30 mars 2007

Ciabatta

Jag såg att köpebrödet var slut, så jag bestämde mig för att sätta en deg och baka Ciabatta. Lite vatten, jäst, hälften av surdegen, salt, olivolja och en mjölblandning av Durumvete och Vetemjöl Special (40/60). Degen bearbetades i maskin och jäste ordentligt under 2 timmar. Det blev en seg och kladdig deg! Nu ligger de färdiggräddade bröden på avsvalning. Hoppas de blev goda. Ska prova dem senare i kväll tillsammans med ost och en kopp te.

Min yngste son berättade vid middagen idag, att han talat med sin storebror via MSN. Mellansonen är i New Orleans på en 3 veckors studieresa med skolan. Efter några dagar i New Orleans ska de resa vidare med buss genom den amerikanska södern och besöka arkitektskolor samt studera arkitekturen. Jag undrar om han har det bra, och ber att han inte ska vara lika ouppmärksam som förra året, när skolan var på studieresa till Portugal. Då blev han nerslagen och rånad på sin mobiltelefon en morgon. I USA misstänker jag att man inte bara riskerar att blir rånad. Man riskerar att bli skjuten också. Måtte de komma hem välbehållna. Det är många tankar som hinner fara genom skallen medan man bakar.

Yngste sonen ska "lana" i natt med en kamrat. Risken är överhängande att de äter upp allt brödet som "nattmackor". Egentligen borde jag sätta ytterligare en deg i kväll, om det ska finnas något bröd att äta i morgon. Den degen hade jag tänkt jäsa i långpanna, täcka med plast och sätta i kylen under natten så den får jäsa långsamt. Då kan jag få nybakat bröd till frukost! Just nu känns det som om jag inte orkar. Jag är trött, klockan är redan långt gången och det känns som att det blir för sent för mig.

Bofinken också!

Idag har jag ätit två frukostar. den första bestod av filmjölk och ett par ostsmörgåsar. Tre timmar senare åt jag lite rester. Ris och köttfärssås. Nu är det dags för lunch men jag vet inte om jag ids laga lunch eller om jag ska nöja mig med ett kokt ägg på smörgåsar samt en slatt kaffe eller te. Kaffesuget har kommit tillbaka efter att ha varit försvunnet sedan lång tid och det var länge sedan jag drack te. Är det ett tecken på tillfrisknande tro?

Ute i rabatterna har krokusarna börjat komma upp. De vänder sina blommor mot solen och man kan riktigt se hur de försöker lapa i sig av strålarnas värme. Tyckte mig också se en bofink i rosenbuskarna idag. Kanske var det mer ett utslag av min fantasi och dåliga syn än en verklig bofink?

Ibland är det…suck

Det är som hopplöst att skriva i bloggen när datorn krånglar eller när förbindelsen bryts. I går skrev jag närmare en A-4 sida som sammanfattnng av de dagar som gått. När jag sedan skulle publicera det skrivna så dök det upp ett felmeddelande - och det jag skrivit var borta. Gör mig less och förbannad. Får nog sluta skriva direkt i bloggen. Det är alldeles för ofta det blir "fel". Antar att jag får övergå till att skriva i ett ordbehandlingsprogram först och sedan "klippa och klistra".

I måndags var jag till kirurgen i Gävle och träffade dr Krog. Han verkade inte helt övertygad om att jag kommer att få ett "normalt" liv fram över. Inte heller trodde han att jag kommer att gå upp särskilt mycket i vikt. Nu kan jag ju ha missuppfattat en del eftersom han är mer dansk än svensk i sitt tal, och talet är inte alltid helt lätt att förstå. Jag kommer att kallas till kirurgen för ny undersökning, om 3-4 månader enligt Krog. Han ska skriva till HVC i Bergby angående en förlängning av min sjukskrivning. En vecka innan sjukskrivningen går ut ska jag kontakta en läkare på HVC. Jag fick också ett frikort, så nu kan jag springa hur mycket som helst hos läkare utan att det kostar mig något.

På hemvägen såg jag en citronfjäril!

På tisdagen var jag in till diabetesmottagningen i Gävle. Mitt långtidsblodsocker hade gått ner från 4,6 till 4,3. Ett värde som t o m understiger det som en "frisk" person har sas det. Jag ska börja dra ner på insulinet. Främst genom att upphöra med det långtidsverkande. Kommer att kallas tillbaka för kontroll om ca 3 månader.

Disk Doctor har fått arbeta med datorn under tre dagar. Filer är reparerade och hårddisken defragmenterad. Flera gånger! Allt för att försöka komma till rätta med det allvarliga fel som dök upp när jag körde skivkontroll. "Invalid PEOF, 35618, 254". Egentligen ska jag ta en backup på hela hårddisken och formatera den, men då gäller det att datorn fungerar och att jag har tillräckligt lite på datorns disk för att innehållet ska rymmas på min externa disk. Blir väl till att bränna några CD-skivor med foton och kasta en del "skräp" som ligger på hårddisken. Ett annat alternativ är väl att skaffa en nygammal Mac.

