31 december 2007

Årets sista dag

Det är årets sista dag idag. Nyårsafton anno 2007. Den dag då många summerar det år som gått. Tidningar, radio och TV kommer framöver att översvämmas av årskrönikor för att vi ska minnas, glädjas eller förfasas över det år vi snart ska lägga till handlingarna. Jag hade den föresatsen att strunta helt i det nya året. Strunta i nyårsfirande och raketer. Något firande och raketer blir det heller inte här i huset. Men det är oundvikligt, en dag som denna, att tankarna går tillbaka på det år som gått.

För min egen del skulle jag vilja förlägga nyårsdagen till den 22 februari. Den dag jag fick beskedet att det inte fanns någon cancer i vävnadsproverna som togs i samband med operationen. Det har varit ett år som präglats av sjukdom och sviterna av en stor bukoperation, där förlusten av tunntarm och delar av andra inre organ påverkat mina vanor. Ett år där det gällt att komma tillbaka till ett så normalt liv som möjligt. Både fysiskt och mentalt. Är jag där idag? Jag vet inte.

Vad för liv väntar mig då under nästa år? Inte vet jag det heller. Som tur är. Jag ska "arbetsträna" i kommunal regi. Min ekonomi kommer också att försämras drastiskt eftersom min ersättningsnivå sänkts och jag kommer att få stora månatliga resekostnader. Det vet jag. Om jag kommer att lyckas kravla mig iväg från huset till en ny bostad vet jag inte men jag har i alla fall ambitionen. Mer än så vågar jag inte sia om. Ett avlönat arbete? Ja, önskan om ett avlönat arbete kan jag väl försöka ta med mig in i det nya året, men jag tvivlar på att min önskan kommer att gå i uppfyllelse.

Det är ett spännande nytt år som väntar mig!

GOTT NYTT ÅR!

30 december 2007

En doft av ammoniak


Det doftar svagt av ammoniak i köket. Naturligtvis blev det ett brödbak i stället för andra nyttigheter i dag. Denna söndag förmiddag när disken var avklarad och snabeldraken väntade troget i hallen för en promenad runt i hall och kök bakade jag istället och nu ligger det en trave med Dalastamp och väntar på att den något förkylde mellansonen ska dyka upp och dyka ner med näsan i högen. En doft av ammoniak kan kurera en igensatt näsa.

Förmodar att draken fortfarande väntar på mig. Får väl gå en sväng då.

29 december 2007

Bland lingonröda tuvor


En helsingborgare vill nu revolutionera begravningsmarknaden med en miljövänlig kista av krita, skriver Helsningborgs Dagblad. Uppfinnaren förklarar att kritan bryts ned på kort tid och motverkar försurning.
Källa: SVT Text den 29 december 2007

Snart kommer skog, vägrenar, sjöstränder, åkermarker och andra försurade marker att översvämmas av begravningsplatser för kritkistor. Där blir det inga sura miner hos de gravlagda.

Katt och människa


Katten Oscar vet när människor ska dö. På det hem för gamla i Provence i Rhode Island där han bor har han minst 25 gånger i sitt tvååriga liv sökt upp patienter som ska dö och lagt sig hos dem. Oscar kryper bara upp i sängen hos de som är döende, berättar professor Joan Teno vid Brownuniversitetet. Han kommer alltid när patienten har ungefär två timmar kvar att leva och då brukar personalen kontakta familjen. Teno tror inte på spiritism. Hon tror att förklaringen är biokemisk, enligt New England of Medicine.
Källa: SVT-Text den 26 juli 2007


Någon katt har jag inte längre. Det är kanske lika bra det.

28 december 2007

Ny teknisk revolution på väg

Har ni som jag långt till närmaste Systembolag, eller av andra skäl svårt att handla en flaska vin eller två när andan faller på, så kommer nu en epokgörande IT-lösning vilken är på väg att revolutionera hela distributionskedjan och vinmarknaden. Världen blir aldrig mer vad den varit!




Tack AH för länken till denna innovation.

27 december 2007

LIte grekiskt bröd kanske?


