Introduktionsdagar

Jaha. Nu är det slut med friden. Jag är välkommen till Coachingcenter på introduktionsdagar där handledarna ska kartlägga och fastställa vilken plats inom Arbetsmarknadsenheten jag ska påbörja. Så står det i brevet från Gävle kommun. Handledarna ska fastställa min plats! Vad jag tycker och tänker verkar helt sakna betydelse. Åtminstone av tonen i brevet att döma.

Å det är klart. Jag är ju arbetslös och sådana är det skottpengar på idag. Det blir väl till att beväpna sig med intyg och argument så jag kan styra en eventuell sysselsättning till något bra. Arbetsmarknadsenheten står inte högt i kurs hos mig. Faktum är att jag betraktar Gävle kommun som en "slavdrivare" som utnyttjar och beter sig för djävligt mot dem som de tvingar in i arbetsmarknadsåtgärder. Men min egen erfarenhet är ju 20 år gammal och saker och ting förändras ju över tid. Kanske också Gävle kommun har förändrats? Eller är ryktena om AME sanna? Sitter den sketne fd. personalchefen på HSB kvar som politiskt ansvarig för Arbetsmarknadsenheten? Hm...bäst jag slutar innan mina aversioner mot "klassförrädaren", HSB och kommunen slår ut i full och onyanserad blom.

Den 4 september börjar en ny "epok" i mitt arbetsliv. En "epok" som kan komma att kosta mig en tusenlapp per månad i resekostnader. Pengar som ska tas från ett redan mininmalt "understöd". Nåja, det ska väl lösa sig på något sätt. Blir väl till att leva på vattvälling och hårt bröd.

Undrar om arbetslösa får flytta som de vill? Utan godkännande från Försäkringskassa och Arbetsförmedling? Eller ska man som arbetslös ansöka om tillstånd att flytta? Skulle inte förvåna mig om så visar sig vara fallet.

???

Undrar vart det bär hän?

Yttered 211

Yttered 211, SKOG, Kramfors. 1 familjs friliggande villa i betonghålsten och betong. Puts utvändigt. 4 rum och kök på 103 kvm. Tomten är 1.560 kvm stor. Öppen spis. Vattenburen värme. Panna för olja, el och ved. Vatten från källa och enskilt avlopp. Garage och liten butikslokal i källaren. Pris 160.000 kronor.

"Äldre villa med naturskönt läge. Närhet till allt vad Höga-Kusten har att erbjuda" som det står i mäklarbeskrivningen. Det är åtminstone inga grannar inpå knuten och Storsjön ligger ett stenkast bort på andra sidan vägen. Verkar vara ett hus för mig *ler*. Om det inte vore för ålder och renoveringsbehov förstås (se bild från köket)

Kårböle

Sådana här små hus finns det inte särskilt många av av på Blocket. De flesta som jag sett är stora ombyggda och dyra hus i utkanten av "kartan". Detta är ett enplanshus med eternitfasad och plåttak. Storlek: 80 kvm och 3 rum. Biyta, förråd och garage ca 48 kvm. Uppvärmning olja + elpanna. Tomt ca 1100 kvm. Badrummet renoverat 2003. Pris 140.000/bud. Enplansvilla med källare! 80 kvm, precis rätt storlek för mig!

Naturligtvis finns det en mängd hus till försäljning på Blocket men det är sådana här små hus som intresserar mig. Utbudet är nog ännu större hos mäklarna och det blir nog hos dem som jag oftast söker billiga äldre hus lite grann vid sidan om världen s a s. Kårböle känns bara lite väl långt vid sidan om? Ska jag hålla på och enbart leta hus efter pris så hamnar jag snart i fjällvärlden långt från allt. Ska nog försöka hålla mig max fem mil från ostkusten i fortsättningen.

Ps. Det lilla fina huset i Hemling, som jag skrev om tidigare, är sålt. I vilket fall så är det borttaget från mäklarens sida. Ds.

Jag en ofri hund

Jag är en ofri. En slav ägd av mr Phillip Morris. I nio vakentimmar gick det bra. Nej, bra gick det inte alls. Men det gick. Åtminstone tills klockan sex i morse när jag klev upp. Min vana trogen satte jag på kaffet och medan bryggaren puttrade så gick jag ut på trappan för att röka morgonens första cigg. Men jag hade inga cigaretter! Inte skulle jag köpa några heller hade jag ju bestämt igår eftermiddag. Strax efter nio var jag in på affären. Handlade bröd, mjölk, yoghurt, ägg och en ostbit. I kassan hade jag gett upp i tanken och lade med ett paket Marlboro. I'm a looser!

Jag är en ofri hund! En slav under Phillip Morris tyranni. Vad hjälper det att slita i bojorna när jag trillar dit varenda gång. Lätt som en plätt återvänder jag till den förslavade kedjefångens vardag på The Phillip Morris Plantation.

Vildhundar röker inte

Fria vilda hundar röker inte!

I'm a sucker

...suck...

Lingonsylt

Nu har jag gjort lingonsylt för första gången i mitt liv. Inte visste jag att det var så lätt! Lingonen var snabbt plockade. Det var bara att hämta in en påse ur frysen i brygghuset. Ner med dem i en kastrull och sedan fick 1,5 liter lingon koka mycket stillsamt under 15 minuter. Sedan rörde jag ner 6 dl socker och lät allt svalna. Kalla diskade syltburkar fyllde jag med sylten. Nu kan burkarna exporteras till Stockholm i helgen.

Lingonsylt är gott! Kanske kan jag göra lingonsylt som passar en diabetiker också? Undrar vilka proportionerna blir om jag ersätter sockret med sötningsmedel? Tror det ska vara mindre sötningsmedel än socker, men hur lite ska det vara? Lingonsylt är svinigt gott till potatis och till havregrynsgröt!

5 september

Så är semestrarna över för denna gång. Det är dags igen. Läkarbesök med provtagning den 5 september. Morgonurin ska medtagas. Blir säkert bra. Jag kan ju inte låta bli att undra om detta ska bli mitt liv i fortsättningen? Egentligen har de nog sagt det till mig hela tiden. "Vi kommer att kalla dig för kontroller i fortsättningen. I början en gång i kvartalet och senare en gång i halvåret". Spring hos läkare, diabetessköterskor och dietister. Så ser mitt kommande liv ut. Kanske ska jag även väga in närheten till en hälsocentral i mina funderingar kring "vars ja ska bo"? Kanske ska jag rentav söka mig en bostad vägg i vägg med en hälsocentral och ett demensboende? Nix! Jag är pigg och frisk och ska leva på gårdstunet åtminstone tills jag fylller nittio och då ska jag trilla tvärt av pinn! Så det så.

