Snart är det jul

Fyra arbetsdagar har gått i ett huj. Snart är det jul !

Så lätt det är

Det är bara att klicka ett "JA". Så får man ett svar per omgående.

Du har tackat ja till erbjudet objekt.
Svar om du får bostaden eller inte, kommer per e-post eller per brev.
Du kan se din status under "Erbjudanden".

Internet är bra. Inte bara för att hålla kontakten med barnen när de flackar och far runt jorden. Man kan få bostad också.

Dagens fisk

Har man inget särskilt att blogga om så kan man ju alltid slänga in en bild på dagens fisk. Dagens sena kvällsvard och morgondagens lunch. En improviserad fiskrätt bestående av fileer från Alaskan Pollock, några skalade räkor, grön paprika, purjolök, vitlök, salt, peppar, harissa, oregano, dill, krossade tomater och lite riven ost till gratineringen. Allt skjutsades in i ugnen. 200 grader under trettio minuter. Detta ska jag äta med fullkornsris både ikväll och i morgon.

Billy och Ivar

Det är för varmt. Igår visade termometern 34,9 grader. Idag orkade den bara upp till 33,8 grader. Men för varmt är det! Jag har säkert hjärtfel. Skulle inte förvåna mig. Visserligen är jag undersökt på både korsan och tvärsan de senaste åren. Intet sjukligt å lungorna eller hjärtat. Men de kollade säkert inte sinusknutan. Jag har säkert fel på den. Det är därför jag längtar efter ett svalare rum än salen. Att öppna för korsdrag tjänar heller inget till. Luften står stilla och värmen är bedövande.

Vad annat finns att göra än att ligga i soffan och flämtande bläddra i IKEA-katalogen och fantisera om hur lägenheten ska kunna möbleras. Lägenheten är liten men köket tillräckligt rymligt för att medge en riktig matplats. Jag kommer att kunna ta med mitt köksbord. Kök och hall rustades förra året. Rummet struntade de i då. I sovalkoven finns det ett område på tapeten där det ser ut som om någon skvätt olja på tapeten och sedan försökt torka bort den men misslyckats. Kanske är det svart hårfärg och Brylcreme i förening? Ska mejla förvaltaren och påpeka att jag vill att de gör något åt fläcken innan jag flyttar in och möblerar lägenheten. Å andra sidan så kan jag kanske ställa en bokhylla framför fläcken? Kanske ska jag ta med lagerhyllan - Ivar - som står i ett av sovrummen på övervåningen. Då behöver jag bara komplettera med ett par sidor, skåp och kanske tio hyllplan samt eventuellt försöka mig på att göra en hörnhylla a la Ivar? Billy som står i arbetsrummet får bli kvar precis som skrivbordet. Den hyllan är "skräddarsydd för hörnet där den står. Dessutom vet jag att hälftenägaren gärna vill behålla den. Mig kvittar det.

Fördelen med en liten lägenhet är att det inte åtgår en massa möbler för att möblera den. Svårigheten blir kanske att undvika att övermöblera den. Hm...gardiner måste jag kanske köpa i alla fall. Ja ja det får ta den tid det tar så blir det nog bra.

För varmt!

Denna förbannade värme. Jag fryser när det är kallt och jag svettas när det är varmt. För att inte tala om hur orken försvinner ur kroppen med stigande temperaturer. Vad återstår annat än att desperat klä av sig i kalsongerna, och slå sig ner under diverse frustande och pustande åthävor i stolen, för att åtminstone försöka fånga lite av sommarens vitaminer i det bleka skinnet. Allt medan svetten rinner ner längs bringa och mage. Linningen på fillingarna antar en allt mörkare ton av den tillförda fukten. Intet orkar man.

Det är så förbaskat varmt just nu att man knappt orkar hälla upp en väl kyld pilsner i glaset. Dessutom är drickat fesljummet efter bara fem minuter i solskenet. Vem fan vill dricka fesljummen pilsner? Nej giv mig en sval källare och en skön brits att vila på!

Vad händer idag?

Jag undrar hur denna dag blir? Himlen är blå. Solen skiner. Jag har fått lön och ska se på en lägenhet. Det blir nog en bra dag.

I morgon åker sonen till väderkvarnarnas ö. Det blir nog bra det med.

Italienska skor

Min vana trogen så kan jag inte låta bli "bra att ha grejer". Det senaste infallet var att efter några mejl och viss tvekan bjuda på ett par italienska randsydda skor av fabrikat VEE . Skor som uppgavs vara nästan oanvända. Den som sålde hade själv ropat in skorna på Tradera men skon var för stor för hans fötter. Så jag lade ett bud på utropspriset (150 kronor) och tänkte att om jag nu "skiter i det blå skåpet" så vet jag någon som kan få överta skorna. Idag kom de.

När jag undersökte dem så kunde jag konstatera att de var nästan oanvända. Knappt ett enda märke syntes i lädersulan. Lästen passade dessutom min fot! Skon är randsydd och helt i läder med undantag av klackens slityta. Nu syns det att jag har promenerat omkring i skorna sedan lunchtid. Detta är en sko som måste gås in! Vilka kläder kräva dessa tvåfärgade skor?

Jag är tebax!

Sannolikheten att Amerikas Förenta Staters president avgår före årskiftet är inte stor. Den svenska regeringen kommer säkert att sitta kvar längre än de nio veckor som kattan ska vara dräktig. Så vad göra? Situationen är den - om sanningen ska fram - som det sägs från provinsen Österbotten; "Hmm...verkar som att du inte hittar så mycket seriöst och väsentligt att skriva om??? *S* Så fortsätt du som förut!" Nu vet jag inte om de som vinterbadar ska tas på största allvar ifråga om att ge mig råd. Har vinterbadare verkligen alla hästar i båten? Men okej då. I'm back!