Hittade en iMac Globe på Blocket men jag vill inte betala 3.900 för en fyra år gammal dator. Visserligen följer det med senaste versionen av Mac OSX, två tangentbord (ett trådlöst), två möss (en trådlös) och högtalare men det är ändå för mycket pengar. Särskilt med tanke på att en ny iMac kostar 9.700 kr (fraktfritt) och då får man den senaste teknologin med Intel Core Duo processor och en uppsjö programvaror. Möjligen kan jag tänka mig att betala 2.500kr för "Globen". Det är kanske läge att skicka ett mejl, med vad säljaren troligen upplever som ett "skambud"?

Jag har förvandlat mina 150 kronor till sex nya trisslotter. Två av dem resulterade i ytterligare 2 x 50 kronor att spela vidare för. Hoppet är det sista som överger människan och plötsligt händer det…

26 mars 2007

Å, Vilken Dag!

Jag hade matat surdegen med rågmjöl och vatten på lördagen. Därefter flyttade jag den till fönstret, där den stod och jäste, och bubblade, när söndagssolen värmde den. Ja, den jäste så till den milda grad, att den hotade att rymma ur glasburken. Bestämde mig för att inte baka på den under dagen.

Var kommer all disk ifrån? Jag hinner knappt vända ryggen åt en ren blank diskbänk innan den översvämmas av odiskade tallrikar, kastruller, glas, koppar och bestick. Borde ha en diskmaskin, tänkte jag medan jag diskade, men jag undrar fortfarande. Var kommer all disk ifrån?

Solen sken och värmde på gården så jag bar ut min ”hurtbulleracer” som köptes på biståndsloppisen för flera år sedan. Den kostade mig då 150 kr. Tänkte göra i ordning den inför våren. Har tidigare satt på ny sadel och bytt innerslangar. I år är det däckens tur. Letade planlöst efter däcksavtagare. Jag vet ju att jag har minst ett halft dussin i metall och ett halvt dussin i glasfiberarmerad plast, eller något sådan material. Men att återfinna något i det här huset är som att leta efter en nål i en höstack ibland. Till slut fann jag i alla fall fyra stycken! Hämtade ner de vällagrade nya däcken från förrådet där de legat och mognat så där en fyra - fem år. Såg framför mig en stilla däcksbytardag med solsken och en kaffekopp inom räckhåll. Därav blev intet.

Efter lunch rullade ”Valpen” in på gården med trasig ljuddämpare och blårykande motor. Det var en slang mellan motor och vevhusventilation som brustit! Ingen slang fanns att uppbringa på någon av de två bensinmackar som var öppna. Jag mindes att jag någonstans sett nya kylarslangar, men som sagt, att återfinna dem gick inte. Till slut fann jag en tillräckligt vid ”gummikon” från mjölkmaskinen som fick ersätta den trasiga gummislangen. Fortfarande blårykte bilen. Eskorterade ”Valpen” upp till Tönnebro efter det att vi druckit kaffe med wienerbröd. Blåröken försvann på vägen. Sedan fick han fortsätta mot Vännäs på egen hand. Han ringde senare och berättade att oljetryckslampan också slocknat, efter en stunds körning. Eftersom jag inte hörde av honom efter detta, så antar jag att han kom fram som han skulle. Ibland är en mjölkmaskin bra att ha även om båset är tomt!

På mitt sängbord ligger sedan ett par veckor en trisslott med en 50 kronors vinst. Tanken har hela tiden varit att jag ska växla in den mot nya lotter. Det har bara aldrig blivit av! Jag har ständigt glömt lotten hemma. På kvällen åkte jag i väg till macken för att köpa cigaretter och ”spontanköpte” samtidigt en ny trisslott. När jag plockade upp lotten ur plånboken, fann jag ytterligare en bortglömd trisslott i plånboken. Har ingen aning om var eller när jag köpte den. Skrapade mina två trisslotter och kunde konstatera att båda lotterna utföll med 50 kronor vardera. Nu har jag 150 kronor att spela vidare för.

Jag kan bara utbrista: ”Å Vilken Dag!”.

24 mars 2007

Oh, What A Day

Jag hade bestämt mig för att skippa durumvetet, om det inte fanns i affären, och ersätta det med vetemjöl special utan tillsats av surdeg. Igår fann jag nämligen ett recept på Ciabatta utan durumvete. Det brödet planerade jag att göra eftersom min surdeg verkar ha svårt att "ta sig". Jag bestämde mig också för att eventuellt sätta en ny surdeg. Antagligen står degen som jag gjorde igår, en smula kallt ovanpå kylskåpet. Kanske kommer jäsningen igång om jag sätter den i solen en stund?

Igår tog jag ingen värktablett. Visserligen kände jag mig en smula "trött" i buken, men någon tablett tog jag inte. Fram emot niotiden idag började en molande värk i buken och jag misstänkte att jag skulle bli tvungen att kupera smärtan med analgetika. Drog iväg till ICA - och se! Durumvete fanns där! Handlade fil, mjölk, jäst, rågmjöl, vetemjöl special, vetemjöl special fullkorn och durumvete samt en förpackning färdiggräddade frysta wienerbröd. Nu har jag mjöl och wienerbröd hemma i alla fall!