Det är för jävligt

...men jag behöver en bloggdator. En PC eftersom Blogger inte funkar med Mac OS. Skit också! Microsoft stärker sitt grepp om användarna. Precis som Google. Varje gång jag ska lägga in en bild eller stuva om i layouten på min blogg, så måste jag knalla en trappa upp för att låna sonens gammPC. En skitdator med helkasst (sönderbankat?) tangentbord utan tryckkänsla. Knattrar och låter oavbrutet gör den också. Ful är den dessutom! Har ni sett nya iMacen och det skitläckra tangentbordet i aluminium? Tacka vet jag Apples tangentbord och snygga datorer. För att inte tala om programmen som kommer med. Jag vill ha en Mac, men jag behöver en bloggdator. Vilken gammal häck som helst skulle kunna duga för ändamålet. Det går väl att gömma den någonstans. Alternativt kan jag ju flytta bloggen eller sluta blogga helt och hållet?

Jag vill ha en Mac, mamma! En Mac, det vill jag ha!

Strycksele 220, 922 91 Vindeln

Jag skrev i ett tidigare inlägg att man lika gärna kan bo i Strycksele som i Hemling. Då var det detta hus jag tänkte på. Men Strycksele är nog än mer "off" från civilisationens asfalt och neon. Om nu asfalt, skyltfönster och neon är den miljö man längtar till. Jag blir ju inte yngre med åren men jag hoppas att jag ska få vara någorlunda pigg och rörlig ytterligare siså där femton år. Åtminstone såpass pigg så att jag klarar av att bo i ett hus på landet. Vad är det då för hus?

Det är en villa på 114 kvm. Tre sovrum, vardagsrum och kök. Två sovrum och badrum med badkar på övervåningen, WC på bottenvåning. Huset har treglasfönster och värms med el eller pellets. Tvättstuga, pelletsförråd och pannrum finns i källaren. Kommunalt vatten och enskilt avlopp. På tomten finns även en gammal bagarstuga som används som förråd. Tomt ca 1.850 kvm. Utgångspriset är satt till 210.000 kronor.

Det är lite grann att tänka och räkna på innan jag kommer "till skott". Pellets? Vad kostar det jfrt med el? Kontantinsats och räntekostnad? Vilken driftskostnad blir det? Hur mycket kostar det per månad att bo där? Som sagt…det är lite att räkna och tänka över.

Ps. Även denna bild "lånade" jag från mäklarens hemsida. Ds.

Hemling

På Hemnet fann jag detta hus i Hemling för 150.000 kronor. Byggt av betonghålsten och lättbetong med isolering och putsad fasad. Panna för olja/el/ved eller pellets. På tomten (1700 kvm) finns det vinbärsbuskar och fiskedamm. Huset ligger 5 mil NV Örnsköldsvik och ett par mil SSV Trehörningssjö. Det är 200 m till matvaruaffären och 200 m till bensinstationen. Låter som om det ligger mitt i byn. "Mitt i byn" vill jag inte bo om jag ska bo i hus. Då kan jag lika gärna bo i en lägenhet "mitt i smeten". Men huset ser beboeligt och fint ut även på bilderna inifrån huset. Månne det är blåbetong och radon som sätter ner priset? Om det finns radon i huset borde väl mäklaren upplysa om detta? Eller är det läget vid sidan av allfarvägen? Undrar hur hög driftskostnaden är och frågar mig om jag kan klara av att bo i Hemling? Å varför Hemling? Kan jag tänka mig att bo i Hemling så borde jag ju kunna bo i Strycksele eller någonstans i Ådalen lika väl. Men där finns kanske inte sådana "skönheter" till hus? Och finns det så kostar de mer gissar jag. Ska jag bo i hus överhuvudtaget?

Jakten på ny bostad fortsätter. Att det ska vara så svårt att komma till skott och häva sig iväg härifrån.

Ps. Bilden "snodde" jag från nätet. Jag har inte varit på plats och tagit den själv. Ds.

Boord

I morse kom jag kom jag på mig med att fundera kring ord som ensam och ensling. Fick ingen hjälp i Stora ordboken av Björn Collinder. Hade nog inte väntat mig det heller eftersom ordboken utesluter "vanliga" ord som alla känner till. Jag "googlade" istället lite grann och hamnade på Institutet för bostads- och urbanforsknings hemsida där de presenterar sina "boord". Där fann jag nedanstående lista med ord som speglar våra bostads- och levnadsförhållanden och familjebildningar. Jag fann listan roande och publicerar den här även om många kanske har sett den tidigare.

Att människor har sådan fantasi och uppfinningsrikedom är skoj! Här "ute på bonnlanne" finns det säkert mer än en hästbo! Kom på mig med att tänka att jag känner människor som är närbos, gnatbos, skatbos, kombos och åtminstone ett par som både är skambos och delbos. Jag skulle kunna föreslå ordet Svalbo för par som lever tillsammans i ett kyligt förhållande. Har du andra ord som beskriver våra ändrade levnadsförhållanden? Jag är enbo, vedbo och bor i ett råttbo. Vem är du?

Hästbo; ena partnern i ett förhållande spenderar mer tid hos hästen än hemma hos sin käresta
Brändbo; hushåll bestående av en person som just blivit övergiven av sin partner
Råttbo; hushåll i tekniskt undermålig och hygieniskt eftersatt bostad
Skatbo; hushåll som har som fritidssysselsättning att skälla på sina grannar och ställa till obehag för dem
Kobo; ensam bonde med ladugården som enda granne
Cybo; par som träffas och håller ihop i cyberrymden
Stockholmsbo; person som betalar sjukt mycket pengar för ett otroligt taskigt boende
Närbo; par som inte bor ihop men bor väldigt nära varann
Gnatbo; parförhållande som bygger på tjat och gnat dagarna i ända
Lurbo; par som uppger olika adresser för att få maximalt bostadsbidrag
Örebo; hushåll där man vänder på slantarna
Rimbo; två poeter som bor ihop
Valbo; ensamboende man i mörk och fuktig genomgångsbostad - lystrar till namnet Jona
Friggebo; trångbott hushåll i mindre tätort som gillar snickarglädje
Högbo; ett ständigt påtänt par

Hushållets sammansättning
Enbo; enboende eller ensling
Sambo; ogift sammanboende par
Skambo; dito på finlandssvenska
Delsbo; par som bor ihop ibland
Särbo; par som inte bor tillsammans
Exbo; nyskilt men fortfarande sammanboende par
Turbo; par som turas om att bo med barnen
Gråbo; pensionärer som flyttat ihop på äldre dagar
Kombo; kompisar som delar lägenhet
Krylbo; styvfamilj där det kryllar av egna barn och andras ungar
Mambo; vuxet barn som på grund av bostadsbrist bor med mamma
Gambo; vuxet barn som bor ihop med mor- eller farföräldrar
Svärbo; yngre man som bor med svärmor
Villbo; par som vill bo ihop, men är förhindrade av olika anledningar

Samlevnadens karaktär
Lambo; par som har ett mycket lamt förhållande
Limbo; par som lever som klistrade till varandra
Ormbo; ständigt omslingrat par
Rambo; par som har mycket fasta ramar för sitt förhållande
Getingbo; grälsjukt för att inte säga stingsligt par

