06 november 2007

Tretton mil

Igår vid sjutiden passerade jag Gävle på väg mot sydväst. Mörkret var totalt och trafiken ganska intensiv. Åtminstone på Riks 80 mot Sandviken. Framkommen till Västerås svängde jag till Biltema för mitt första besök någonsin hos dem. Det var en affär jag gillade. Inget folk och ingen trängsel. Fann hjulen på kundvagnarna märkliga och "lustiga". Tunna dubbla slitbanor med två flärpar på. Tyckte att det hela såg mycket märkligt ut men förstod senare hur smarta hjulen var. Vagnen stod still i rulltrappan! Kundvagnarna har utvecklats! Jag tillhör ju inte de som drar runt och shopppar loss i olika affärer så för mig var det hela en "ahaupplevelse". Fem liter olja rikare och 700 kronor fattigare kunde jag lämna Biltema i Västerås strax före tio och ställde kosan mot moderskapets bostad.

Det är märkligt. Under tiden som vi fikade och åt lunch så återkom modern ständigt till en "så snäll och go" kvinna hon träffat och som skulle "passa mig". "Ni skulle passa så bra ihop". I takt med att hon pladdrade så växte för min inre syn upp en bild av den för mig okända kvinnan. En moderlig best som skulle terrorisera mig med sitt "ta hand om". Suck, föräldrar. Aldrig slutar de. Jag får väl ursäkta henne med att hon passearat 80 och nog ska räknas till kategorin "mindre vetande". I varje fall vad det gäller min inställning och mitt liv.

Under eftermiddagen drog jag vidare till en liten stuga längs vägen mellan Sala och Uppsala. Drack te, åt smörgås och pratade bort ett par timmar med JH. Vi diskuterade lite politik, politiker, bloggar, kvinnor, jämlikhet och boende. Vi är åtminstone två i denna värld som sjunger "ensamhetens lov"!

Hemfärden skedde i mörkret. Premiärtur på den nya motorvägen mellan Uppsala och Gävle. Tio mil med motorväg. Det var fantastiskt jämfört med den gamla vägen. Snabbt och bekvämt. De förbipasserande blå avfartsskyltarna talade om för mig var i "landskapet" jag befann mig. Utan dem hade jag varit "vilse" och utan referenser i ett kompakt mörker. Det är så att jag, till "miljömupparnas" förtret, vill utbrista "Bygg fler motorvägar"! Uppsala kändes helt plötsligt som en tänkbar ort att arbetspendla till. Tretton mil tar väl inte mer än en och en halv timmme att köra?

14 kommentarer:

Anonym sa...

Du är helt otrolig på att beskriva miljöer så jag tror att jag åkt med. Tack!

Lita på mamma - träffa kvinnan hon tror skulle passa dig. :-)

Anonym sa...

Tur att man inte har den typ av föräldrar... Ännu *S*
*JC*

Ulf sa...

*bökarberta*
Jag vet att du alltid visar upp mågämnena för "lilla mamma" :-) Och du har alltid följt hennes råd. Eller hur? :-)
Du vet var bussen stannar och en bit mat kan jag alltid fixa :-)

*jc*
Passa dig. Du kanske blir adopterad :-)

Anonym sa...

Jag tycker det är oerhört underbart med den typ av mamma som du beskriver! Min mamma har också passerat 80 och suckar fortfarande över att jag är för tunnt klädd i kylan...*S* Vad hon säger om mitt vinterbadande lämnar jag osagt! Efter en del stridigheter i puberteten tar jag hennes "omsorger" med ro och älskar att hon orkar bry sig om! Men du kanske har kvar lite pubertetstrots??*L*

Ulf sa...

Jag kan förstå att din mor suckar över din lätta klädsel för hon vet ju att du vinterbadar och hon är väl medveten om de risker ett sådant vattenliv för med sig :-)

Anonym sa...

Och nu kände jag att jag har I-landsproblem som klagade över en halvtimmes resväg härom dagen... kommunalt.

Anonym sa...

Ja jag har åkt där också och gillar de nya vägarna och även att slippa åka igenom Uppsala är skönt.

Lät som en mysig dag i alla fall. Trots mamma..*ler*..hon låter som min fast tvärtom...för jag ska alltid ta hand om Räkan...vara rädd om honom..vara tacksam osv... :-)

Vad ska du med all olja till? :-)

Nina

Ulf sa...

*uolo* Under 12 år reste jag 1,5 tim till och från jobbet. Det var "skitskönt" att slippa pendla när jag fick jobb på "hemmaplan". Det senaste året körde jag 5,5 mil enkel väg till jobb. Det gick bra (fin väg). Men det är skönt att slippa resandet.

*nina* Vägen är ett lyft :-) Bilen vill ha ny olja precis som snöslungan. Jag köpte tänddelar och vindrutetorkare också. Inte bara olja :-)
Mödrar är oförbätterliga :-)

Anonym sa...

Ja det är jätteskönt med de nya vägarna och jag skulle hellre pendla så än att sitta i köer i stockholm samma tid eller på tunnelbanor. Jag har haft det så förr men man lessnar.

Jaha ska bilen ha olja? Så mycket? *ler*...jag tutar och kör men det är väl någon annan som fyller på sådant där här hemma gissar jag.:-)

Ja mammor är mammor men jag älskar min och de menar ju väl. *ler*

Nina

Ulf sa...

Nina.
Jag vet inte hur mycket olja bilen vill ha. Det är första gången som jag ska byta olja i den. Tidigare har den alltid lämnats på service. Den tiden är förbi nu. Antar att det går åt tre-fyra liter.
Jag har nått ett stadium av "fördragsamhet" med min mor nu men det har tagit sin tid.

Anonym sa...

Ok jag förstår. Men vad menas med fördragsamhet? Ja jag är korkad :-)

Nina

Ulf sa...

Nina
Nu blev jag svettig. Ordet fördragsam föll så naturligt för mig, att jag inte ens tänkte på innebörden. Jag använder nog oftast ordet i betydelsen "ha tålamod med" eller något sådant som "överseende". Kanske använder jag fler oreflekterade ord vars betydelse är dunkel? Hmm...tål att tänka på :-)

Anonym sa...

Ulf....
Nu är det ju så att förhållandet mellan föräldrar och barn...de "ränderna" kan man aldrig ta bort.. Jag är forfarande min mors barn och mina barn kommer alltid att vara mina barn...

Så lyd nu din mor... *Asg*
Jag byter glasen mot små pytteglas.
//skuggan

Ulf sa...

Skuggan.
Jag förstår att du är en sådan person som alltid uppfyllt sin mors vilja. Jag ska noga överväga ditt råd :-)

Är du inte rädd för att glasen blir onödigt små i stället? :-)