anas i det grå. I öster gryr dagen men än är det en stund kvar innan ljuset är här och mörkret viker. En ny dag stundar! En dag för läkarbesök men också för disk och tvätt.

26 september 2006

Kanske en Rodenstock?

Vaknade tidigt och hade sovit dåligt - som vanligt. Undrar när jag kommer att sova en natt utan att vakna varannan timme?

Förmiddagen fylldes av frukost, tvätt, sophämtning och provtagning på HVC. När det var avklarat, kunde jag luta mig tillbaka i stolen, för att fundera över om jag verkligen behöver den där förstoringsoptiken, jag sett på internetauktion. När jag såg optiken vaknade genast "vill-ha-tarmen", och jag var beredd att lämna ett bud omgående. Som tur var så besinnade jag mig och beslöt att tänka ett varv till. Förstoringsapparaten har ju en optik redan, men av sämre kvalité än den som auktioneras ut. Frågan är vad optiken kommer att kosta i slutänden? Antagligen mer än vad jag vill betala för den.

Efter att ha tagit itu med månadens räkningar så är det bara att inse fakta. Jag bör sitta still på min ända och inte företa mig något som kostar pengar, hur mycket det än suger i "vill-ha-tarmen". Men vad säger att förnuft och fakta ska styra våra val i livet?

25 september 2006

Måndag morgon med te och Vikunja

Vaknade som vanligt vid halv sextiden. Mådde ganska bra och förmodade att detta betydde att blodsockret var ganska normalt. Det var en smula högt! Kommer nog att ta en tid innan jag lär mig att känna min kropp och hur blodsockret påverkar den.

Fixade en frukost bestående av två skivor mörkt osötat solrosbröd med italiensk salami. Till detta drack jag tvenne koppar te. Märkligt nog har mitt kaffesug näst intill försvunnit sedan jag fick diabetes. Förr drack jag 15-20 koppar kaffe om dagen men nu för tiden finns det dagar då jag glömmer bort att dricka kaffe. Ska bättra mig på den punkten.

Idag väger jag lika mycket som i 25-års åldern. Ville prova om några av de gamla kläderna som jag inte kastat, ännu passade min kropp. Den dubbelknäppta kritstrecksrandiga kostymen satt visserligen som gjuten, men den gick att knäppa i alla fall. Min glädje blev än större när jag provade mitt 25 år gamla och mycket dyra loppisfynd. En kort brun rock i ull från Vicunja. Ett av världens mest exklusiva material, sägs det. Sydd i England. Design: Magni of Sweden. Mjuk och varm skylde rocken mig under flera år, innan min kroppshydda blev den övermäktig. Sedan dess har den hängt undanstoppad i ett vindsförråd. Ser en smula udda och omodern ut kanske, men nu ska den få värma mig ännu en tid. Men vem var Magni of Sweden?

Huset är tomt och tyst. Sönerna har dragit sin kos. Mellansonen har återvänt till KTH och Stockholm. Den yngste har nyss gått till skolan och sedan åker han till stan för att återkomma hit om två veckor. Det är en märklig känsla hur huset lever upp när de är här. Jag vet inte vad det är som gör detta och jag blir lika fundersam varje gång det händer. Nu är det bara tomt och tyst. Det känns ödsligt i rummen. Jag är blott och bart en förvaltare av något som var - men icke längre är! Ska det vara så intill de sista av mina dagar?

24 september 2006

Är jag fast i bloggkulturen nu?

Så har även jag trillat dit. Ska skapa min egen blogg - om jag klarar av det alltså. Om innehållet vet jag intet än så länge. Jag antar att det kommer att ge sig med tiden. Förmodar att bloggen närmast kommer att likna en offentlig dagbok - på gott och ont.
Mina första stapplande försök att ladda upp en bild misslyckades skändligen. Är det mitt fel eller webbläsarens? Hmm, får nog ta mig en funderare. Ha det gott så länge!