Hushållets livsstil
Bimbo; intellektuellt lågpresterande samboendepar (ev. ljushåriga)
Dumbo; par som borde flytta isär men som är för dumma för att inse det
Fäbo; mindre omtyckt hushåll av varierande storlek
Garbo; hushåll med ensamstående, synnerligen ljusskygg äldre kvinna
Hambo; yngre individ som bor ihop med sin hamster
Jumbo; en ung korpulent socialt mindre välanpassad mammas pojke som längtar åter till ett tidigare mamboliv
Sjöbo; hushåll med starkt främlingsfientliga åsikter och med noggrann kontroll på vem som kommer över tröskeln
Smygbo; hyresgäst som bor utan hyreskontrakt - i andra (minst) hand
Bilbo; par som inte ens har husvagn att bo i
Vedbo; utslängd man på landet
Zambo; sambos som vill avvika från Svensson

källa: Institutet för bostads- och urbanforskning

Ps. Ska pluraländelsen vara -s i "boorden"? Eller? Ds.

Att förstöra en blogg om en grubbla

Jag förstörde en blogg om en grubbla ikväll. Det var alls inte meningen eller tanken bakom telefonsamtalet men effekten blev den. Efter att ha diskuterat, ventilerat och resonerat i telefon kring lägenhetsboende kontra att bo i hus, så kände jag att det går inte att skriva om mina förvirrade resonemang och tankegångar i bloggen. All "inspiration", kraft och intresse för ämnet hade försvunnit. Ämnet kändes stött och blött, utagerat och utrett. Men ämnet är inte alls utrett, och det dyker säkert som amen i kyrkan upp igen i framtiden. Men ikväll känns det bara så "dött".

Av detta lärde jag mig i alla fall något inför framtiden – hoppas jag. Håll tand för tunga och diskutera aldrig det tilltänkta ämnet för ett blogginlägg. Nu gäller det bara att minnas det till nästa gång också. Jag förstörde en blogg om en grubbla ikväll.

Blogga eller ej?

Läste i Bagarbertas blogg att Maria slutar blogga. Marias blogg har jag endast läst sporadiskt.Kanske kommer jag att sakna den även om jag tvivlar. Jag vet helt enkelt inte. Men hennes avslutade blogg väcker mina egna frågeställningar till liv. Frågeställningar som jag burit omkring på den senaste tiden och som jag återkommer till då och då. Är det dags att sluta blogga? För vem bloggar jag? Skriver jag för mig själv eller skriver jag för mina fåtaliga läsare? Något bra svar har jag inte. Jag lånar ordet grubbla av Kontext. Blogga eller ej är en grubbla.

Samma sak gäller min närvaro på kontaktsajter? Vad ska den tjäna till? Vem lurar jag? Jag var, är och förblir en ensling. Internetdejting eller ej är också en grubbla.

Tackar för visat intresse

...för tjänsten som transportledare men tjänsten är tillsatt av annan sökande.

Tja, vad ska jag säga. Feglortar! De får skylla sig själva som missade en sådant ämne till transportledare som jag. Visserligen är det trettio år sedan jag jobbade som "transportledare", eller som det då hette – expeditionschef, men kunskaperna finns säkert kvar. Det som skiljer mellan tjänsterna förutom vissa delar av arbetsinnehållet är ansvaret och intåget av datorer. Sådana är eller var jag "proffs" på i slutet av förra seklet. Antar att jag fortfarande kan räknas till de mer "kunniga" användarna. Det är förunderligt så svårt det verkar vara att skrapa fram ett passande arbete i alla fall. Å inte finns det några jobb att söka idag heller. *suck*

Nu ska jag bränna beviset på mitt tillkortakommande!

Solitär

Det har gått bättre än jag trodde. Redan i morse kände jag att det var annorlunda denna gång. Tidigare har det alltid tagit två á tre dagar innan jag vant mig vid tystnaden och tomheten i huset. Saknaden efter "sällskapet" har stundtals känts stor. Men icke denna gång. Kan det beror på att huset varit fyllt med barn, både egna och andras, mest hela sommaren? Det är faktiskt med en lättnadens suck som jag inser att jag äntligen får vara ensam och rå mig själv en tid. Med andra ord så känns det skönt att vara ensam.

Ensammen igen

Så är jag ensammen igen. Mellansonen tog sina oljefärger, sin smutstvätt och återvände till Stockholm i onsdags förra veckan för att resa vidare till Finland. Den äldste sonen packade sina väskor och hämtades på lördag kväll av sin mor, syster och systerdotter när de reste vidare mot Vännäs efter en visit i Uppsala och på Kolmårdens djurpark.

Idag var det så dags för den yngste sonen att packa sina kläder och sin dator. Han återvände till stan efter att ha tillbringat sommaren här. Bortsett från de två veckor han var på Gotland så har sommarlovet tillbringats framför datorn här i huset. Även om vi haft olika dygnsrytm så har vi i alla fall sammanstrålat vid matbordet för gemensamma måltider. Nu är det över. Jag upphör aldrig att förvåna mig. Det känns lika märkligt varje gång något av barnen som bott här ett par dagar eller mer lämnar huset. Huset blir tomt, tyst och ödsligt. Jag är ensammen igen. Ute faller mörkret.

Udda vecka

Jag vet knappt vad det är för datum idag. Än mindre vet jag vad det är för veckonummer. Okej, med datorns hjälp tog jag reda på att det är måndag. Måndagen den trettonde auguati. Måndag udda vecka är lika med soptömmardag. Drog ut soptunnorna till vägkanten och hoppas att det ska vara en udda vecka idag. Men är det inte sophämtarvecka denna vecka så är det knappast någon katastrof. Jag har gott om luft i mina soptunnor.

Gott om luft är det också i mina dagar. Det är alldeles för lätt att bli sittande framför datorskärmen. Jag "googlar" och surfar runt på hemsidor, läser bloggar, kikar på Platsbanken, Blocket och Hemnet. Så går tiden. Allt medan skurarna avlöser varandra utanför fönstret. Intet av "värde" blir gjort. "Hushållet" blir eftersatt trots att jag är väl medveten om allt som jag bör göra inför den stundande flytten från huset. Stundande flytten? Inte är dagen bestämd. Inte heller vart är bestämt. Att jag ska flytta med det snaraste är däremot bestämt. Att jag ska flytta med "lätt packning" till en lägenhet är också bestämt. Nog har jag att göra – om jag vill.

Sopbilen kom nyss! Det är uddda vecka denna vecka!