Hemkommen var det bara att inse faktum. Tilltagande buksmärtor och ont i tarmen! En värktablett och ett glas vatten som kombinerades med ett varmt bad tillsammans med "Bjurholmstvålen" hade en välgörande inverkan på min kropp. Ibland börjar inte dagarna särskilt bra, men kanske kan smärtlindring och solskenet få mig att till slut utbrista: "Oh, What A Day!"

23 mars 2007

Surdegen

Inspirerad av Bagarbertas bak av Ciabatta på färdig mjölmix, bestämde jag mig för att försöka baka Ciabatta på surdeg, vetemjöl special och durumvete. Gjorde i ordning en surdeg bestående av rågsikt, vatten och en tesked Åckelsjöhonung. Nu står den ovanpå kylskåpet i en glasburk. Där ska den stå i ytterligare tre dagar och riktigt sura till sig. Egentligen skulle det ha varit rågmjöl i stället för rågsikt men jag hade inget rågmjöl hemma. Man tager vad man haver, sägs det att Cajsa Warg sade och det får sägas i det här fallet också.

Nu gäller det att få fatt i durumvete också. Här ute på bonnvischan fanns det inte senast jag letade efter det, men sortimentet förändras ju då och då. I annat fall får jag kanske skäl att göra rätt för namnet "Surgubben". Namnet gav min andra hustru mig då hon instiftade "Surgubbens dag". Fråga mig inte vilket datum Surgubbens dag infaller för det minns jag inte. Däremot finns det en receptsamling betitlad "Surgubbens bästa" i en pärm i bokhyllan. Kanske dags att skaffa fjälster, kött och göra lite korv?

22 mars 2007

Istrien

Fick ett mejl från en gammal vän som numera bor och arbetar i Sarajevo. Han bifogade bilder och berättade att de besökt en vingård i Istrien, en halvö i Adriatiska havet vid gränsen mot Italien nära Trieste. När jag ser bilden av staden Motovun med dess kastell, högt upp på en kulle, så fasar jag i mitt inre inför tanken att jag skulle behöva promenera uppför de branta vägarna mot toppen. Jag skulle behöva en stol att vila mig på var 50:e meter misstänker jag. Efter att "googlat" lite grann på Istrien och Motovun förstår jag att det verkar vara ett mycket speciellt landskap i det forna Jugoslavien. Idag tillhör större delen av halvön Kroatien, en mindre del hör till Slovenien.

Dessutom berättade han att de besökt en "hembrännare" och för att styrka sitt påstående skickade han med några bilder som visar starten av bränneriet. Bilder som visar en rejäl och väl använd hembränningsapparat. Hembränning är tillåten i Bosnien och ryktet om att den ska förbjudas vid ett ev. inträde i EU lär ha gjort många bosnier skeptiska mot EU. Att göra en god Slivovic tillhör kanske det elementära i folkbildningen i Bosnien? Jag undrar om inte min gamle vän kommer hem som en fullfjädrad och diplomerad hembrännare från sin vistelse i Sarajevo? *ler*

Ibland kan jag känna en längtan efter att resa lite grann i världen men som det är nu så får jag resa på min bakgård istället. Det är kanske inte så dumt det heller? Det handlar kanske mest om att öppna sina sinnen för nya intryck? Vem vet vad som döljer sig bak landsvägens krök?

19 mars 2007

Ibland vill sig intet

Efter att ha letat reda på några skruvmejslar och ett måttband så demonterade jag nackstöden. Fällde fram ryggstöden och mätte. kom fram till att förmodligen kan skåpet rymmas om det inte är längre än 190 cm. Men när jag skulle låsa upp bakluckan så gick det inte. Vrida runt cylindern går utmärkt men öppna bakluckan går inte. Ibland känns det minst sagt för djävligt med bilar. Antar att detta innebär att jag inte kommer att kunna köpa skåpet. Ibland är det som förgjort.

Det är lika bra att ta en tablett och dra täcket över huvudet en stund.

Fan också

Nu på morgonen drog jag i väg till Sandviken. Tänkte att det gäller att passa på under förmiddagen medan jag känner mig någorlunda pigg. Lämnade in kopia på läkarintyget och arbetsdagboken för mars månad. På hemvägen svängde jag in på loppisen i Valbo. De hade REA! Halva priset på kläder och skor. Ovanligt mycket folk i lokalen. Fann ingenting i min smak och gick över till möbelavdelningen. Där fanns det ett sideboard från 60-talet som var helt i min smak! Visserligen med en del fläckar på faneret och mycket små stötskador men ingenting som inte går att åtgärda, tror jag. Priset var bara 300 kronor. Jag har tidigare sökt på Blocket efter liknande möbel och fann ett liknande sideboard i Dalarna för 2.500 kronor vilket jag fann vara på tok för dyrt. Nu kan ju det ha varit i "nyskick" vilket inte kan sägas om detta.

Eftersom jag jag inte trodde att det rymdes i bilen så vågade jag inte köpa det. Ibland är det ett helvete med liten bil utan dragkrok. Inte känner jag någon med bil och krok heller. Dessutom måste jag ha "bärhjälp". Hela vägen hem satt jag och funderade över om det trots allt kanske ryms. Först måste jag dock plocka ur bilen, fälla sätena och mäta upp vilket utrymme det finns. Är bra sugen på att åka tillbaka. Denna gång med måttband i bilen. Sedan får nog måttbandet ligga kvar i bilen.