Resultatet av dagens slit blev detta "grekiska lantbröd" som bakades på färdig mjölblandning. Ett halvt bröd försvann direkt när sönerna kom ner för att "smaka" :-)

Uolo! Ser du köksmaskinen?:-)

Gråttgrått och åter grått

Trött kropp i kylig snålblåst. Gråväder men +6,8 C.
En dag som ämnad för brödbak.

Vem bär in ved och eldar i köksspisen?

26 december 2007

Dagens väderläge

Takdropp efter gårdagdagkvällens regn och "snöfall". Temperatur +2,8. Svag vind och mörker. Ingen snö. En märklig vinter så här långt.

25 december 2007

En stilla blues




I'm A Lonely Man med Sonny Boy Williamsson II (Rice Miller)

Värst vad det blev blått i bloggen idag då. Hmm...men i morgon blir det andra bullar.

Musik i julenatt

Baby Please Don't Go (1963) med Big Joe Williams



Finns det en himmel för bluesmusiker så sitter nog Big Joe Williams där och kliar sin niosträngade gura och spelar Djävulens musik.

Juldag

Nu när juldagslunchen är avklarad och risgrynsgröten lagt sig till ro är det kanske läge att försöka sammanfatta julfirandet. Det var ett stillsamt och litet firande som ägde rum här. Den enda kontroversen uppstod när den yngste sonen insåg att det inte skulle bli en traditionell gran utan en mer "konstnärligt" skapad julsymbol i salen. Han stred så för sin sak, trots numerärt underläge, att det slutade med att det till slut blev två "granar". En i varsitt hörn av salen. En för de "moderna" och en för anhängarna av "traditioner". Jag lade mig inte i debaclet utan ägnade mig åt köket och julmaten. Jag är en vis man ibland.

På julbordet fanns rödbetor, gurka, oliver, sparris, fyra sorters sill, pepparlax med "gishmojs", fyra ostar, fyra sorters bröd, olika sorters kex, leverpastej, tysk salami, Munsökorv, köttbullar, prinskorv, skinka, kokt potatis och finsk kålrotslåda. Till detta dracks det julmust, öl och snaps. Ett litet julbord i all enkelhet för en liten samling med människor.

Den finska kålrotslådan smakade alla på, Den yngste sonen tyckte visserligen att t o m rotmos var bättre men sammanfattningsvis blev omdömet från juryn: "Intressant smak men konsistensen... det är nog mat för tandlösa finnar" :-) Jag kommer knappast att göra den fler gånger.

Julklappsutdelningen skedde som vanligt framför den sprakande kakelugnen. Jo då. Jag hade varit snäll under året så jag fick flera julklappar. Bl. a. en LP-skiva med tidiga inspelningar av Miles Davis med Charlie Parker, Max Roach m fl. "beboppers". På natten när jag sov diskade yngste sonen hela julaftonens disk i hemlighet. Ibland förvånar den gossen mig storligen :-)

23 december 2007

Dan före dan

GOD JUL!

En kortis

Vad skulle ni ta med er till en öde ö ?
- En skrivmaskin och Rita Hayworth.
Vad skulle ni ägna er åt ?
- Skriva och Rita.

En kortis som jag fick av Bagarberta.
Varför hon skickade den till mig? Fundera på det ni. :-)

22 december 2007

Alltid något


Det blev väl inte så mycket gjort idag. Inte så mycket som borde ha gjorts för att huset ska vara julfint och välstädat till julaftonens festivitas. Men vem bryr sig egentligen? Dammråttor och annat är ju ändå bara lite utanpåverk. Det är ju maten och samvaron som räknas. Eller hur? Men lite småbröd blev det i alla fall. Alltid något!

Vintersolstånd

I dag är det vintersolstånd vilket innebär att det norra halvklotet har haft sin kortaste dag och längsta natt. I morse klockan 7:08 vände det så från och med nu blir det alltså allt ljusare. (svt-text s 128)
Bilden snodde jag utan tvekan hos Morry

Snart


...vänder det!