Ferdinand & jag

Jag har ju som bekant "tappat" siså där 20 kilo från kroppen under de senaste 18 månaderna. Efter operationen har jag satsat "stenhårt" på att gå upp i vikt genom att att äta mycket proteiner och kolhydrater. Och ofta. Har lyckats gå upp i vikt så tillvida att jag lagt på mig runt fyra kilo under de sex månader som gått sedan operationen. Idag väger jag mellan 62 och 63 kilo. Mitt BMI är strax under 20. Den närmaste tiden efter operationen så tyckte jag, när jag såg min kropp i epegeln, att jag var en erbarmligt skrynklig mager stackare som verkligen behövde få femton kilo till på kroppen. Det tycker jag inte idag. Idag har min syn på min kropp förändrats och jag känner att jag inte längre har någon strävan att lägga till en massa kilon på kroppen. Jag vill inte gå omkring genom livet med en 20 kilo tung säck på kroppen, För det är ju det det är frågan om. X-tra kilon som frestar på kroppen. Möjligen kan jag behöva lite mer muskler. Men fett? Nej tack!

Satt och funderade lite kring det här med min syn på min kropp och hur synen förändrats under den tid som förfluit sedan januari d v s hur jag sett på och uppfattat mig själv. Delar av min självbild alltså. Det slutade med att jag började fråga mig om jag visste vad självbild var för något och gav mig ut på nätet. Där hittade jag en mycket enkel "test" vars påståenden jag snabbt klickade mig genom. Resultatet?

Ditt resultat på självbildstestet
Dina svar visar en person med hög självkänsla kombinerat med ett lågt behov att prestera, ett lågt självförtroende. Troligtvis bryr du dig inte ett skvatt om att lyckas i karriären, utan är mer av en livsnjutare. Kan vara lite av tjuren Ferdinand som föredrar att sitta under korkeken och lukta på blommorna. Fortsätt att njuta!

Jag är inte bara mager med för stora kläder. Jag är också en lat djävel med hög självkänsla! Så sant, så sant! Rosen utanför min dörr doftar gott utan min hjälp!

Tiddelipom !!!

Gläds med Kontext!

Dimma

Dimman ligger tät över åkrarna och tankens värld denna morgon. Har svårt att se klart. Sikten är näst intill obefintlig. Hade det inte varit för motorljudet så är frågan om jag hade sett traktorn när den passerade förbi huset ute på vägen med en rundbal på gaffeln. Grått och kyligt (+10,6°C) är det. Undrar när högtrycksryggen och den utlovade värmen ska komma hit? Men det värmer och sprakar gott från kakelugnen. En morgon för att elda och dricka kaffe!

Livet är uthärdligt.

Vännäs???

Hjärtat slog volter. Spontant kändes det som om jag skulle resa mig, ta mina väskor och gå. Allt bara för en annons om en tvårummare på Tjärngatan 17 i Vännäs. Omedelbart tillträde till två rum och kök på 55 kvm för 10.000 kr. Månadsavgift 2.743 inkl kabel-tv och hushållsel. Ja suck. Om det vore så enkelt. Kanske är det så enkelt? Jag kommer nog inte iväg härifrån om jag inte bara greppar mina väskor och går. Men Vännäs???

Hoppar jag i galen tunna så det väl bara att kravla sig upp och hoppa vidare? Har ju hela livet på mig för att hoppa från tunna till tunna.

Segla en POGO & köra en Wilma

Att segla en POGO och köra en Wilma är inte alla förunnat*ler* Gossarna har nyss åkt iväg till Gävle. De ska få seglingslektioner ikväll. Det är inte alla som får tillfälle att komma ut och segla i en POGO 850 i Gävlebukten under mycket sakkunnig lärares kedning och överinseende. En lärare som seglat POGOn i storm över Biscaya och som seglat båten från Frankrike till hemmahamn i sommar. Hoppas de får en fin kvällsseglats och att de inte blir avskräckta. Hmm...lite orolig är jag allt trots att vädret verkar bra så här fem kilometer från kusten. Men jag är inte alls lika orolig för seglingen som jag blir när jag tänker på att de ska åka i Wilma längs E-4:an bland en massa dårar som är ute och vinglar i trafiken. Jag har som mycket lite förtroende för mellansonens tekniska färdigheter och praktiska handlag med bilar och andra ting. Så här långt i livet har han väl mest framstått som en urtyp för en teoretiker, tycker jag. Men vem vet? Han har kanske dolda talanger och övning ger färdighet...påstås det. Och jag är inte sämre än att jag kan ändra min uppfattning.

Abstinens

Fick ett tips om att det kanske fanns begagnade varmvattenberedare på "nätet". Var in på Blocket och kollade. Fanns inga passande beredare. Då upptäckte jag att det fanns massor med andra grejer att köpa till ett hus i behov av förnyelse. Bland annat fanns det en toalettstol, handfat och badkar att köpa i det omedelbara grannskapet. Såg fräscht ut på bilden och allt kunde köpas för 500 kronoor! Jag skickade iväg ett mejl till säljaren, men tyvärr hade det sålts tidigare samma dag. Baskat också! Annonsen hade legat ute länge och priset var sänkt från 800 kr till 500 kr. Varför har jag inte kollat Blocket tidigare? Ibland står det still i skallen.

Inspirerad fortsatte jag att kolla runt bland annonserna. Ett fräscht och snyggt komplett kök för 2.000 kronor i Bollnäs. Ett kök som föll mig i smaken. Inget "låtsas-allmogekök" i mörkbetsat trä utan ett ljust och "stramt" laminatkök(?) med synliga trädetaljer i basad rödbok. Jag antar att köparen förväntas montera ner köket. Därav priset. Undrar om jag minns hur man går tillväga? Eller kastade jag bort min kunskap tillsammans med hammaren 1997? Nu är det ju det här problemet med "hantlangare" och transport förstås. Jag är ensam, bilen saknar dragkrok och ingen släpvagn har jag. I varje fall ingen besiktigad och körklar släpvagn. Ska jag bli tvungen att byta bil?

Det intressanta men också lite skrämmande var att jag genast borjade planera i tanken för en "renovering" av badrum och kök. Kände mig upplivad av tanken på att börja "riva och slita" med bad och kök. Särskilt badrummet behöver åtgärdas med det snaraste. Det är "äckligt" och kräver akuta insatser. Både ifråga om tak, väggar, golv och sanitetsporslin. Badrummet ska rivas och ersättas med en glasad och isolerad veranda längre fram. Frågan är hur man ska gå tillväga för att göra en temporär "nödlösning" på ett enkelt och billigt sätt?

Har jag blivit sjuk eftersom jag börjar känna mig less på min "pensionärstillvaro"? Undrar om det finns ett par passande blåbyxor i huset, eller är de kastade allesammans? Ibland känns det som att jag nog behöver ett eller flera "projekt" i mitt liv för att dagarna ska kännas lite mer "meningsfulla". Jag tror jag sätter mig på händerna tills tankarna skingras. Men jag behöver verkligen ett arbete!

Om jag vore

...en fågel skulle jag sväva högt i det blå...och slå mig en duva eller två. Det var nog vad höken eller vråken hade gjort tidigt i morse. Ett fågeltjatter utan dess like hördes när jag öppnade dörren. Korparna kraxade och flög upp från åkern där grå och vita fjädrar låg utspridda bland det slagna höet. Jag brydde mig inte om att gå ut i det våta gräset för att se närmare på resterna utan bannade istället min vana att naken stiga ut i arla morgonstund.