18 mars 2007

Var ska jag ta't?

Idag snöar det och det är en allmänt trist grå morgon. Nollgradigt och ganska ymnigt snöfall. Gäss och svanar som tidigare fanns ute på åkrarna har dragit sin kos. Igår regnade det på morgonen, men det regnade inte när jag satte mig i bilen, för att åka till Axmar Bruk för att se om det kommit några sjöfåglar. På vägen dit började regnet, men det visade sig sakna betydelse för studiet av sjöfågel. Isen låg fortfarande med undantag av en liten isfri pöl mitt ute på viken, där det simmade omkring fyra gräsänder. Det var allt i sjöfågelväg.

Det är svårt att känna någon större glädje, en morgon som denna,när det verkar som om våren är på reträtt. Eller är det bara en taktisk reträtt? Efter nästa vecka så återkommer den med än större styrka, sol och värme? Jag hoppas det. Jag vill kunna sitta ute i solen och njuta mitt kaffe med en cigarett därtill. Eller ta en liten sväng på cykel om jag nu känner för det.

Idag blir en dag för städning av köket och jag måste nog se över vilka räkningar som ska betalas i mars. Det känns skittrist, men jag måste nog ta ställning till "var ska jag ta't", med tanke på att jag vet, att det ligger en elräkning på 9.433 kronor i korgen med fakturor. Undrar om månadens räkningar över- eller understiger 12.500 kronor? Till detta kommer så mat, tobak och lite bensin. Ibland känns det som man vill gråta. Tur att det inte drabbar någon fattig! *ler* Jag fick ju faktiskt 5.483 kronor i sjuklön denna månad. Alltid något, men det vill till att sjukpenningen inte dröjer allt för länge.

16 mars 2007

Diagnos och intyg

Läkarintyget från Akademiska har kommit! Äntligen ett klart, tydligt och begripligt läkarintyg. Skrivet med omsorg direkt i datorn, tycker jag att det ser ut som. Vad står det då?
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Diagnos
Kronisk pankreatit, status post op
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Anamnes (aktuell sjukdom)
Patienten har haft en förändring i kaput pankreatis där man inte var säker på om detta var kronisk inflammation eller tumörsjukdom. Detta föranledde operation med pylorusbevarande pankreatikodoudenektomi 31 januari i år. Patienten har mobiliserats efter detta.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Status, objektiva undersökningsfynd
Fortfarande vid gott allmäntillstånd. Fortfarande inte återhämtat sig i vikt. Buken mjuk och oöm. Operationsärret välläkt.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet?
Fortfarande i tidigt postoperativt förlopp. En del buksmärta som kuperas med analgetika. Fortfarande trött och tagen. Har ej kommit upp i vikt. Fortsatt allmän trötthet och nedsatt aktivitet efter sin stora operation.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Sedan avrundas det hela med ordinationen vila och vistas ute samt fortsatt poliklinisk kontakt.

Undertecknat av Ib Rasmussen, docent, överläkare.

Jag tycker hela intyget andas en korrekt insikt i hur mitt hälsotillstånd är idag. Tänk om alla läkare kunde skriva sådana intyg. Vore säkert bra både för patient och Försäkringskassa.

Fast jag undrar vad det är som "kuperas" på mig? Hundars svansar kuperades förr innan det blev förbjudet i Sverige. Det vet jag, men "kuperas med analgetika"? Jag hoppas att det skall vara "kureras" *ler*

11.42 idag

Klockan 11.42 idag visade den sig. Rödhaken som jag spanat efter de senaste dagarna satt helt tyst och stilla på gräsmattan fem meter från mig. När jag reste mig ur stolen för att gå in för att hämta kameran så flög den snabbt iväg. Jag återvände med kamera och kaffekopp till stolen. Där satt jag och väntade och väntade, men den rackarns fågeln föredrog att hålla sig dold inne i rosensnåren, eller på baksidan av buskarna. Lyckades dock få några oskarpa bilder på den. Att de blev oskarpa sammanhängde med att autofokusen fokuserade på riset snarare än fågeln. Synnerligen irriterande! Efter att ha ställt om till punktfokus så fick jag en skarp bild men tyvärr så blev det en tämligen ointressant bild som visar ryggen på rödhaken. Några fler tillfällen att fota den blev det inte denna gång.

Skam den som ger sig. Får väl ta med kameran varje gång jag sätter mig i stolen. Någon gång ska jag väl lyckas få till ett foto av den tyste, försynte och tämligen orädde gynnaren.

Den brutale Brutus

Satt och funderade lite över ordet "brutal" och Brutus. Kanske fanns svaret tre steg bort i bokhyllan? Slog upp brutal i Stora Ordboken av Björn Collinder och fann att det betyder (djuriskt) rå. Brutus är latin och betyder slö; dum; förnuftslös.

