Ja, vad gör man inte för att överhuvudtaget få en brödkant att gnaga på när mängden tillgängligt mjöl i skafferiet inte räcker till en "normal" sats deg. Nöden är uppfinningarnas moder sägs det och man tager vad man haver. Jag tog 3 dl havregryn och tillsatte men degen var fortfarande för lös! Himmel och pannkaka. Potatismjöl? Jag tillsatte en halv deciliter! Degen släppte i varje fall från bunken. Nu återstår det bara att grädda de sexton nödbröden.
Det är ett helvete att vara utan bil!
27 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Men på landsbygden och smärre orter brukar det råda god grannsämja, har jag läst. Därmed kan man väl gå till grannen och be att få låna en kopp mjöl? Eller det kanske inte finns några grannar längre på grund av avfolkningen?
Vad hände sen? Gick dom att äta? Eller ska jag buda över ett par limpmackor?
Bäste Civilingenjörn;
Det tarvas nog grannar och broddar för att jag ska ge mig ut på isiga vägar för att låna en kopp mjöl. Civilisation och flerfamiljshus har därvid vissa fördelar jfrt med glesbygd. Nu blev bröden utmärkta trots min improviserade lösning.
Lilla Blå;
Tack för erbjudandet men det är inte nödvändigt med brödbud denna gång. Bröden blev utmärkta med bra konsistens och god smak.
Ibland kan det kännas bättre med inte rent mjöl i påsen, än inget alls. Föresten gäller fortfarande kravstandar på högst två mushår/liter mjöl?
liberum-weto;
jag känner inte till om det finns - eller har funnits- någon bestämmelse om antalet mushår i mjöl:-) Det är nog en fråga för en livsmedelsinspektör snarare än en hungrig.
Skicka en kommentar