Varför ska det vara så svårt att låta kameran följa med ut nar jag väl fattat belutet att uppsöka min morgonhörna? Vanans makt är stor.

28 – 31 juli

Har det hänt något sedan jag senast skrev i bloggen? Visst har det hänt saker här även om det inte är mycket att orda om.

§ 1. Den "förlorade" sonen (se bild) dök upp efter sin cykelsemester till Skåne och en cykelbefriad vistelse i Norrbotten. Hatt från far på huvudet och Hush Puppies från en loppis i New York på fötterna. Nu har jag alltid minst två gossar i huset. (Men så de ser ut!) Ordnung muss sein!

§ 2. Ovannämnde son svingade glatt lien längs vägrenen och lyckades rensa kanterna från sly och gräs utan förluster av hand, fot eller blod. Nu behöver jag inte längre använda machete när jag går till brevlådan. *applåder och visslingar*

§ 3. Sagde son lyckades dessutom med konststycket att med hjälp av innebandyklubba och boll slå ut en ruta i ladugården *usch och fyrop*. Jag såg att trädgårdsmästaren var fram och kikade på fönstret i kväll. Nu förväntar jag mig att hon greppar kittkniv och glasskärare samt fixar fönstret.

§ 4. Modern ramlade i helgen och bröt lårbenshalsen. Hon opererades igår på Friskhuset i Västerås. När man är 82 bast kan man behöva tänka sig för innan man slår sig ner på en ranglig stol. Det verkar vara ett elände att bli gammal och skör.

§ 5. Trädgårdsmästaren rödfärgade delar av söderväggen på brygghuset i slutet av förra veckan. Mellansonen avslutade arbetet igår och lyckades med konstsycket att därefter få med sig "datanörden" till badet. *än mer applåder och visslingar*

§ 6. Jag har ringt flera gånger till rörkrökarfirman idag. Jag har besökt deras lokaler och skickat mejl för att beställa byte och installation av ny varmvattenberedare. Utan resultat. Dessa semestrar!

§ 7. "Ryktet" förtäljer att mina nya "grannar" i kyrkan är en fd. sydafrikansk präst och hans kinesiska hustru. En "stenrik" fd. präst som idag ägnar sig åt "big buisness". En fd. präst som köper och säljer hela skepp med containrar. Fyllda med vad? Kein ahnung. Det berättade inte "ryktet".

§ 8. Ingemar Bergman dödde. Nu lär jag plågas till döds av alla minnesprogram över denne "gigant" som bar filmvärlden "på sina axlar". Men "Det Sjunde Inseglet" gillade jag.

Tio papp

Varmvattenberedaren har fått sin dödsdom. Den är slut. Ett telefonsamtal till den lokala rörkrökarfirman räckte. Misstanken bekräftades. Beredaren är slut. Ingen reparation nödvändig. Läckage vid offeranoden betyder att byte av beredare är vad som gäller. Si så där tio papp plus arbetskostnad lär det nog kosta misstänker jag. Det är tur att det inte drabbar någon fattig brukade jag säga förr. Men idag drabbar det en fattig så det säger jag aldrig numera. Nåja...det finns väl värre saker än en defekt varmvattenberedare här i livet. Man kunde ju sakna papper på att man är frisk t.ex! Tjong i medaljongen!

Så är det dags igen

Det var inte helt fel att raka av sig skägget! Hittade ett nytt jobb att söka idag. Ett jobb i Sörberge, Timrå kommun. Om jag nu inte ska få bli transportledare i Hudiksvall så kan jag väl åtminstone få bli fastighetsskötare med körkort och egen bil i Sörberge? Nu ska jag bara fundera på hur jag på ett snyggt sätt ska berätta om alla bidrag kommunen får om de anställer mig. Om nu kommuner får bidrag för att anställa? Måste också ladda rakapparaten så jag kan upprätthålla den släta barnrumpshyn i ansiktet. Kanske är ett varmt bad och insmorning av kroppen med väldoftande eteriska oljor på sin plats också? Sedan kan jag åka på anställningsintervju!

Jag fick aktivitetsstödet från Försäkringskassan idag. 5.580 kronor efter skatt! Efter överföring till "huskontot" har jag 2.400 kr kvar att leva på de närmaste 30 dagarna. Tur att jag har pengar så det täcker räkningarna denna månad. Jag behöver verkligen ett jobb!

Pannkaksmiddag á la Kontext

Läste nyss i Kontexts blogg om den pannkaksmiddag hon avnjöt igår med familj och vänner under sin permission från Friskhuset. Det verkar ha varit en pannkaksmiddag som hette duga! Blev glad för hennes skull för de verkar ha haft en mycket, mycket trevlig kväll. Jag kände också ett stygn av avund när jag läste hennes beskrivning av vad som stod på bordet. Sådana pannkaksmiddagar skulle jag vilja ha! Men att stöka och böka fram allt på bordet för en enda persons skull känns överarbetat och oviktigt. Möjligen är det läge att variera och smaksätta pannkakssmeten? Jag och barnen har varit stockkonservativa ifråga om tillbehör till pannkakor. Förmodligen för att jag som barn aldrig serverades storslagna pannkaksmiddagar á la Kontext. Eller afrikanska injeramiddagar á la Bagarberta? Är det läge att samla annorlunda recept för pannkaksmiddagar?

Det är många kulinariska upplevelser jag missat i livet!

Inte då

Inte ringde de från Hudik idag heller. Jag som till och med hyvlade av mig skägget med hjälp av hårklippningsmaskin och rakapparat igår. Allt besvär förgäves. Menar arbetsgivaren att jag inte kommer ifråga för jobbet? Jag som är sååå kvalificerad för transportledarjobbet. Kan det vara frågan om könsdiskriminering tro? Så är det nog. Jag har fel kön för ett mammavikariat!*ler*

Undrar lite grann varför det ska vara så erbarmligt svårt att komma iväg på en anställningsintervju? Jag har en bra ansökan och bred kompetens. Dessutom är jag nästan gratis arbetskraft idag. Men kanske ligger en del av problemet där? Jag brukar ju inte skriva i min ansökan att arbetsgivaren kan ansöka om särskilt anställningsstöd. Har gjort det en gång men det hjälpte inte den gången. Jag tror att en arbetsgivare kan få 17.000/mån i anställningsstöd samt 3.000 för "kringkostnader". Idag så kan de också slippa arbetsgivaravgiften för mycket lång tid framöver. Undrar om stöden går att kombinera? I så fall är jag näst intill gratis arbetskraft.

