När vi rörde oss längs strandlinjen så kom det två svanar simmande tvärs Saltharsfjärden. Bullsvanar! Bullsvanar som simmade 3-400 meter med förhoppningen att vi skulle dela med oss av våra brödkanter. De blev utan för ingen hade något bröd att avstå åt dem. Onekligen väcker det en del tankar och funderingar att svanarna är så präglade på människor. Utan vidare simmade de flera gånger tvärs fjärden för att få en brödkant eller två. Jag tycker att det naturliga för dem borde vara undvika människor och söka maten vid strandkanten där de befinner sig, i stället för att tigga bullar på andra sidan fjärden. Undrar hur de kommer att klara vintern när kylan kommer och isen lägger sig? Antagligen söker de sig till något ställe där människor utfordrar dem utan att de behöver anstränga sig. Kanske är det en "smart" överlevnadsstrategi? En strategi som kommer att skapa än fler "bullsvanar" i framtiden. Halvtama svanar med födgeni i stället för vilda svanar som kämpar för att överleva i naturen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar