23 november 2008

En blå Golf

Jag brukar älska att berätta hur det gick till när Tvåan stövlade in på Bil-Metro i Gävle och sa: "Jag vill ha en Golf. En blå Golf". När så försäljaren pekade på en liten blå Golf i ett hörn så sa hon: "Jag tar den". "Men ska du inte provköra först?", försökte försäljaren. "Behövs inte", svarade hon. "Du försöker inte ens pruta", skrattade försäljaren och slog av femtusen på priset. Den historien älskar jag att berätta för alla som vill veta hur det gick till när Wilma kom in i familjen.

Och vad gör jag? Jag låter mig hänföras av skönheten i linjerna och klämmer ner rumpan i sportstolen för en kort provtur i Uppsalatrafiken. Som tur var fungerar inte Skandiabanken som andra banker. För i så fall hade jag varit en bilköpare med huvudet under armen när förnuftet for all sin väg. Skönhet förleder.

Stämmer allt som sagts mig så ska skönheten bli min under den kommande veckan. Det har jag lovat mig själv.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Aha...så nu ska skönheten komma till byn...*L*
Mitt enda krav på en bil är att den ALLTID startar snällt och fogligt. Sedan får den se ut hur den vill!

*Österbottniskan*

Anonym sa...

*skrattar* Låter som kärlek vid första ögonkastet...^^
Retstickan

Ulf sa...

"Österbottniskan";
Jo nu ska det komma skönheter till bruket :-)
Eller kanske blir det bara en?

Ulf sa...

"Retstickan";
Vi får väl se hur det avlöper. Jag har tyvärr lite "dåliga vibrationer" också.

hondjuret sa...

Rafflande!

Vad blir det då?

Anonym sa...

Hon "Österbottniskan" har nog kravet att gubben också startar "snällt och fogligt" då hon vrider om . . . . . ja ja, nyckeln då! :)

"Emigranten"

Ulf sa...

"Emigranten";
Ja den saken känner ju du bäst till. Så länge hon inte bryter av nyckeln så är väl allt bra? :-)