Dagen har varit lång och het. Termometern visade över trettio grader där givaren sitter under takfoten. Svettigt var det också. Både utvärtes och invärtes. Efter mycken vånda, men också efter ett kort resonemang med den andra hälftenägaren kring olika möjligheter ifråga om bostäder, så anmälde jag mitt intresse för att hyra en etta här ute på bonnvischan. Går allt som jag planerat så flyttar jag från huset under september månad.

Varför då en etta? Jag ser valet av en liten och billig bostad som ett resultat av den osäkerhet som vidhäftar den anställning jag har idag. Vad händer i mars när anställningen upphör? Blir det som en del olyckskorpar kraxar att "ersättningen blir 5.500 - 6.000 kr i månaden efter skatt"? Jag har inte hittat någonting som säger att det blir så. Än så länge tror jag att ersättningen blir på den nivå den befann sig före anställningen. Då kan jag överleva. I vilket fall som helst så är det de små utgifternas decennium så inleds. Men kanske förlängs min anställning? Vem vet? Förmodligen får jag veta det sist av alla.

Nackdelen med ettan är de nästintill obefintliga förvaringsmöjligheterna. Jag vet inte om jag får plats med mina köksredskap och -maskiner i köksskåpen. Av ritningen att döma så verkar det inte vara särskilt många skåp i köket. Andra saker som jag kanske vill spara för framtiden kan jag inte ta med mig. Men jag får förvara mina ägodelar i de uthus som finns här. Det blev klart idag. Nu återstår det att lösa våra ekonomiska mellanhavanden när jag lämnar huset. Men det ska nog gå det med.

Ordning på torpet

Nu ska det bli ordning på torpet. Eller rättare sagt. Ordning i bloggen. Här ska det inte skrivas annat än väsentligheter i fortsättningen. Inget flummigt surr bara för att jag känner för det. Inga fler avslöjanden om vilka tankar jag har inför en lägenhet i stan. Inget mer förvirrat funderande kring bilar, lägenheter och jobb. Jag ska inte klaga och gnälla över osäkerheten inför morgondagen som infaller nästa år eller i höst. Nix. Endast verkligt stora livsavgörande saker ska behandlas i bloggen. Sådana saker som att USA får en ny president nästa år. Eller att alliansregeringen avgår i förtid. Eller att grannens katta har fått ungar.

Bättre med kvalité än kvantitet. Ordning ska det bli.

Kokt hjärna och krullad hud

Jag får krupp. Hjärnan kokar och huden krullar sig på ryggen när jag tänker på att jag blir tvungen att se mig om efter en annan bil med det snaraste. Kollar runt lite på Blocket bland bilar i grannskapet. Söker bland bilar 5-7 år gamla. Bilar som inte gått mer än 8.000 mil. Billiga bilar. Klickar håglöst på bankernas länkar. Swedbank erbjuder sig att låna ut pengar för att finansiera köpet av min "drömbil" mot sisådär 9% effektiv ränta. Citibank lockar med ränta från 5,5% men den effektiva räntan hamnar runt 9% även där. Det lånet kan i alla fall lösas i förtid utan kostnad. Det känns lite pyrt att betala ca 970 kr/mån i 7 års tid! Betala så länge för något vars "värde inte varar". *Jag räknar ju förstås med att kunna ha bilen i tio år i alla fall - optimisten talar". Jag behöver en fungerande bil till vintern. Men krupp får jag. Likt förbaskat. Och rumpan har jag bak. Likt förbaskat.

Kanske en sådan här?

Bilden lånade jag från Bilias annons på Blocket

Jag bor på ett slagfält

Min gård är ett slagfält. Vandrarna stannar till, lyfter på rumpan och skvätter på buskar och träd. Högst är bäst. Oftast stryker de förbi en och en, men ibland stöter två samman vid en korsväg. Då råmar de, spottar,fräser och brakar ihop i råkurr med vassa tänder och skarpa klor under höga rop och skrik i kampen om revir och honor. Striden böljar fram och tillbaka under trädens skugga och buskarnas skyddande bladverk. Min gård är ett slagfält för lustans dunkla krafter.

I Left My Baby

Count Basies orkester. Jimmy Rushing sång i I Left My Baby. Blues on a sunday afternoon. Passar väl bra så här i semestertid?

Femtio objekt

"Det finns femtio objekt som matchar din sökning." Visst finns det "objekt". Tjugoen objekt ligger i Hamrånge och en hel drös faller bort därför att jag inte har köat länge nog för att komma ifråga. Andra faller bort för att de har en hyresnivå som förskräcker en tunn plånbok. Så vad återstår? Andersberg eller Sätra? Det är frågan. Och när?

När ska jag "komma till skott"?

Noll gånger ett blir noll

Hoppet är det sista som överger människan, sägs det.
Kanske nästa gång?

Helen Mirren i bikini - en kommentar

Både Rutan och Annika Bryn uttrycker sin förvåning över Helen Mirrens (63) kropp i bikini. Jag undrar: Vadan denna förvåning? Jag är inte det minsta förvånad. Jag har varit gift med två "Mirren". Visserligen är Ettan bara 58 och Tvåan på väg mot 55 men ändå. Nog är de "välbevarade" kvinnor.

Det handlar mest om att "hålla käften stängd och röra på sig", för att nu citera en amerikansk professor (vars namn jag inte minns).

Men jag finner frågan (om Mirren i bikini) intressant för egentligen tror jag det det handlar om vår syn på kroppen och vilka ideal vi har eller skapar oss. Förhoppningsvis ska jag återkomma till frågan framledes för den berör mig också. Av strikt personliga skäl.

Edit: Jag ska rätta mig. De är kanske inte förvånade utan bara "avundsjuka" som Rutan skrev i en kommentar.

Fredagsgryta

Det blev en gryta med strimlade fläskkotletter och diverse ingredienser. Förutom vad som räknades upp i föregående post så tillsattes en halvskrumpen röd paprika som jag fann i kylskåpet. Så här såg grytan ut innan vi började äta. Hur det smakade? Tja, jag tycker nog precis som sonen att det smakade lite för mycket tomat och att grytan hade för lite "kryssch". Borde nog ha tagit fyra teskedar harissa istället för de två jag smaksatte med. "Tack för maten", sa sonen innan han återvände till sin nya överklockade fyrkärninga dator. Han dissade i varje fall inte maten. Alltid något.

Fredagsmat

• krossade tomater
• tomatpuré
• röd lök
  
• kapris
• svarta oliver
• harissa
• wokgrönsaker
• fläskkotletter
• fullkornsris

Undrar vad det kan bli? Kanske skulle Elsa Östberg haft något förslag? Något ska jag väl få det att resultera i. Men gott?

Harissa

Det fanns en tid när jag sökte Harissa utan att finna någon. Då och då brukade jag kika efter kryddblandningen men så här långt utan framgång. Under mitt senaste besök i stan slank jag in på ÖB för att köpa Ki-Akut till bilen. Den var slut så jag tog min varukorg och fyllde på med tvätt- och diskmedel. Av en händelse hamnade jag framför en hylla med kryddor och plockade åt mig en 200 gr burk med oregano. Där, längre ner mot golvet, fick jag syn på en plastpåse med en libanesisk kryddblandning och strax bredvid låg några påsar märkta: Harissa.

Utan tvekan plockade jag ner två påsar i korgen. Dags att leta reda på Ejas bok med nordafrikansk mat. Undrar vad Tora Holm har för recept med Harissa?

Hårdkokt

Man lägger ner två ägg i en kastrull med vatten. Sätter på spisplattan och går därifrån. Efter 35 minuter är det en centimeter vätska kvar på botten av kastrullen och kastrullens kanter är täckta med kokt gula från det ena ägget. Så kokar man ägg.

Hårdkokta ägg.

Ett mejl betyder så mycket

"Vi ar redan i Albanien sedan nagra dagar tillbaka. Allt har gatt lugnt och fredligt. Vi har sovit pa en strand i Vlora tva natter (Albaniens basta turistghetto). Nu mot Tirana och en valbehovd dusch (med en omvag forbi Berat).
Nasta resmal blir nog Sarajevo (ev. Mostar) i Bosnien-Hercegovina.
Kanske inte det sakraste av resmal men vi ar lugna, beskedliga och pa var vakt."

Ett mejl betyder så mycket. Nu kan jag lugnt åka in stan för att handla.

God bless Internet (om FRA läser detta)

F ö så anser jag att FRA-lagen ska förstöras (fritt efter Cato)

Pensionärer - ett skattefrälse

"Folkpensionen är ett nytt fenomen och inget vi kan ta för givet. […] Pensionärerna ska se sig själva mindre som pensionärer och mer som ett skattefrälse."

- Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) i sitt tal i Almedalen. Nedtecknat av Catharina Ullström.

Ovanstående "snodde" jag från Alliansens lilla röda som återfinns på bloggen Alliansfritt Sverige.

Jo, folk ska ju förmås att arbeta längre i det här landet. Så han sa säkert ovanstående.

F ö så anser jag att FRA-lagen ska förstöras (fritt efter Cato)

Persona non grata 2

Jag har läst och begrundat gårdagens kommentarer. Jag förundrades mycket. Hade jag verkligen framställt mig som så deprimerad över sakernas tillstånd, att min postning framkallade alla dessa vänliga, deltagande och uppmuntrande kommentarer? Jag förundrades samtidigt som jag fascinerades, och bestämde att så många som möjligt skulle få kommentera och att jag skulle försöka besvara alla kommentarer senare på kvällen. Nu blev det inte riktigt så, av orsaker som jag inte ska ta upp här, men idag känner jag att jag kanske behöver klargöra vissa saker.

Bakgrunden till min postning igår var, att när jag lyssnade på ”sommarprogrammet” så listade jag de punkter som kommit att verka ”hopplösa” i mitt liv. Jag tyckte jag kunde se tre saker där ”hoppet” övergivit mig under de senaste åren. Tre saker i det förflutna där ingenting blivit som jag tänkt. Eller saker där jag tycker mig se att jag saknat eller saknar inflytande över min egen situation. I takt med att jag tänkte och skrev om ”kärlek”, bostad och arbete så inträffar detta – tror jag - att min hjärna bestämmer sig för att framkalla en känsloförändring hos mig. Hjärnan framkallar en dipp och jag blir ”låg”. En förändring som leder till det avslutande stycket.

När jag läser genom det stycket, så tror jag att det är detta om svulsten och varbölden, som fått människor att reagera och kommentera. Stycket framställer mig som ”deprimerad” och ”under isen” tycker jag, trots att detta inte var min avsikt. Men visst. Som jag skrev ovan så hade hjärnan framkallat känslor. Jag var ”låg” under skrivandet och en stund efteråt. Däremot så tycker jag att andemeningen, tankarna om svulsten och varbölden, är riktiga. D v s jag tror att exempelvis förändringar i arbetssituationen påverkar och leder till förändringar på alla andra områden i vårt liv. Därför kommer ”hopplösheten” med tiden att sprida sig, infektera och påverka vardagen i stort likväl som i smått om vi inte återfår ”hoppet”.

Inte vet jag om saker och ting blev så mycket klarare. Det dunkelt tänkta är det dunkelt skrivna. Eller är det tvärtom?

Dags för kaffe för att muntra upp det grå luddet mellan öronen. Får se om det hjälper? Sedan måste jag ta itu med alla kommentarer...puh.

Persona non grata

Jag lyssnade i efterskott på Åsa Nilsonnes sommarprogram nu på morgonen medan jag satt här vid datorn och surfade runt på Tradera, googlade och läste bloggar. När hon började tala om hoppet så insåg jag att det har jag förlorat. Jag har förlorat hoppet! Åtminstone ifråga om flera saker.