Trots olika stödformer så verkar det ganska "nattsvart" på arbetsmarknaden just nu. Hmm...undrar hur jag på ett "snyggt" sätt ska klämma in "SAS" och "Nystartsjobb" i mina ansökningar? En sak till som jag funderar över är hur ska man förhålla sig om arbetsgivaren frågar om hälsotillståndet. Ska jag bara helt käckt slänga ur mig något i stil med att: "Det är väl som för andra gubbar i min ålder". Eller ska jag göra som jag egentligen vill? Nämligen berätta sanningen. "Jag har en mycket lindrig diabetes och är opererad för pankreascancer, men jag är frisk". Ja, hur gör man när frågan dyker upp? Det är frågan. Men ett jobb behöver jag. Den saken är ställd bortom allt tvivel.

I farfars värld

Jag får krupp av utvecklingen på bostadsmarknaden. Mina funderingar kring kostnaden per kvm på bostadsträtter ledde mig vidare till villor. I Gävleborgs län har villapriserna stigit med 54% de senaste sju åren. Snittpriset för en villa här ute på landet är idag över 7.000 kr/kvm och villapriserna har stigit med 7% de senaste månaderna, men i Staffans församling i Gävle är villapriset över 16.000 kr/kvm och ökningen 17%. Vart är utvecklingen på väg när en liten tvåa på Söder i Gävle kostar 600.000 kr? 600.000 begärs för 42 kvadratmeter! Pust, stånk och stön. Jag får fnatt! Ändå är det långt kvar till Stockholms nivåer. Där är snittpriset över 42 tkr för en lägenhet! Bostadsbrist förstås men vem har råd att bo? Ska inte boendet betalas? Är det någon ekonomimupp som har räknat ut att det inte är lönt att betala bostaden? Har någon räknat ut att det är privatekonomiskt lönsamt och tecken på en sund ekonomi att låna? Förmodligen är det så. Eller har jag missuppfattat något?

Jag lever nog trots allt i "farfars idévärld" som någon sa till mig i det förflutna.

785.000 kronor

Så mycket vill någon ha för sin tvåa i centrala Hudiksvall. Visserligen är den nyrustad men ändå. Jag tror jag kreperar! 785 tkr för en tvåa på 56 kvm! I Hudik! Månadsavgiften är bara 2.200 kronor men det blir i alla fall 14.000 kr/kvm. I jämförelse med den lägenheten så framstår tvåan på Öster i Hudik som rena klippet. "Bara" 100.000 för 52 kvm. Eller "bara" 1.923 kr per kvm. Månadsavgiften blir ju betydligt högre förstås. Hela 3.300 kronor.

Det är med en viss förtvivlan och lätt ångest jag inser att priset på små insatslägenheter även i "oattraktiva" områden såsom Sundsbruk, Härnösand och Vännäs håller på att skjuta i höjden. Visserligen från en "låg" nivå men nu förefaller priset på små tvåor ha fördubblats på bara några månader. Under året som gått steg priserna i Söderhamn och Hudiksvall kraftigt. Nu verkar turen ha kommit till resten av "mina intressesfärer".

Här sitter jag still på min ända och gör intet för att kapa åt mig en ny bostad medans tid är. När jag väl lättar från stolen så har säkert priserna nått en sådan nivå att jag inte längre har råd att bo. Villapriserna ska vi inte tala om. I Västernorrland har de stigit de mest i hela landet sist jag såg en redovisning. 11 procent har de stigit! När ska prisuppgången avta? Jag vill ju ha råd att bo!

Idag är det ...

Ja vad är det för dag egentligen? Jag klev upp redan 04.45 i morse. Sedan dess har jag inte haft många knops fart. Knappt ens styrfart har jag haft. Intet har blivit gjort. Frukost och kaffe har intagits. Snart är det dags för lunch och uppröjning i köket.

Det kan inte hjälpas men en hel del av förmiddagens tankar har upptagits av funderingar kring hur min brevvän, Kontext, med bloggen Grubblor från midjan av mellanmjölkens land har det, när hon försöker tugga och svälja den osmakliga måltid hon serverats. Från urinvägsinfektion till cancer på ingen tid alls. Läkarnas hantering av hennes urinvägsinfektion leder mina tankar till hur det var för min far för 40 år sedan. Från blåskatarr till cancer på ingen tid alls.

Egentligen behöver jag inte undra alls. Hon har det naturligtvis för djävligt. Ensam med en svår sjukdom och alla tankar. Intet kan vi andra göra. Intet annat än att finnas där om hon behöver oss.

Sommarkväll i Västergarn

När jag såg bilden så slog det mig att det kändes som om mycket, mycket lång tid förflutit sedan bilden på mina söner togs. Som om bilden är tagen i en annan tidsålder för länge länge sedan. Ändå har det bara gått fyra år sedan jag stod där på kajen i Västergarn med kameran i näven. Det var då.

Nu när jag tänker tillbaka känns det som om det var i en annan människas liv. Men det är samma människa. Och samma liv som fortsätter. Samma liv som fortsätter sin resa mot döden, men omständigheter och inriktning är förändrade. Själva förutsättningarna, för livet nu, är förändrade. När jag tänker tillbaka på händelser i det förflutna så förefaller det mig ofta gå en skarp skiljelinje mellan "då" och "nu". En skiljelinje som kanske inte är så skarp och tydlig som jag ibland tycker att den är. För "då" finns naturligtvis i allra högsta grad i mitt "nu" som påverkats och påverkas av mitt "då".

"Då" är tiden före operationen och "nu" är tiden efter operationen. Mitt liv och min syn på livet förändrades under en kort period före och efter den 31 januari 2007. Den påtagliga och konkreta insikten att livet är obeständigt gör att mitt "nu" är annorlunda än mitt "då" var före operationen. Kanske ska jag benämna 2007 som år 1 e.O.?

Tomt

Det är alltid på samma sätt. Det är likadant varje gång barnen lämnar huset efter att ha varit här en tid. Huset känns tomt och öde. Det tar ett par dagar innan jag vänjer mig vid att vara ensam i huset. Idag har yngste sonen rest med sin mor till Gotland. De blir där en vecka. Om han sedan kommer tillbaka hit vet jag inte idag. Om hans bror kommer hit vet jag inte heller. Ska jag sitta här och vänta på att han ska behaga meddela sina planer? Eller ska jag försöka hitta på något på egen hand under ett par dagar? Allt känns ekonomiskt osäkert och ytterst svävande just nu. Men jag fick ju ett efterlängtat varmt bad i alla fall.

Äntligen! Fesljummet vatten!

Peppar, peppar. Jag blåhåller tummarna för att beredaren ska ge mig varmt vatten nu. Jag testade att ställa om elementet från 3kW till 1kW och nu har jag i alla fall fått fesljummet vatten. Det kommer dock att ta sin tid innan temperaturen når 80°C. Si så där en 15 timmar tar det. Men jag har kanske vatten till ett sent kvällsbad eller ett bad i morgon bitti?

Jag håller mina tummar!

Attans också!