Blott Sverige, svenska fyllbultar har

Snaps
5 (45%)
Öl
2 (18%)
Vatten
1 (9%)
Cola
1 (9%)
Inget/äter inte sill
2 (18%)

Röster hittills: 11
Enkät stängd

Frågan som ställdes i enkäten var: "Vad dricker du helst till julsillen?".

Resultatet av den nyligen genomförda enkäten, visar med all tydlighet att av Sveriges befolkning på 9.184.000 personer dricker 4.132.800 personer snaps till julsillen. 1.653.120 föredrar öl framför snaps. Lika många avstår från sillen och törstar sig förmodligen genom julen. Dock torde de 107.000 under året födda släcka sin törst med modersmjölk. Vad de övriga dricker framgår ej. De faller med säkerhet inom felmarginalen. 826.560 människor föredrar vatten och lika många vill ha Cola i glaset.

Ovanstående undersökning visar med all tydlighet att under julen består det svenska folket av en samling fyllbultar. Visserligen glada fyllbultar, men ändock fyllbultar, som skrålande svingar sina snapsglas under glädje och gamman.

GOD JUL!

21 december 2007

Money's Getting Cheaper

Witherspoon & Webster 1962

Dagens ros

Ger jag mig själv för att jag behöver det och för att mina köttbullar blev så goda.

Julblomma


I stället för en hyacint

Årets jul

För fyra år sedan


var det musik- och glöggafton i köket. En bas, mandolin, gitarr, flöjt och munspel spelade jag in på datorn. Det var då det. Kvartetten sprängdes. Nu är det tyst i köket.

Ps. Fotot föreställer Tvåan. Tyvärr vet jag inte hur jag får in ett ljudprov på hur det kunde låta när hon blåste blå toner i munspelet. Ds.

20 december 2007

Ändrade planer

Detta inlägg skulle egentligen handla om en finsk kålrotslåda till julbordet.
I stället kom det att handla om beskedet Kontext fick idag av sin läkare. Hon har ingen cancer i blåsan längre.!

Fram med putellerna! Låt korkarna fara!

Torsdagsmat


En alldeles vanlig torsdag med vanlig mat, creon forte och insulin.
Som vanligt alltså

Dagens utkast


Det krasade under fötterna i köket av torra blad så idag kastade jag ut lite blommor. Nu väntar jag bara på att två kaktusar i salen ska vandra vidare till de marker där döda kaktusar samlas. Men fortfarande lever mitt gummiträd och min elefantfot.

Dagens väder

Svag vind, uppehåll. Solsken och +4,1 C. Det ser ut att bli en gulbrun jul i år. Snöfritt för första gången på 20 år. En gul-brun jul med gröna inslag. Men jul blir det i år också.

18 december 2007

Feelin' kind of

lonesome tonight. Fan också. Jag saknar blänket i ett leende eller en snabb reflex i ögats vrå. Att fixa julmat och sprit klarar jag av...men nog fan vore det så mycket bättre att vara två.

Min Gud varför har du övergivit mig?

17 december 2007

Snaps eller ej?

Jag våndas lite grann. Jag vill hemskt gärna ha snaps till sillen på julbordet. Någon öl blir det däremot inte för min del, eftersom öl skickar upp blodsockernivåerna. Åtminstone steg blodsockret förra julen. Men snapsen vill jag inte avstå från trots att den inte är särskilt snäll mot bukspottkörteln och jag bör undvika den. Från andra har jag hört att de inte dricker snaps utan vatten eller t o m cola till sillen. Cola! Huvva. *ryser*

Lite fånigt blir det hela emedan jag utan problem dricker kranvatten till matjessillen på sommaren. Det går bra. Vana och traditioner sitter tydligen djupt rotade i min "själ". Jag vill ha snaps till sillen!

Vad dricker du till sillen . om du äter sill i jul?

Tyvärr vet jag inte hur jag ska ändra texten till omröstningen. Hav fördragsamhet. Jag lär mig - kanske.