Det fanns en tid när jag "hoppades" att jag skulle träffa en ny kvinna, få tillhöra någon, några eller något i ett socialt sammanhang. En "familj" om ni så vill. Den delen av mitt liv är idag kraftigt reducerad. Idag lever jag närmast ett "eremitliv". "Kärleken" får vänta.

Jag hoppades att jag skulle kunna lämna huset och flytta till en lägenhet i norr under mars-april i år. Det hoppet tog arbetsförmedlingen och kommunen från mig i samma ögonblick som de anställde mig på Farmen. "Arbete", om så bara en arbetsmarknadsåtgärd, går före allt annat. Även för mig går arbete före personliga drömmar och fantasier. Men vad jag ville eller hade planerat var det ingen som frågade eller tog någon notis om. Kedjan sattes på.

Jag har hoppats att jag återigen skulle kunna finna ett arbete på den "reguljära" arbetsmarknaden, men gamla gubbar är inte önskvärda på svensk arbetsmarknad. Då kvittar det att arbetsförmedlare och "coacher" samfällt säger; "Du är social, har bred utbildning, varierade yrkeserfarenheter och bred kompetens. Du får säkert jobb". Ser jag i backspegeln på alla "platsen tillsatts med annan sökande" så förstår jag att loppet är kört. Och någonstans på vägen försvann hoppet om arbete. Jag kommer att lalla runt i olika arbetsmarknadsåtgärder till dess jag kan gå i pension som fattigpensionär. Persona non grata, står det stämplat i min panna.

Hopplösheten sprider sig sakta och med tiden inflammerar den alla delar av vardagen. Den sprider sig som en växande varböld. Förtär och uppslukar. En farsot, en svulst som påverkar och berövar mig hoppet på allt fler områden. Bit för bit bryts hoppet ner i mindre och mindre delar till dess det upphör att existera. Hopplösheten träder i dess ställe. Detta vill jag inte, men jag ser ingen utväg. Jag känner mig bara gammal och trött med en hjärna som kleggat igen.

Tradera

Spänningen stegrades hos mig medan jag vankade ut i köket och satte på kaffet. Kommer jag att vinna auktionen? Finns det någon som kan tänka sig att bjuda mer än mig? Högsta budet var mitt. Spänningen var olidlig. I fem minuter ungefär. Men jag går icke högre. Sparar mina elvahundra kronor i stället. Stativet blir dyrt för den som vill konkurrera med den som nu har högsta budet. Kanske lika bra att lägga till femhundra och köpa ett alldeles nytt Benbo Trekker Mk3 i så fall, misstänker jag.

Än är det dock gott om tid att bjuda. Fyra timmar är det kvar!

Ännu en död

Nu i morse hörde jag på TV att bokhandlaren och galleristen Astley Nyhlén har dött vid 83 års ålder i söndags. Den mannen och jag hade våra kontroverser i det förflutna. Jag bara konstaterar. Människor dör och minnen bleknar.

Olive Riley är död

Vad som tros vara världens äldsta bloggare, Olive Riley, är död i en ålder av 108 år. Hon föddes 1899 och skulle ha blivit 109 år den 20 oktober. Sedan februari förra året postade hon mer än 70 bloggar. En del om vad hon gjorde men också minnen från två världskrig och ett arbetsliv.

Hon tyckte att blogg, chatt och alla kontakter över hela världen var "mind blowing".

Källor: BBC NEws via nätet från JazzLaramie-88.5 KUWL. Jazz from the University of Wyoming och The Inquirer

Procenten

Mitt kroppsfett är 14%. Jo då. Det stod ju på den där hemsidan så det är nog sant. Maldes jag ner till vildhundsfärs så skulle jag inte få kallas "mager färs". För mager färs innehåller väl endast 10% fett? Fet vildhund? Å andra sidan så sitter smaken i fettet, säger bonden. Bonden på Farmen som mest försörjt sig som plåtslagare och varit månskensbonde från födelsen. Han räds inte fett. Det syns förresten på omfånget också. Han har verkligen stoppat i sig av livets goda från det jorden givit.

Kanske kunde jag bli en korv? Korv kan ju innehålla vad som helst. Svintrynen och maskinurbenat kött. Ja, Gud vet vad? Till och med en vildhund kan kanske slinka med. Men nyckelhålsmärkt blir jag inte. Därtill är jag för fet. Får nog satsa på smaken istället. Om nu smaken sitter i fettet som bonden säger? Falukorv måste innehålla minst 40% kött för att få kallas för falukorv. Sedan finns det nyckelhålsmärkt falukorv och mager falukorv. Den innehåller nästan inget fett alls. Kanske bara 5% fett. 45% av innehållet i en falukorv är fett och kött. Vad är då resten? Potatismjöl? Benrester och andra smakämnen? Detta måste jag undersöka. Ja, inte för att jag äter falukorv. Inte särskilt ofta i varje fall. Äter jag falukorv så är det i form av sådan där gryta. En gryta vars namn jag inte ens kommer ihåg just nu. Börjar jag bli dement också? Alzheimers? När är det jag ska träffa läkaren nästa gång? Ska jag ta upp mitt sviktande minne eller ska jag strunta i det. Visst, jag minns nu. Jag ska ju inte träffa doktor Anders förrän till våren. Ingen fara alltså. Då har jag säkert glömt att jag ska fråga om Alzheimers och glömska. Så det är lugna puckar som sakta glider över isen. "Den gliiiider in i mål!". Men jag har glömt vilken hockeylandskamp det var där pucken gled in i mål. Säkert en viktig match i svensk ishockeyhistoria. Inte minns jag vem referenten var heller. Han som skrek så hysteriskt för att en puck gled in i mål.