Då är frågan om Brutus fick sitt namn för att han var slö, dum och förnuftslös, eller om hans agerande gentemot Julle var slött, dumt och förnuftslöst? Var det därför "brutus" kom att betyda slö, dum och förnuftslös på latin? Inte vet jag om jag blev något klokare av detta *suck*

Idus martiae

I går för 2051 år sedan var det Caesars dödsdag (15 mars 44 f.Kr). Om idus martiae var hans sorgedag så blev den 15 mars något av en "glädjens" dag för mig. Papperen från Försäkringskassan kom! De är ifyllda och postade. Nu är det bara att vänta på matbidraget från FK. Undrar om det kommer denna månad eller ska jag göra som Julius? Svepa togan över ansiktet och yttra: "Et tu Brute". Nu torde han knappast ha talat latin, enligt en artikel på Wikipedia, utan sa han något så var det förmodligen på grekiska. Han var ju en bildad karl! Förmodligen skrek han väl bara, när de sammansvurna stötte dolkarna i honom.

Undrar om ordet "brutal" kan härledas till namnet Brutus? Brutus agerande var så falskt och brutalt att hans namn är grunden för ordet brutal. Infogades ordet brutal i latinet och via franskan senare i svenskan? Finns en del att fundera över:-)

15 mars 2007

Tranor

Dagen började med att jag tog med kikaren och beskådade fåglarna ute på åkern. Bland de säkerligen mer än hundratalet svanarna fanns nu tranor. Tre tranor hade kommit idag! Våren är definitivt här. Förr när jag bodde i Köping så var ett vårtecken tofsvipornas ankomst. De senaste decennierna, när jag bott i Norrland, har det varit tranornas ankomst som signalerat vårens ankomst. Kanske för att de är så stora och lätta att upptäcka, eller för att de vissa år uppträtt i stort antal? Ibland har de varit ett hundratal som betat på åkrarna utanför huset men de senaste åren har de varit betydligt färre. En trana gör ingen vår, men bär förebud om att det kommer fler tranor. Så blir det säkert även denna gång. Förväntar mig att få se fler tranor här utanför de kommande dagarna.

Senare på förmiddagen packade jag in kikare och kamera i bilen samt for iväg och handlade lite nödvändigheter. Bland annat köpte jag ett kilo salta jordnötter för 25 kronor. Nötter sägs ju vara nyttigt för en diabetiker *ler*. På hemvägen stannade jag till nere på gamla E-4an och "knäppte" några kort på tranorna. I affären hade jag börjat få smärtor i buken och hemkommen tvingades jag ta en tablett mot värken. Dagens första tablett! Gick ut och satte mig på trappan men återvände in för att hämta kameran. Årets första fjäril hade uppenbarat sig för mina ögon. En nässelfjäril!

Noterade att det är många som gör som jag. De stannar bilen vid vägkanten och tittar en stund på fåglarna. Jag lade särskilt märke till en vit Audi, som först stannade nere på E-4an, och senare på vägen som passerar förbi utanför huset. En person med ett stativ, smög försiktigt fram mot fåglarna i skydd av ladan ute på åkern. En ornitolog tänkte jag, men när han återvände till bilen stannade han vid islandshästarna och satte ner sitt stativ. Det var en kamera han hade på stativet och inte en tubkikare. En fotograf alltså. Ja, ja, det kan ju ha varit en hippolog och en ornitolog som förenades i en fotograf. Människan har ju som bekant många strängar på sin lyra.

14 mars 2007

Våren är kommen!

I förmiddags drack jag kaffe för första gången sedan den 6 mars. Den dagen fick jag "oväntat besök". Idag satt jag i trädgårdsstolen med kaffekoppen och såg ut över åkrarna. En mängd svanar och gäss syntes samt något som jag tyckte såg ut som tofsvipor. Tofsvipor? Jag var tvungen att leta reda på min kikare för att få det bekräftat. Att något varit på gång har jag nog förstått när jag hört talgoxars, pilfinkars och blåmesars tjatter i buskarna de senaste veckorna. Idag bekräftades det. Våren är kommen! På de snöfria åkrarna mellan huset och gamla E-4an, betar just nu ett femtiotal svanar tillsammans med kanadagäss och tofsvipor. Vår!:-)

I rabatten skjuter liljorna försiktigt och trevande upp sina späda centimeterlånga vit-gröna bladspetsar genom den tjocka grå-brun-gröna bädden av gräs. Våren är här, även om inte solen värmer särskilt mycket trots att termometern visar +10°C. Därtill drar det allt för kyliga vindar mellan husen, men det blir säkert bättre. Vår! Härligt! Nu väntar jag bara på att snön ska försvinna från tomten också.

Om studiet av fekalier

Vilken glädje jag kände när jag studerade fekalierna i toalettstolen. För första gången sedan förra sommaren så sjönk skiten! Efter vad jag förstått så betyder detta att fettet i maten hade spjälkats i tarmen. Det är kvarvarande fett i avföringen som gör att bajs flyter. Konsistensen var fast och färgen ljusbrun. Inte lös och gul som den varit större delen av sjukdomsperioden. Kan det vara så att produktionen av galla och bukspott så sakteliga kommer igång? Eller var det bara en tillfällighet?

Visst är det märkligt vilka specialintressen man får ibland.