16 december 2007

Väntan, del 12

Nu var det inte

...detta jag skulle göra idag. Jag skulle städa i förstuga, hall och kök idag. Inte ställa mig och baka matbröd. Matbröd har jag i skafferiet. I köket har jag ostädat. Började ambitiöst med att diska och köra en tvättmaskin med vittvätt. När det så blev dags att röja upp i köket drabbades jag av en oplanerad lust att baka. Fram med köksmaskinen och i med ett paket jäst. En skvätt olivolja och ½ liter ljummet vatten, lite salt och en matsked honung. 2 dl havregryn och ca 1,2 liter mjölblandning (dinkelmjöl och vetemjöl special). Bearbetade ordentligt alltsammans i maskinen. Medan allt nu står och jäser så ska jag ta en kaffe och en cigarett som belöning för att jag inte följer den tänkta planeringen.

Undrar om det blir limpa eller bullar? Småbröd ska det väl heta ändå?

Väntan, del 11

Väntan, del 10

Väntan, del 9

14 december 2007

Filmstjärnan opererad

Igår opererades Kontext för sin blåscancer. Allt fångades av vidtalad kameraman. Hela förloppet har denna modiga, driftiga och självutlämnande kvinna, som vill synliggöra blåscancern, beskrivit i sin blogg. Gå dit och läs!

Om ni läser hennes blogg så kan ni väl lämna ett avtryck i en kommentar. En hälsning och ett uppmuntrande ord på vägen mot tillfrisknandet.

13 december 2007

Arne Anka och jag :-)

Man säger att det är 'kulturen' och 'disciplinen' som skiljer oss från djuren. Själv tror jag att det är kvinnan. Så fort en man gör det han egentligen vill kommer en kvinna och säger åt honom att skärpa sig. (ur Arne Ankas självbiografi)

"Va fan ska självinsikter vara bra för om dom ändå bara gör en deprimerad ?"
"Att leva är som att borsta tänderna.....Det ska göras varje jävla dag"
"Jag skulle hellre knulla än måla en massa underbara tavlor"
"Vårt kulturarv är som en anglosaxisk spya där man kan skönja några falukorvsbitar kryddade med fransk senap"
"Det värsta är inte själva baksmällan,den verkliga pärsen börjar när gårdagens oundvikliga sanningar börjar rulla upp för en"
"Det är när man känner doften av sin egen avföring som man börjar undra vem man egentligen är"
"Det är med vackra kvinnor som med radioaktivt avfall: Har en jävligt nedbrytande effekt på sin omgivning"
"För mig har livet en kvinnas former"
"Ibland undrar man om inte kvinnor har bröst bara för att jävlas med en"
"Jag har inga problem med alkoholen,jag har problem med verkligheten"


Bild och samlade citat av Arne Anka,snodde jag rätt av från the blogg.

Arne Anka skapades av Charlie Christensen,publicerades första gången 1983.

12 december 2007

Arbetsprövning

Detta ska bliva min melodi under nästa års första månader. Från den 7 januari är jag anvisad till arbetsprövning vid kommunens "lilla snickeri". Hur litet snickeriet är eller vilka maskiner eller annan utrustning som finns där, har jag ingen aning om. Vad de gör vet jag inte heller. Det jag vet är att jag ska medföra mat och "skitkläder" att arbeta i.

Visserligen lär jag få sysselsättning under fyra månader, men bortsett från att jag kan undersöka om jag åter klarar av att snickra, så misstänker jag att det inte leder till ett jobb. Jag misstänker att jag inte kommer att vara särskilt aktiv som arbetssökande under den tid som jag deltar i åtgärden. Dagarna kommer väl att fyllas av olika "arbetsuppgifter" och så många platsansökningar kommer jag knappast att skicka, misstänker jag. Men det kan ju bli skoj att "prova på" att snickra igen?

Min hammare kastade jag bort 1997. Var är den nu?

11 december 2007

Arbus och Bloggland

De senaste dagarna har jag surfat runt på olika bloggar. Slösurfat, läst och kommenterat på olika bloggar. Det har varit bloggar och kommentarer från "vänsterpartister", "nyliberaler", satiriska "nyliberaler", "radikalfeminister", "abortmotståndare", "äktenskapsbevarare" och bloggar från alldeles "vanliga" människor som ventilerar sina kärlek- och vardagsproblem i bloggform. Till slut snurrade allt runt, runt och jag kände mig ganska mör, trött och less på Blogglandet. Av en händelse föll mina ögon på en bok som låg framme i salen - Untitled.