Nu har jag glömt vad det var jag skulle skriva om också. Jag minns att jag hade en tanke - en röd tråd - när jag började skriva. Nu har jag tappat tråden. Sålt smöret och tappat pengarna. Glömt hela mitt storstilade upplägg. Fan också. Jag ska nog prata med doktor Anders om glömska i alla fall. Om jag kommer ihåg det.

Nu tar jag mig en kanna kaffe till och gör mig klar att möta ännu en dag. Månntro det händer något spännande idag? Kommer jag, att med solsken i blick och spänstiga steg, släpa gräsklipparen fram och åter över gräsmattan? Eller blir det regnet som kommer till min undsättning och befrielse? Mot kaffet! Det har jag inte glömt i alla fall.

Börja spela ?

Modern till en av mina söners LAN-kompisar vann 8 miljoner på en Harry Boy. Inte vet jag hur man spelar Harry Boy, men kanske borde jag lära mig, och börja spela på hästar i stället för att köpa enstaka Trisslotter?

Hästar kan vara bra till annat än smörgåspålägg. Man kan göra korv av dem också. Hur man gör korv skriver jag kanske om en annan gång.

BMI & kroppsfett

Fy sjuttsingen. Jag har gått upp ett helt kilo i år. Nu väger jag 65 kilo och mitt BMi är 20,3. Mitt kroppsfett 14% och mitt dagliga energibehov är 2132 kcal, enligt en hemsida som jag fann idag när jag skulle beräkna mitt BMI.

Börjar jag fetma till?

Ps. Mina värden är "normala" och då mitt kolesterolvärde var knappt mätbart vid senaste undersökningen så är jag icke orolig för utvecklingen. Ds.

Casual wear

Mina damer (och herrar)! På begäran från Rutan kommer här dagens outfit. Så här var jag var dressad inför förmiddagens kaffestund i den patinerade och egenhändigt tillverkade trädgårdsstolen av egen design *nu fick jag det sagt också*.
På fötterna har jag mina gamla och sköna ECCO-sandaler. Shortsen "Friday", casual wear from Kapp-Ahl, rotades fram ur det stora ådringsmålade skåpet på övervåningen. Något skrynkliga och mycket stora kortbyxor. Faktum är att de är säkert minst fem tum för stora i midjan. Släpper jag på bältet så hamnar shortsen vid fotknölarna. Snabbt och bra! Så coolt alltså! *men de åker i soptunnan*. Den generöst rymliga t-shirten "Försvara folkhemmet" kommer från ETC och är en gåva från en vän i Vännäs. Very najs friend indeed. Dessutom är han en stoooor älskare av leken med det röda nystanet. Vilken mate. va!

På huvudet bär jag en av mina semesterhattar. En italiensk stråhatt inhandlad hos klädbutiken "Kläder" i Klintehamn, för mer än ett decennium sedan. Med tiden en hatt som fått en hel del hål och skavanker. Men en najs hat folks! I hatten sitter en liten svartvit fjäder som jag fann på stranden i Västergarn. En något tilltufsad fjäder om sanningen ska fram.

Kaffe smakar alltid bättre i en kopp från Arabia om man är rätt klädd!

Messerschmidt

Besserwisser (tyska besser, bättre och wisser, vetare; "en som vet bättre") är en person som anser sig kunna och veta allt bättre än andra, och som inte tvekar att upplysa världen om detta faktum. Ordet viktigpetter är en svensk synonym till termen. Termen används pejorativt.
Den skämtsamma beteckningen "messerschmidt" syftar på en sketch i tv-programmet Nöjesmassakern som hade replikväxlingen "Du är en sån messerschmitt! - Besserwisser heter det - Ja, där ser du".

Källa: Wikipedia

Trött som en röd gris

Nattugglandet är inget för mig. Jag är för gammal för att vara uppe tills solen går upp. Nu är jag trött som en röd gris med ögon hängande ner på kinderna. Frukosten gjorde gott i all sin enkelhet. Nu väntar kaffet.

Redan fredag?

Hemglassbilens melodi "Nu lurar vi bort barnens veckopeng" ljöd över byn i kväll. Komma på en torsdag tänkte jag först, tills jag insåg att det nog var fredag. Redan fredag?

Var tog torsdagen vägen?

Men det svänger på nätet - Play Jazz UK
Chet Baker på KCSM ska visst följas av Bessie Smith at nine PM
Swingin' Friday Night Stomp

Nine PM? Lokal tid? Hur mycket är klockan i San Fransisco?
Vem orkar uggla natten lång?
Inte jag.

My money is long this morning, baby

Har man inte utgifter så kan man ju skaffa sig.

Saddle up my grey mare

...and see my pony run

Lyckans ost

Idag har det varit en mycket slitsam dag. Hela dagen har tillbringats framför datorerna i arbetsrummet, med undantag av den snabba resan fram och åter till affären för att skaffa rökverk till husets herre. Det finns råtobak men den är inte preparerad ännu och fram tills dess att den kryddats, skurits och torkats, är det köpecigaretter som gäller.

Efter det tidsödande, betungande och mycket krävande slaveriarbetet med att starta och reparera filerna på iMacen gjorde det gott i kropp och själ att inta en kopp kaffe i solen. Kaffet intogs i en vintage tekopp ur Arabias servis Ruska som formgavs av Ulla Procoupé. Ett halvt dussin tekoppar ropades in på Tradera. Minns tyvärr inte vad de kostade. Antagligen runt 30 kronor styck plus frakt. På skulten vilar en fez, inköpt i Tunisien i maj 2004 för tre dinarer. En huvudbonad som verkligen passade i dagens höga sommartemperatur. Shabbychick outfit som Stella Sweden kanske skulle uttrycka det.

iMacen startade snällt och går fortfarande efter två timmar. Allt verkar fungera normalt.
Prisat vare Norton System Works!
Jag är en lyckans ost, men oj va utarbetad jag är.