13 mars 2007

Selma och malarna

I plånboken ligger en ensam Selma och skaver mot de döda malarna. Hon vantrivs och vill ha sällskap. Kanske ska hon få det under dagen eftersom jag kommer att tvingas att uppsöka banken för ett uttag. Ska jag satsa Selma på en Trisslott innan jag går in på banken? Det sägs ju att hoppet är det sista som överger människan. Vad kan då vara mer hoppingivande än att desperat spela för de sista slantarna? Trisslotten blir den fattiges dröm om det räddande halmstråt!

12 mars 2007

Sol, te och cigarett

Efter att ha ringt till Akademiska, utan att ha fått svar på min fråga om läkarintyget skickats, tog jag med mig en kopp te för att njuta den sköna vårsolen i trädgårdsmöblerna. Trädgårdsmöblerna behöver verkligen målas i år. Dessutom borde jag göra ett nytt bord till stolarna. Det gamla har tjänat ut för länge sedan. Det suger då och då i snickartarmen. Ibland undrar jag om jag inte trots allt är snickare i själ och hjärta. En lat snickare! Jag brukar säga att jag kastade bort hammaren 1997 och aldrig återfunnit den sedan dess. Kanske är den lätt att finna?

Sol, te och en cigarett därtill. Solen värmde skönt i mitt anlete men redan efter femton minuter förmörkades min syn av ett moln. Återvände in och såg att postbilen stannade till nere vid vägen. Tog med mig soppåsen och noterade att sopbilen inte tömt soporna än. Drog ut tunnorna till vägkanten. Då blir de tömda idag trots allt. Inget läkarintyg med posten. Ej heller några papper från Försäkringskassan. Glädjande nog inga räkningar heller. Bara Computer Sweden och Ockelbo-Nytt i brevlådan.

Sopor och lägenhet

Sitter här och väntar på att klockan ska bli tio så att jag kan ringa till Akademiska och fråga var det utlovade läkarintyget tagit vägen. Ringde för en vecka sedan men ännu har inget intyg dykt upp. Jag behöver det verkligen för igår gick min sjukskrivning ut. Inte har det kommit några papper från Försäkringskassan heller, men de kommer nog snart. Egentligen borde jag masa mig ut med soporna och dra fram soptunnorna till vägen, men det känns inte som särskilt nödvändigt. Tunnorna tömdes för två veckor sedan, och med tanke på den lilla mängd sopor jag producerar, så klarar jag mig med en tömning var fjärde vecka.

Har funderat en hel del de senaste dagarna kring frågan varför jag inte har hört något om den "utlovade" lägenheten i Umeå. I höstas fick jag frågan om jag ville hyra en trerummare på Ålidhem och jag svarade att det ville jag. Då verkade det vara så att första hustrun skulle säga upp de nuvarande hyresgästerna, av för mig okända skäl, och låta mig hyra lägenheten istället. Sedan dess har jag sagt till alla att jag ska flytta till Umeå men i dagsläget verkar det knappast troligt. Med tre månaders uppsägning borde hon ha sagt upp hyresgästerna vid det här laget och erbjudit mig lägenheten, tycker jag. Kanske var det mest "munväder" från hennes sida, som det ofta har varit under de år jag känt henne. Pratar först och tänker sedan - kanske? Eller var det jag som "hörde" vad jag ville höra i hennes ord?

Kan det vara så att jag fixerade mig vid lägenheten därför att den representerade ett hopp om förändring i den situation jag befann mig under hösten? Var det så att drömmen om lägenheten underlättade planeringen av mitt nya vardagsliv trots att den egentligen endast är en övergångslösning? Det är en bostadsrätt och där kan jag knappast bo resten av mitt liv. Att köpa den är inte att tänka på. Därtill är den alldeles för dyr för mig. Vart tar jag vägen sedan? Jag som denna gång vill flytta för sista gången i mitt liv. Vart flyttar jag då? Vad händer med huset? Ska jag bli utlöst eller ska det säljas? Om huset ska säljas så ser jag framför mig en lång tid av urstädning. Jag måste ordna bostad och lagerlokal för snickerimaskiner, verktyg och virke med mera. Eller ska allt säljas för det pris man kan få? Det är många frågor som kräver ett svar innan alla bitar faller på plats.

Kanske är det läge att återigen söka tvårumslägenhet eller litet billigt hus? Samtidigt känns det som att det inte är någon idé att planera för framtiden, annat än i grova drag, för "livet" verkar ändå göra som det vill med all planering.

Lördag & söndag

I lördags kände jag mig ganska pigg även om jag tog två tabletter under dygnet och tillbringade en stor del av förmiddagen i sängen. Var iväg och handlade, diskade och till och med bakade två plåtar med "småfranska". Första brödbaket sedan 2005! Ja, formen var småfranskans men inkråmet gjordes enkelt på mjölk, salt, jäst och mjöl. En variant på "brötchen" där mjölken fick ersätta vattnet. Sonen och hans kamrat gillade dem i alla fall, när de väl hade vaknat, och upptäckte att de kanske skulle slita sig från datorerna, för att få något i magen.

Om jag var pigg under lördagen så var inte så fallet på söndagen. Dagen inleddes med magknip och diarreér. Tarmen krånglar fortfarande då och då. Inget trevligt alls. Jag hoppas ju att den ska stabilisera sig och att jag ska få ordning på enzymproduktionen. Det verkar dock ta sin tid. Efter lunch kändes det dock något bättre och jag höll mig på benen ända tills vi ätit. Därefter somnade jag och sov till klockan ett på natten. Låg vaken ett par timmar men somnade sedan om och vaknade i morse klockan sex.