Fotografier "taken at residences for the mentally retarded" av Diane Arbus mellan åren 1969 och 1971. Fotografier som faktiskt fick mig att dra paralleller mellan Bloggland och boken. En smula långsökt? Kanske men... Arbus är idag mest känd för hennes fotografier av människor i utanförskap samt helt vanliga medborgare i poser eller omgivningar som förmedlar en oroväckande känsla av att något är allvarligt fel. Hennes tillvägagångssätt förnedrar dock inte hennes motiv, något som lätt skulle kunnat ske. I de flesta av Arbus porträtt är motiven till synes bekväma, i sina egna miljöer; det är i stället betraktaren som görs obekväm av motivens accepterande av sina abnormiteter. Som det står i Wikipedia.

En oroväckande känsla av att något är allvarligt fel. En obekväm betraktare. Så känns det att surfa i Bloggland. Ibland.

Diane Arbus

Diane Arbus (1923-1971)
"Jag har aldrig tagit en bild jag haft för avsikt att ta. De har alltid blivit som de blivit"
- Diane Arbus

Diane Arbus skapade under sin relativt korta karriär en djupt personlig porträttstil. Hon föddes i New York där hon arbetade med mode- och reklamfotografi. Vid sidan av arbetade hon med egna projekt och reste runt i USA och fotograferade på temat amerikanska riter. Det är från dessa resor som några av hennes mest kända porträtt av människor i mer eller mindre udda situationer och miljöer härstammar. Hennes liv fick ett drastiskt slut i och med hennes självmord 1971, men hon har sedan dess blivit en av efterkrigstidens mest kända fotografer.

Källa: Utställningen Arbus - Model - Strömholm på Moderna Museet 1 oktober 2005 - 15 januari 2006

Untitled #1


Foto: Diane Arbus

Untitled #2

Foto: Diane Arbus

Untitled #3


Foto: Diane Arbus

Untitled #4


Foto: Diane Arbus

Dagens diarré

Tarmen funkar. Eller funkar inte. I vilket fall som helst så är det evinnerligt rännande på skithuset idag. Rännskita.
I morgon är en ny dag.

09 december 2007

Väntan, del 5

Söndagsmat


Såg hos Bagarberta att hon hade gjort en lasagne som skulle in i ugnen. Då hade jag precis tagit ut den lasagne som jag och yngste sonen skulle äta till middag. Snabbt fram med kameran för ett "snapshot".
Maten är serverad! "Det var mycket gott", sa sonen. Artig och väluppfostrad som han är.

Man i hatt

Breakdancer


Allt duger att träna på.

Väntan, del 4

Väntan, del 3

Väntan, del 2

07 december 2007

Svepask och kvarnar


Jag köpte en liten svepask med lock på "kyrkloppisen" i Vännäs för kanske 1½ år sedan eller så. Idag slog det mig att jag inte hade sett den på en "evighet". Eller åtminstone näst intill en evighet. Jag kunde inte återfinna den. Det kvittade hur mycket jag öppnade köksskåpen och tittade och tittade. Jag t o m tog mig en sväng upp på övervåningen bara för att försäkra mig om att asken inte fanns där heller.Det värsta var att jag inte mindes när jag såg den senast. Kanske hade jag gett bort den? Jag mindes faktiskt inte alls.

Så råkade jag titta bakom dörren mellan salen och arbetsrummet. Där stod ett litet bord med två skivor. På den undre skivan stod asken. Plötsligt mindes jag. Asken hade tjänat som godisburk när jag var nyopererad. Då sov jag i arbetsrummet för att slippa gå i trappan till övervåningen. Så det kan bli. Och som jag letade!


Svepasken betalade jag 40 kronor för. Salt- och pepparkvarnarna kostade 20 kronor för båda. De köpte jag vid senaste besöket.

06 december 2007

En salig blandning

En titt i skafferi, kyl och frys sa mig, att idag skulle det bli en salig och improviserad blandning till middag. En laxfilé, lite hummerfond, grädde, rotsaker och en bit purjolök. Ner med en slatt överbliven vispgrädde i en kastrull. Strimlade en liten bit purjo och lät den göra grädden sällskap. Precis som de djupfrysta rotsakerna. Delade sedan filén i tärningar. Skjuts ner i röran med den. Hade därefter i en gnutta salt, lite hummerfond, en tesked Dijonsenap och en knivsudd röd currypasta. Allt fick stå och småputtra på låg värme medan pastan kokade färdigt.

Det smakade något bättre än vad jag hade förväntat mig. Mätt och nöjd blev jag i alla fall. Nu är det dags för kaffe på maten vid kakelugnens sprakande sken.

Sagan om morfars resa till Vilda Skogen

Jag heter Julia. Jag är fem år men stor för min ålder. Jag bor i Hagaparken. Morfar heter Julius. Han är gammal men ändå väldigt rar. När jag vill att han ska berätta historier, tröttnar han alldeles för fort. Då trollar jag så att han blir en sprattelgubbe. Då berättar han och berättar och berättar...


Morfar är lite skallig, därför går han alltid omkring med en röd hatt på huvet. Han har en katt. Den har levat två år längre än jag. Katten heter Lotti.
"Berätta en historia, morfar", säjer jag. Morfar tycker inte om att förvandlas till en sprattelgubbe, så han lovar genast att berätta.

"Vad för slags historia ska det vara?", frågar morfar.
"Ska det vara den om när jag var målvakt i fotbollslandslaget? Aj, aj vilket bollsinne jag hade. Det bästa i hela Europa".

Ovanstående är hämtat från boken, Sagan om morfars resa till Vilda Skogen. En historia berättad av Flemming Johansen efter Henri Rousseaus målningar. Svensk text: Margareta Strömstedt. Boken utkom på Carlsens förlag, 1972.

05 december 2007

Henri Rousseau

Henri Rousseau är en fransk målare som föddes den 21 maj 1844 i Laval, Frankrike och dog i Paris 2 september 1910.

Rousseau är en av de mest välkända naivistiska målarna. Som så många andra banbrytare blev han inte erkänd under sin livstid. Han kallas ofta för Le Douanier (tulltjänstemannen), eftersom han försörjde sig som sådan.

Rousseau hade inte någon konstnärlig utbildning, och började inte måla förrän han var i 40-årsåldern. Han använde sig av relativt billiga färgpigment, troligen på grund av fattigdom. Rousseau använde sig av en målningsteknik där lager lades på lager. Först målade han himlen, och byggde sedan på med ytterligare lager, för att vanligen avsluta med en människa eller ett djur i förgrunden.

Trots att Rousseau aldrig reste utomlands, så är hans favoritmotiv djungeln. Han använder sig av ett stort antal gröna nyanser, mer än 50, för att avbilda denna djungel.

Rousseau var son till järnvaruhandlare Julien Rousseau och dennes hustru Eleonore och föddes i staden Laval i norra Frankrike. 1869 gifte han sig med den då 18-åriga Clémence Boitard, som fram till sin död 1888 födde honom 9 barn. Endast dottern Julia överlevde fadern. Efter hustruns död förtidspensionerade Rosseau sig, och ägnade sig i allt större utsträckning åt konsten.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Henri_Rousseau

Henri Rousseau, Drömmen (1910)

Drömmen, 1910.

Henri Rousseau, Sovande zigenerska (1897)

Sovande zigenerska, 1897

04 december 2007

Triss i hundra

Idag vann jag 100 kronor på en Trisslott.
Det är den största summa jag någonsin vunnit på en lott.

Alltid något att glädjas åt i decembernatten.

Att nyttja en slips

I en kommentar föreslog Bagarberta att mina slipsar kan användas till en slipsfrack. Kanske finns det andra användningsområden för slipsar förutom att knyta dem om halsen? Jag kände en man som hängde sig i sin slips, så det förslaget behöver ni inte ge mig.

Har du som läser en kul idé eller annat förslag till vad man kan nyttja en slips?

Bilden hämtade jag hos Riksutställningar. Fotograf okänd.