Så det kan bli

Finner man inga dricksglas så kan man ju alltid köpa en kostym.
"Du har vunnit budgivningen i auktion 67732726, Skräddarsydd kostym med väst , 2 par byxor, storlek 146/148
Ditt vinnande bud var 130 kr."

Så det kan bli. Nu får jag hoppas att den passar också.

Ur förrådet

Dagen började en smula segt och efter kaffefrukosten kändes en lätt klåda i kroppen. Dags för en liten utflykt. Bestämde mig för att dra iväg och köpa dricksglas, livrem och kanske ett par nya shorts. Så upp i förrådet där ett par byxor rotades fram. Ett par härligt skrynkliga klassiska chinos från Crafton som passade skapligt på kroppen. Till det vit skjorta och en numera något för stor kavaj i ull. Kavajen av fabrikat Tiklas, köptes på "biståndsloppisen" för en femtiolapp 2006. Byxorna är förmodligen inköpta på Obs i Valbo eller något liknande ställe för tre-fyra hundralappar. När de köptes har jag ingen aning om men med tanke på benvidden så är det nog ett tag sedan. På fötterna svarta strumpor och mina åtta år gamla sandaler från Ecco. Dyra men mycket bra och väl använda. Hemkommen från min inköpsrunda fann jag nedanstående om chinos hos ModeMan.

"Den här säsongen är chinosbyxan hetare än någonsin, chinos är både snyggt och lättburet, ett plagg som alla borde ha i sin garderob. Det är ett säkert köp som håller även i höst. Jag gillar chinos för de passar vid både mer dressade tillfällen och när man vill vara mer avslappnad i sin klädstil. Matcha till kavaj och skjorta eller till en snygg t-shirt. Låt strumporna synas och rulla upp byxbenen för en mer vårig look."

Det känns tryggt att veta att man alltid är moderiktigt klädd. Det gäller bara att spara sina gamla kläder tillräckligt länge. Men jag tror jag skippar det där med att rulla upp byxbenen för en "vårig look". Rullar upp dem gör jag först den dag jag ska vada över ett litet vattendrag.

Det blev inga dricksglas, inget bälte och ej heller några shorts. Men utflykten var bra ändå. Kanske borde jag ha köpt de där randiga strumporna och rullat upp byxbenen trots allt?

I've got mail!

"Ska troligen kika pa nagra moskéer nu och kanske stannar vi har över natten. Sen beger vi oss mot den grekiska kusten. Lite lost planerat sa blir det nog Grekland - Makedonien - Serbien - Rumanien - Moldavien - Ukraina - Polen - Litauen - Lettland - Estland - Finland.

Men vi far se hur lange orken och pengarna racker."

Puh, "luffarna" är välbehållna. Vad spelar lite saknade prickar för roll då?

Dårskapens hus

Surfade in på Tradera idag. Letade fotoprylar, kikade på musikinstrument, porslin och skor. Skor? Köpa begagnade skor utan att prova? Hittade inga som tur var. Skulle väl ha varit de där "oanvända" randsydda italienska för 200 i så fall. Men de passar säkert inte på mina ankfötter. Fortsatte vidare till kläder. Hittade en skräddarsydd kostym och slogs av tanken att jag vet ju för tusan inte ens vilken storlek jag har på kläder. Hur ska jag kunna köpa kläder på postorder om jag icke känner min storlek. I fråga om jeans så vet jag att jag drar storlek 47 (31") och då bör ju byxor i storlek 48 passa, men hur är det med överkroppen? Så upp och rota bland kläderna. Bestämde mig för att idag ska jag börja prova vilka kläder som passar min kropp. Resten får gå till "återvinning" i en eller annan form. Drog på mig en kostym och beslöt att presentera dagens outfit för den otåligt väntande bloggosfären. Skjorta, skor och slips kompletterade kostymen. Samt naturligtvis hatten som jag ska vara mer i (enligt Lilla Blå). Ja, Herre Gud vilken dårskap jag ägnar mig åt. Allting är nog bara ett utslag av bloggtorka, exhibitionism och simpel fåfänga i salig röra.

Det jag har på mig är ett par mycket coola svarta finska "vintageskor" (Leaders från Topman). Hur najs vintage som helst, men så är de säkert tretti years åsssååå. Den 3-delade kostymen med invävda kritstreck i grått, rött och blått är shoppad second-hand för 150 kronor. En McHarold - Made in Sweden! Den har ett klart "vintagestuk" i de vida byxbenen. Helsjysst vintage outfit alltså. :-) En enkel vit bomullsskjorta och den finaste slips jag någonsin haft. Slipsen sydde mellansonen i syslöjden som present åt mig. Världens finaste slips! Cool outfit alltså. (Sonen sydde för övrigt ett köksförkläde i kamouflagetyg, vilket fick ett hedersomnämnande i tidningen Lands tävling och visades upp på Hälsinglands museum. Kanske inte så konstigt att han läser till arkitekt idag?) Snubben rockar fett!

Jag ger upp. Jag klarar helt enkelt inte av att skriva på det sätt som de något yngre skriver. Det blir bara löjligt och patetiskt när jag försöker. Men kostymen passar och kommer att vara kvar hos mig ännu en tid. Men jag vet inte när jag kommer att använda den. Jag vet inte ens varför jag envisas med att ha en massa kostymer och kavajer i förrådet. Jag är ju "ragged and dirty" (Luther Allison) och dräller oftast runt i sliten jacka, skitiga jeans och kaffefläckad skjorta.

"Vintage" och "shabby chic", vika ord *suck*. Duger inte "gammaldags" eller "sjaskig" längre. Inte visste jag att jag har så många attribut i uthusen så jag kan inreda ett fint hem i "shabby chic stil". Men nu vet jag. Oj, vad jag blir trött ibland. Det är ett sjå att "modeblogga" även om jag inte lärt mig att korsa benen som Rutan. Citat från hennes läsvärda blogg här nedan.