Denna dag ser riktigt lovande ut. Visserligen tog jag en tablett vid sextiden men tarmen känns okej och solen skiner. Ute är det +5° C. Inne väntar frukost. Ska se om jag inte kan ta mig ut och sitta i solen en stund under dagen - om den nu blir kvar. Kanske krymper huden av solens strålar?

10 mars 2007

En konstig dag

Det blev en konstig dag igår. Jag åt frukost halv sex och tog sedan ett varmt bad. Efter åtta när sonen dragit iväg till skolan så kände jag mig trött och uppsökte sängen för att vila mig en stund. Somnade och vaknade vid tiosnåret. Klev upp, tog ett varmt bad, diskade en halv disk och återvände till sängen. När jag sedan vaknade så var klockan halv två! For iväg och handlade och lagade mat åt oss. Efter middagen låg jag och småslumrade i sängen under ett par timmar. Därefter lyckades jag hålla mig vaken ända till elva på kvällen. Då drabbades jag av en molande värk i högersidan och tog en tablett samt gick till sängs. Det var den första smärtstillande tabletten på 25 timmar! Klockan två var det så dags igen. Ont i buken och ytterligare en tablett. Sedan var jag vaken ända till klockan halv sex men lyckades så småningom slumra till under lite drygt en timme. Nu har jag ätit en lätt första frukost bestående av yoghurt, jordgubbssylt och en näve flingor. Funderar på ett varmt bad innan pojken och hans kamrat vaknar. Antar att de kommer att sova fram till lunch som brukligt är när de "ugglat" framför datorerna till långt fram på morgontimmarna.

Det blev en märklig dag igår. Främst för att jag inte hade ont på hela dagen, och för att jag var så orkeslös och trött, samt för att jag sov så länge. Hur ska denna dag bli?

08 mars 2007

VW = Villiga Wilma?

Att låta Wilma stå inkopplad till elnätet gjorde tydligen susen, för utan protest startade hon som hon skulle igår eftermiddag, och hon startade även idag på förmiddagen, när jag for iväg för att köpa cigaretter åt mig och en skvätt bensin åt henne. Hon behöver bara värmas upp en smula för att gå igång! Som de flesta andra av kvinnligt kön alltså.

Någon blankett från Försäkringskassan hade jag inte fått till dags dato och jag började undra var den tagit vägen. Mina efterforskningar visade att arbetsgivaren glömt bort att anmäla mig som sjukskriven till FK! Attans också! Nu misstänker jag att det kan komma att dröja med utbetalningen av sjukpenningen. Blir nog tvungen att flytta över lite "sparpengar" till lönekontot. Gillar det inte, men nöden har ingen lag sägs det. Äta måste jag ju.

07 mars 2007

Veliga Wilma och dagfjärilarna

När jag skulle åka till apoteket nu på morgonen, för att hämta det insulin och de pankreatintabletter som jag inte fick i måndags, ville inte bilskrället starta! Wilma tuggar och tuggar men vill inte tända till. Likadant var det igår när jag skulle åka till Konsum för att handla. Då startade Wilma först på fjärde försöket. Idag ville hon inte alls! Bannade bilskrälle. Får se om det hjälper med stunds inkoppling av motorvärmaren? Förmodligen måste jag "investera" i ny rotor, nytt fördelarlock och kanske nya tändkablar. Tändkablarna kostar 872 kr! Räcker det inte med utgifter redan?

Igår fick jag en fälthandbok i fickformat över dagfjärilar i Gävleborg och Dalarna. Fina bilder och informativ text. Där kan man bl.a. läsa om Amiral (se foto d 15 jan) att det är en årlig tämligen allmän migrant från södöstra och södra Europa. Blir en bok att bära med i fickan under den kommande sommaren. Den som är intresserad av att delta kan rapportera sina fynd till www.artportalen.se. Om jag kommer att rapportera mina iaktagelser är väl mer tveksamt. Tror jag ägnar resten av förmiddagen åt att elda i kakelugnen och bläddra bland dagfjärilarna i stället för att "meka" med bilskrället i regnet.

06 mars 2007

Oväntat besök

Gårdagen var en överraskningens dag. Efter lunch när jag tog bilen för att åka till apoteket så mötte jag en röd Skoda på infarten. En gammal vän från Vännäs som var på väg söderut, för att inhösta en "medalj" för 30 års lång och trogen tjänst i staten. Nästa år blir han arbetslös. Medalj ena dagen och avsked nästa! Statens nya politik.

Vi hade ett kort samtal över en kopp Gevalia innan han drog vidare. Ett samtal som kretsade kring ditt och datt, sjukdom, pension och livet. Det var mycket trevligt med ett oväntat besök och jag kände mig mycket uppiggad. Man blir frisk av vänner!