Inte fick jag något varmvatten inte. Visserligen löser inte säkringarna ut längre men något varmvatten produceras inte. Trodde igår kväll, eller hoppades, att det bara var frågan om tid innan jag skulle kunna få ett efterlängtat varmbad. Men i morse så var det fortfarande bara kallvatten i kranarna. Är det fel på elementet? Eller är det fel i "kopplingsrummet"? Varst då? Gråt och tandagnisslan. Blir till att koka vatten så att det åtminstone räcker till ett fesljummet bad idag. Man ska inte ropa hej innan man får varmvatten ur kranen. Jag tror jag blir tossig.

Arboga?

Tack, Retstickan! För ett ögonblick fick du mig att sluta ögonen och se en inre syn av hur jag vill att det ska vara i omgivningarna. Nu förstår jag att jag vill att landskapet ska se ut som det mälarlandskap där jag växte upp innan jag lämnade Svealand för Norrland.*ler*

En tanke slog mig. Arboga! En liten stad "mitt i smeten". Fann en 2-rums insatslägenhet för 15.000 kr och en månadsavgift på 2.752 kr på Blocket. Helt överkomligt. Hur ser det ut på arbetsmarknaden om jag sätter på mig sjumilastövlarna?

Från Arboga är kan jag arbeta i Arboga, Hallstahammar, Surahammar, Köping, Kungsör, Västerås, Eskilstuna och Örebro. 917 lediga jobb fanns det i dessa kommuner!

Sett ur arbetsmarknadssynpunkt, klimatet och priset för bostaden talar allt för Arboga. Men vill jag verkligen återvända till uppväxtens Mälardal? Tror jag blir tokig på all "tänk" jag hemfaller åt.

Kvällsbad?

Varmvattenberedaren har stått påslagen två timmar nu, utan att säkringarna gått eller jordfelsbrytaren löst ut. Fixat? Hm...det enda jag gjorde var att slå av strömmen och städa upp ovanpå beredaren. Jag tog bort frontplåten och kände lite på elkablarna. Sedan har den få stå i fred under helgen. Fukt på kablarna som dunstat bort? Jag har ingen aning. Men...peppar, peppar...än så länge går den. Outgrundliga äro elektricitetens vägar.

Nu ser jag fram emot ett varmt bad i kvällningen. Att värma vatten på spisen till disk och ansiktstvätt går an, men ett bad kräver andra volymer.

Arbete, bostad & HTML

I mitt sökande efter bostad så har jag funnit "prisvärda" (billiga) insatslägenheter i framför allt Sundsbruk, Härnösand och Vännäs. Hur ser då arbetsmarknaden ut inom ca. sju mils radie från dessa orter? Varför sju mil? Det har sagts mig att sju mil klarar man av att dagpendla. Blir avståndet längre så blir det "jobbigt" i längden. Jag har pendlat 5,5 mil enkel väg det senaste året och då vägen var bra och snabb. var det inget problem. Det handlar mest om att vänja sig.

Åter till frågeställningen.Hur ser arbetsmarknaden ut? D v s hur många lediga jobb finns det att söka i kranskommunerna kring de tilltänkta bostadsorterna?

Bor jag kvar här så når jag Gävle, Sandviken, Ockelbo, Bollnäs och Söderhamns kommuner. I dessa kommuner finns det idag 227 lediga jobb.

Från Sundsbruk räknar jag med att kunna jobba i Timrå, Sundsvall, Hudiksvall, Ånge, och Härnösand. Idag är det 230 anmälda jobb i dessa kommuner.

Från Härnösand kan jag jobba i Härnösand, Timrå, Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik(?). Antalet lediga jobb är 310 i dessa kommuner.

Från Vännäs kan jag jobba i Vännäs, Umeå, Nordmaling, Bjurholm och Vindelns kommuner. Antalet lediga jobb i dessa kommuner är 238 stycken.

Det verkar vara egalt var jag bosätter mig. Antalet lediga jobb är ungefär detsamma för alla orter. Undrar varför jag kollar detta? Sedan 1999 är det "96 arbetsgivare har läst ditt CV senast 2007-06-26 kl. 18:34" som det står på min sida på Platsbanken. Det tycker jag säger en del om hur attraktiv jag är på arbetsmarknaden. Idag är jag knappast mer attraktiv med tanke på tilltagande ålder och de begränsningar som operationen har medfört ifråga om lämpliga sysselsättningar. Tror jag skiter i arbetsmarknaden och väljer bostadsort efter bostad och kringliggande miljö i stället.


Ps. Att detta inlägg ser ut som det gör beror på att jag försöker minnas hur jag handkodade hemsidor en gång i tiden. Detta sedan Kontext ställt frågor om formatering. Minnet är dåligt så jag får nog leta fram "Killer Web Sites" eller någon annan litteratur i HTML-kodning. Jag är ingen anhängare av att friskt blanda stilar och storlekar i ett dokument men ni får tåla det. Jag testar! Ds.

Semester?

Semester. Ja, smaka på ordet. Visst är det härlig sommarledighet i ordet som vi lånat in från latinet. För de flesta arbetande är det en efterlängtad period då de kan unna sig att göra något som bryter arbetsårets jämna lunk. För den arbetslöse kan ordet semester i stället bli en plågsam påminnelse om hur skör och bräcklig ekonomin kan vara. 20 % av svenskarna gjorde ingen semesterresa eller hade tillgång till ett fritidshus förra året. Hur många av dessa 20% utgjordes av arbetslösa? Jag vet inte, men märker idag hur tveksam jag är till att göra något "semesterliknande" under sommaren. Jag märker också att övergången från sjukpenning till aktivitetsstöd hotar min ekonomi under just det här årets sommarmånader. Normalt har sommamånaderna inneburit lättnader i ekonomin och medfört att det funnits ett visst överskott i plånboken. Ett överskott som medgivit kortare "semesterresor" då jag kunnat hälsa på släkt, vänner och bekanta. Men icke så i år.

Visst vore det trevligt att segla i Mälaren och åka motorbåt genom Stockholms skärgård. Eller att göra en husesynsresa längs Norrlandskusten för en okulär exteriörbeiktning av de intressanta hus jag funnit på Internet. Men i år präglas sommaren av stor osäkerhet kring intäkter och utgifter. Jag vet ju att pengarna på kontot täcker de räkningar jag fått så här långt. Men jag vet inte när mina två sjukdagar utbetalas. Och jag vet inte när mina tolv dagar med aktivitetsstöd utbetalas. Kommer de i slutet av juli, vilket jag hoppas, så kommer det att finnas ca 2.500 kroonor att leva på fram till nästa utbetalning i slutet av augusti efter överföringen av pengar till mitt "huskonto". Med en trasig varmvattenberedare under trappan så känns det inget vidare just nu.

Tänk om pengarna inte kommer förrän nästa månad? Jag vill inte hamna i kronogfogdens register med en betalningsanmärkning bara för att jag har oflyt med intäkter och utgifter under en sommarmånad. Snickare, sitt still på din häck och bliv vid din bäck! Bon ton roulez!

