Jag brukar älska att berätta hur det gick till när Tvåan stövlade in på Bil-Metro i Gävle och sa: "Jag vill ha en Golf. En blå Golf". När så försäljaren pekade på en liten blå Golf i ett hörn så sa hon: "Jag tar den". "Men ska du inte provköra först?", försökte försäljaren. "Behövs inte", svarade hon. "Du försöker inte ens pruta", skrattade försäljaren och slog av femtusen på priset. Den historien älskar jag att berätta för alla som vill veta hur det gick till när Wilma kom in i familjen.
Och vad gör jag? Jag låter mig hänföras av skönheten i linjerna och klämmer ner rumpan i sportstolen för en kort provtur i Uppsalatrafiken. Som tur var fungerar inte Skandiabanken som andra banker. För i så fall hade jag varit en bilköpare med huvudet under armen när förnuftet for all sin väg. Skönhet förleder.
Stämmer allt som sagts mig så ska skönheten bli min under den kommande veckan. Det har jag lovat mig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Aha...så nu ska skönheten komma till byn...*L*
Mitt enda krav på en bil är att den ALLTID startar snällt och fogligt. Sedan får den se ut hur den vill!
*Österbottniskan*
*skrattar* Låter som kärlek vid första ögonkastet...^^
Retstickan
"Österbottniskan";
Jo nu ska det komma skönheter till bruket :-)
Eller kanske blir det bara en?
"Retstickan";
Vi får väl se hur det avlöper. Jag har tyvärr lite "dåliga vibrationer" också.
Rafflande!
Vad blir det då?
Hon "Österbottniskan" har nog kravet att gubben också startar "snällt och fogligt" då hon vrider om . . . . . ja ja, nyckeln då! :)
"Emigranten"
"Emigranten";
Ja den saken känner ju du bäst till. Så länge hon inte bryter av nyckeln så är väl allt bra? :-)
Skicka en kommentar