05 mars 2007

Vasalopp & Black Snake Moan

På lördag morgon när jag klev ur sängen sken solen och det kändes som om det var en dag då vad som helst kunde hända. Funderade en stund på om jag skulle göra något särskilt under dagen. Ville gärna "dra iväg" någonstans på en liten utflykt. Solen gick i moln och inget hände. Jag fortsatte med att larva omkring hela dagen i morgonrock, precis som jag gjort de flesta andra dagar sedan hemkomsten. Konstaterade att tvättunnan var tom och att nu återstod det bara att plocka in den rena tvätten i garderober och linneskåp. Till dess får tvätten vila sig på hurtsen i hallen.

Söndag morgon inleddes med TV! Starten av Vasaloppet är bara ett måste! Jag blir lika fascinerad varje gång jag ser horden av skidlöpare dra iväg i "fädrens spår". Ett till synes oändligt lämmeltåg av elitåkare, elitmotionärer, motionärer och blåbär ska "hasa plank" i 9 mil. Sedan är ju loppet tillräckligt långt för att man ska slippa sitta framför TV-n hela tiden. Det räcker med att hålla ett öga på "dumburken" medan man lånar sina öron åt Klingan i P2. I programmet spelades spår från Ry Cooders senaste CD "Call Me Buddy", Bob Dylans akustiska demoversion av "Subterranean Homesick Blues" och några ljudspår från filmen "Black Snake Moan". Filmtiteln är hämtad från Blind Lemon Jeffersons inspelning av "Black Snake Moan" år 1927. En film som Rolling Stone skrev så här om enligt programledaren: "När musiken tystnar behöver filmen konstgjord andning". Det säger väl allt om den filmens kvalite? Månne det är en aspirant till titeln "Årets kalkonfilm"?

Det blev ytterligare ett radioprogram som fick låna min öron på eftermiddagen. Tyvärr minns jag inte programtiteln men i programmet spelades "kåklåtar". Främst inspelningar med amerikanska kedjefångar. Häftigt! Det är många bluesartister som tllbringat en tid på Parchman Farm eller andra omänskliga "korrektionsanstalter" i den amerikanska södern. På Parchman Farm satt även Vernon Presley när han avtjänade åtta månader av ett treårigt straff för att han ändrat 4 dollar till 14 dollar på en check.

01.47 ringde mobilen som låg på köksbordet. Jag vräkte mig ur sängen men när jag nådde köksbordet insåg jag att samtalet knappast gällde liv eller död. Jag lät telefonen vara. Det sved och värkte i buken efter det hastiga uppstigandet och jag tvingades ta en tablett i förtid. Det tog lång tid innan jag somnade om igen. Obetänksamma och hänsynslösa pitekvinna!

02 mars 2007

Nu for tåget

"Nu for bussen" är ett lokalt känt uttryck i Vännäs, men med tanke på omständigheterna så måste jag denna gång säga "Nu for tåget". Ombord på tåget som susar fram genom den norrländska natten finns min "hemhjälp". I'm all by myself. Hur ska det bli? Jag har blivit bortskämd å det grövsta under de veckor gossen varit här. Det har varit skönt men den dag ska ju komma när "vardagen" åter infinner sig. Huset känns lite tomt och öde för tillfället, men det är inget att göra något åt. Det är bara gilla läget.

Det är konstigt så fort man vänjer sig vid att inte vara ensam i huset och hur fort man vänjer sig av vid att köra bil. När jag skulle köra hem bilen från Gävle så var det första gången på tre veckor som jag satt bakom ratten. Det kändes mycket ovant att kryssa sig ut ur stan mot E-4an, men efter tre mil på vägen, så började det kännas vant igen. Kanske blir det likadant med ensamheten? Efter tre dagar så kommer den att kännas naturlig och självklar.

Hänt i veckan

I tisdags var vi, min chaufför och jag, till Sandviken. Lämnade in läkarintyg och tidrapport. Det blev "sjuk" på varenda arbetsdag i februari och sjukskrivningen kommer att fortsätta ännu en tid. Vi var även till Valbo köpcentrum. Sonen köpte torkarblad på Micro för fem kronor stycket till sin "gammvolvo" medan jag kikade på skor och byxor. Jag köpte ingenting. Därefter drog vi till loppisen. Där fanns det bara "skit" och sådant har jag redan nog av hemma. När vi kom hem efter tre timmar, så kände jag av den påfrestning det innebar att åka bil och vandra omkring i affärer. Blev trött i benen och ansträngd i buken. Lade mig i sängen och sov bort en stund på eftermiddagen. Det gjorde gott.

Igår var vi in till Gävle. Sonen skulle köpa ett par jeans så vi drog in till ICA Maxi. Medan han provade byxor så kikade jag på skor, skjortor och platt-tv. Efter tjugo minuters vankande omkring bland hyllorna kände jag mig mycket trött i benen, och började spana efter någonstans att slå ner rumpan en stund. Eftersom jag var trött så hoppade vi över det planerade besöket hos fotografen. Jag måste ta ett foto för att förnya mitt körkort, men det får anstå till någon dag längre fram.

På kvällen sa butlern upp sig med omedelbar verkan och bokade en tågbiljett hem. Han åker idag fredag. Sedan blir jag ensam i huset igen. Kommer att bli märkligt men på tisdag kommer yngste sonen hit och hjälper till att fylla ut tomrummet. Det känns bra.