Höstmorgon

Tidig morgon. Mörkret ligger nästintill kompakt kring ytterbelysningens aura som lockat till sig nattfjärilar, mott och andra nattens insekter. Nattfukten rinner längs bilens sidor. Tiden då nattens vatten fryser till ett ispansar känns inte allt för avlägsen. Slamret från en kopp Earl Grey ackompanjeras av ljudet från fallande melonäpplen när de släpper taget och låter sig falla i gräset eller på brygghusets tak av tegel. Ringlande rök från dagens första cigarett stiger sakta uppåt och försvinner i mörkret. Den enkla röda rosen vid trappan lyser intensivt rött som om den vill lysa upp tillvaron och skänka en förtröstan om att än är inte hösten här. Den vägrar ge vika för den analkande kylan, trots att björkens grönska redan blandats med gula fläckar av vissnande blad. Dimman ligger tät längs ån och konturerna av skogen på andra sidan kan blott anas i det grå. I öster gryr dagen men än är det en stund kvar innan ljuset är här och mörkret viker. En ny dag stundar! En dag för läkarbesök men också för disk och tvätt.