"Jag ska aldrig mer säga ett ont ord om modebloggare. De har ett slit! Först måste man plocka undan runt omkring så man inte visar stryktvätten, tidningshögen och annan bråte. Sen ska man stå med benen i kors och det klarade jag inte utan att hålla mig i kanten av ett skåp. Så ska det zoomas och hållas stilla. Jag och zoomen kom inte överens och det var väl lika bra det. Det räcker inte med ett kort, man måste ha några stycken att välja på. Jag ratade det med skuggor som gjorde att jag fick stark skäggväxt."
Kopierat från Rutans blogg

Du, Rutan. Bildstabilisering och självutlösare är bra att ha i kameran :-)

På grund av diverse datorstrul har bloggposten väntat på "bilden" hela dagen. Men nu är den ute kraftigt försenad.

Förbannat

Jag har datorproblem. Skit också! Min Mac funkar inte längre. Nog har den krånglat och strulat då och då men jag har alltid lyckats få igång den till slut. Men icke nu. Nu är den död. Om jag åtminstone fick igång den så att jag kan flytta allt som ligger där till den externa hårddisken.

Hela mitt liv ligger på den kraschade datorn. Fan också!

Åh, dessa tranor

Tranor låter. Jag vet inte vad deras läte ska kallas. Sång kan det knappast kallas i varje fall. Dessutom låter de väldigt högt och mycket. I synnerhet när klockan är kvart över fem. Skriande tranläten utanför mitt fönster. "Godmorgon!"

Dagens outfit

Modebloggar är populärt. Modebloggar där framför allt unga kvinnor visar upp sin "outfit". Gärna då med en blandning av svenska och engelska ord - huller om buller. Eftersom jag är en ung man i sinnet tänkte jag också hänga på trenden att modeblogga. Kanhända blir "dagens outfit" en engångshändelse. Kanske blir det en egen kategori? Jag har ju mer än ett plagg i garderoben. Finns säkert både ett och två par skitiga arbetsbyxor i gömmorna, som jag kan visa upp för världen. För att inte tala om badbyxor och snickarvästen från Snickers.

Apropå ordet "outfit". Vet ni att "the Chicago outfit" är ett namn på maffiaorganisationen i Chicago? Jag och min "outfit" passar in där. Åtminstone passar huvudbonaden och de mörka solglasögonen in. Sätter jag sedan på mig den guldglittrande kostymen så kan jag kanske rentav få en statistroll som hallick? Men då får jag äta upp mig ganska rejält först.

Så vilken outfit har jag på mig denna arla morgonstund? (Nej, jag har inte vita strumpor på fötterna eller en vit t-shirt på överkroppen. Det är en naturlig vithet som skymtar fram under kläderna). På fötterna sitter ett par "stick-i-spring-ut-skor", med trasig sula och överdel. Skor som sedan länge sett sina bästa dagar. Inköpta på Coop Forum 2004. Fabrikat; GE*XAN, Made in Italy, pris: 100 SEK . De skitiga och trasiga jeansen är inköpta på ICA-Maxi 2007 för 199 SEK. Fabrikat My Wear (fruktansvärt dålig kvalité på tyget i framfickorna. Det går sönder på nästan ingen tid alls) Den tunna klockan i gulmetall på vänsterarmen är en Prologue från Clas Ohlsson (200 kr) och den somriga och svala skjortan från Oscar of Sweden, inköptes på "biståndsloppisen" för 20 kronor för några år sedan. De svindyra solglasögonen (500 SEK) är från Domus och inköptes för exakt tio år sedan. Dyra men svinigt bra. (Inte för att jag vet vad svin har med solglasögon att göra, men ordet passar in här). Hatten är en skön filthatt inköpt på "biståndsloppisen" för 25 kronor (?). That's all folks!

Nu blir det Classic kaffe i en kopp från Arabia. Mot solen!

Jädrar i min låda

Jag gjorde som så många andra. Skickade in min protest mot "FRA-lagen" via Expressens hemsida. Idag har jag fått ett svar från en riksdagsledamot. Visserligen skickar han det till 35.000 andra men ändå...

Hej!
Tack för ditt mejl där du framför din oro för den så kallade "FRA-lagen". Jag har skrivit rätt mycket om ämnet på min blogg http//dinledamot.blogspot.com och där finns också ett podradioprogram där jag förklarar varför jag tycker som jag gör. Jag hoppas att du tar dig tid att besöka bloggen och lyssna på podradion.

Jag håller nu som bäst på med att besvara de cirka 35 000 mejl som kommit till min inbox via Expressen. Jag hoppas att du förstår att jag har begränsad möjlighet att svara på alla dina frågor separat. Jag ber dig därför skriva dina eventuella frågor och kommentarer på bloggen. Jag kommer att försöka att besvara dem där.

Med vänlig hälsning
Göran Pettersson
Riksdagsledamot (m)

Tror rentav att jag ska ta och kika lite på hans blogg. Det är ju inte varje dag jag får mejl från riksdagen. Det hamnade visserligen bland de andra spammejlen i papperskorgen men vilken tur att jag "räddade" det :-)

F ö så anser jag att FRA-lagen ska förstöras (fritt efter Cato)

Sex in situ

Sex på platsen. Pang på rödbetan så att säga. Det tänkte jag inte skriva om men visst hade det varit trevligt att kunna skriva något om det. Rubriken ljuger. Den satte jag enbart för att se om det är rubriken som generar trafik till bloggen. Sedan tror jag att det som föresvävade och inspirerade till rubriken var ett TV-program som jag aldrig sett men stött på i diverse bloggar. Tror programmet heter "Sex in the city" eller något sådant. Gudskelov så går det inte på Kunskapskanalen. Den dag det gör det så ska jag slänga ut televisionsapparaten. Jag har ju bara "bonnkanalerna" så en hel del dravel slipper jag ta ställning till.

Sex ska jag alltså inte skriva om. Eller ska jag kanske gnälla lite över det obefintliga sexlivet? Som om det skulle vara ett stort bekymmer för mig. "Bra karl reder sig själv" heter det ju. Det är säkert lögn precis som andra talesätt av typen "Ensam är stark" etc. Människan är ett flockdjur men just nu reder jag - eremiten i skogsbrynet - mig.

Den fråga jag ställde mig var: Hur generera trafik till bloggen? Därav kom flera följdfrågor. Vill jag ha mer trafik, fler läsare och fler kommentarer? Jag började skriva för min egen skull - efter lite övertalning av Bagarberta. Tjat kallade jag det visst för i något tidigare inlägg, men hon tjatade inte. Det var nog bara jag som skulle sätta lite "knorr" på diskussionen vi hade.

Min blogg är av "privat" karaktär. En anspråkslös dagbok. Ett sätt att hålla "nära och kära" informerade om min tillvaro men den har också varit ett sätt att försöka bearbeta mina egna tankar under sjukdomsperioden. Nu frågar jag mig om jag ska avsluta den här bloggen eller om den går att utveckla i någon annan riktning. Kanske är det dags att starta en ny blogg? Jo, jag har ett konto hos Wordpress men det har inte blivit av att skriva något där. Jag vet inte om Wordpress är så mycket bättre än Blogger att det är lönt att flytta dit.

Som sagt. Många tankar rör sig genom hjärnvindlingarna just nu. Nu ska jag ta mig en ostmacka och kaffe samt tänka på - sex. :-)

Inte ens en knop

Det bidde inte ens en knop idag. Intet annat än ett evinnerligt strosande fram och åter i knapp styrfart mellan dator, kaffebryggare och trädgårdsstolen där ute i eftermiddagens solsken blev det. Nu är diskhon full - igen. Men i morgon då djäklar...

Om städnojan har Ia skrivit. Mycket läsvärt.

Det bidde en tumme

Jag tog mig sönder och samman till slut. Nu är köksgolvet avtorkat, arbetsbänken rengjord, diskbänken tom och skinande blank. Det bidde en tumme idag i alla fall. Månntro det blir en tumme till imorgon?

Det finns en slatt Dalwhinne i skafferiet. En liten slatt åt mig kanske?

Kaos

Jag är en fena på att göra saker. Framför allt saker som jag inte borde göra. Sådana saker som att sitta framför datorn och läsa bloggar. Eller skriva i bloggen med för den delen. Jag borde verkligen ta mig i kragen och göra vad som finns på min oskrivna "att-göra-lista". Oskrivet är ordet, sa Bull.

I stället för att häcka framför datorn, sitta på trappan och dricka kaffe och röka, så borde jag krypa på knäna över golven med en rotborste i näven och en skurhink inom räckhåll och verkligen storstäda kök och hall. Huset gror igen! Fönstren ska tvättas. Gardinerna likaså. I soffan på övervåningen ligger en stor hög med tvätt som ska läggas in i skåpen. På golvet i hallen ligger en annan hög med tvätt som borde förpassas ner i tvättmaskinen tillsammans med sängkläderna vilka ska bytas. Kläder och skor ska plockas undan.

Men varför hänga undan vinterkläderna? Det är ju ändå snart vinter igen. Jag borde passa på att utnyttja semesterdagarna till att röja upp, städa ur och kasta kläder och prylar i stället för att slöa mig genom dagarna. Det är kaos i tillvaron och ser för djävligt ut i huset.

Nåja, dagar komma och dagar gå. Så ock kommer den dag då ingen återvändo finns.

Intet begriper jag

-Den låter som en motorcykel. Har du hål på ljuddämparen?
-Nja, det tror jag inte.
-Motorn går ju inte på alla cylindrarna. När bytte du tändstift senast?
-Jag har aldrig bytt tändstift på den. Det har de gjort på verkstan. Jag bytte rotor och fördelarlocket när jag bytte olja och filter för 1.300 mil sedan. Det är tretton år sedan jag sist skruvade på en bil.
-Byt tändstift och kanske också tändkablarna.


Tändstiften är bytta men det kvittade. Motorn går mycket ojämnt och låter högt när den blivit varm. Kall motor startar snällt och går lugnt. Men varm motor *suck*. Är det luft-bränsleblandningen det är fel på? Var skruvar jag då? Eller är det katalysatorn som pajat? Är det trots allt så att det saknas en packning mellan motor och avgasrör? Å varför ska det ryka i motorrummet? Ååhhh...

Intet begriper jag. Felsökning och analytiskt tänkande är verkligen inte min starka sida. I synnerhet inte i en helt obekant motor.

Besök

Tidigt i morse fick jag besök medan jag satt med morgonkaffet på trappan i det gråmulna vädret. Besökaren slog sig ner på ladugårdens skorsten och stack ner huvudet som för att undersöka innanmätet. Kanhända sökte den ett bo att krypa in i? Under de minuter den satt där uppe hann jag med att hämta kameran, skruva på teleförlängaren och ta ett trettiotal foton tack vare den digitala tekniken med bildstabilisering i kameran. Med gammal analog teknik hade jag aldrig fått några bilder överhuvudtaget. Om jag inte använt stativ och trådutlösare förstås. Men att fota handhållet på 1/40 sek och en brännvidd på ca 700 mm (jfrt småbildsformatet) hade varit en omöjlighet. Så visst är digital teknik en tillgång, men om det också ger bilder med bättre innehåll är ytterst tveksamt. Fler bilder blir det i varje fall.

Det vore betydligt roligare med ett storskrakspar i skorstenen istället för ett gäng skränande kajor.