Perkele

Jordfelsbrytaren löser ut och varmvattenberedarens säkringar ryker. Jordfel! Blir till att bära in ved så jag kan värma vatten på spisen. Eller klura ut var felet är och försöka fixa det. Eller beställa hem en reparatör. Dä kôst dä.

Hjärtklappning

Idag höll jag på att köra in i sidan på en bil med en ung kvinna och ett barn i, när jag var iväg och handlade. Hon stannade vid stoppskylten i Totra som hon ska. Sedan körde hon ut rätt framför mig! Jag tvärnitade och tutade samt lyckades undvika att smälla in i hennes bakdörr eller bakparti. Varje sommar sätts hastigheten ned till 50 km genom Totra för det är många barn och andra som besöker badet. Hade tillåten hastighet varit 70 km som det är resten av året så hade vi smällt. Om hon hade tänkt korsa vägen i stället för att svänga vänster, så hade Wilma varit tillplattad i nosen nu.

Det är inte bara kärlek som ger hjärtklappning.

Man må schwettes nalta

Inte mindes jag att det var så jobbigt att klippa gräs. Efter att ha tankat klipparen så lyckades jag få igång den. Drog den efter mig genom det 25 – 30 cm höga gräset framför ladugården. Försökte jag skjuta klipparen framför mig så stannade den ofelbart. Men gick gjorde den så länge jag drog den efter mig. En fantastisk maskin! En vanvårdad Klippo av årsmodell 1987 med en Briggs & Stratton motor på 3,5 hk. Trots att den gör tjänst både som jordfräs och slåtteraggregat så går den stånkande och frustande år ut och år in. Den bara går och går! Det kan man inte säga om dess husse. Efter tjugo minuter så började je schwettes nalta och känna att mina krafter sinade. Konditionen är verkligen urusel! Nu är det bara sju - åtta gånger så mycket kvar att klippa. *suck* Men jag ska väl ha något att göra och gnälla över i morgon också?

Jämrans trötthet

Det är ett elände att jag inte kan sova på nätterna. Igår kom jag i säng före midnatt men jag vaknade halv fyra i morse. Försökte somna om. Gav upp kvart över fyra och gick upp. Jag är trött! Trött och nu än mer trött. Tröttare än tröttast. Vad hjälper det att försöka sova en stund i soffan när jag ständigt får spring i benen av tankarna på kaffe, arbete, hus och lägenhet. Kollade genom lediga platser i Västmanland, Dalarna, Uppland och Gävleborg igår. Sedan fortsattes det med att söka bostad. Hus och lägenheter i Gävleborg, Västernorrland och Västerbotten.

Det finns fina hus. Hus som ser välvårdade ut. Åtminstone om man ska tro fotografierna av utsidorna. Igår fann jag ett stort hus i Norrfors, 35 km från Nordmaling. Tre lägenheter fördelade på 300 kvm. Pris 250.000 kr. Hade jag haft en drös med barn och barnbarn kunde det kanske ha varit ett alternativ. Då kunde de få låna lägenheterna på övervåningen om de hälsade på, medan jag huserade i tre rum och kök på 150 kvm i bottenplanet! Men Norrfors? Känns ungefär lika långt från allting som Resele. Om huset i Norrfors är stort så är banvaktsstugan Olstorp i Tvärålund desto mindre. Liten stuga och fin! Samt billig vill jag minnas. Billig? Nja. Priset per kvm är ju ca 2.000 kr högre än för "hyreshuset" i Norrfors. Så vad som är billigt eller inte kan ju diskuteras från olika infallsvinklar. Undrar vilken driftskostnad det är för ett vedeldat hyreshus? Hmm...ksnske är jag en fena på att vara hyreshaj? Frågan är dock om jag ska bo i hus överhuvudtaget?

Lägenhet är nog det mest realistiska alternativet. Tyvärr. Var hamnar jag då? Sundsbruk? Härnösand? Vännäs? Gudarne vet.

Vad kan man lita på?

Den 26 juni fick jag besked från Försäkringskassan att mitt aktivitetsstöd skulle bli 223 kr per dag. Dagen därpå, den 27 juni, kom ett ändringsbeslut. Min ersättning skulle bli 596 kronor fr o m den 25 juni. I går kom så ytterligare ett ändringsbeslut. Nu ska min ersättning vara 642 kronor fr o m den 2 juli! Har jag då 596 kronor per dag mellan den 25 juni och den 2 juli? Eller är det en "karensvecka" som gäller? Jag tror jag blir kollrig i skallen. Vilket beslut kan man lita på?

Nu har jag i alla fall fyllt i en "försäkran" för perioden 25 juni – 10 juli. Ska bli spännande att se om ersättningen utbetalas i slutet av månaden och om den räcker till nästa utbetalningsdag. Måtte elräkningen vara "överkomlig" denna gång.

Flytkorvar & sjunkbomber

Från diarré och flytkorvar till sjunkbomber. Den ena dagens tarm är inte den andra lik. Men idag skiner solen!

Bygga hus? Ett skithus!

Fan också. Här har jag virrat runt och letat efter min bok om hur man bygger lerhus. Men inte fann jag den *suck*. Den dyker säkert upp. Därom är jag fullt och fast övertygad. Det vore väl häftigt att bygga ett lerhus av lera, halm och hästskit? Ett skithus! Kanske ett litet växthus? Eller åtminstone en friggebod?

Nåja...ska jag vara riktigt ärlig så kommer nog lerhuset att stanna i fantasins värld. Det är för sent i livet känns det som.

Sexiga skinkor

Där låg jag bekvämt slappande i soffan, mumsande på mitt wienerbröd, sippande på mitt kaffe och zappande mellan TV-kanalerna när träningsmaskinen Orbitrek Elite visade sig. Inte visste jag att man ska gå baklänges för att få sexigare skinkor. Det är sant! Det påstods det i alla fall i reklamen. Nästa gång jag ser någon gå baklänges så vet jag varför. Jag undrar om kräftgången i mitt liv har givit mig sexigare skinkor och inte bara slappa och skrynkliga skinkor? Ursäkta, men jag tvivlar.

Grå morgon

Igår gick jag till sängs klockan halv tio. Vaknade halv fyra i morse och var tvungen att gå på toaletten. Diarré! Somnade i alla fall om och vaknade halv åtta. Trots att jag sovit så länge så känns kroppen trött och tung. Den har inte vaknat än.

Jag vet att vägen ut går via ett jobb men var finna ett? Innerst inne är jag övertygad om att jag aldrig mer kommer att finna ett "riktigt" jobb. Jag kommer förmodligen att pendla mellan arbetslöshet och tillfälliga anställningar samt arbetsmarknadsåtgärder, resten av mitt liv fram till pensionen. Vad hjälper det att jag är "nästan gratis" arbetskraft? Ser mig ingen väg ut och bort härifrån. Inte blev det grå morgonhumöret bättre av att läsa nedanstående pressnotis från Amnesty till morgonkaffet.

"Steningen av Ja'far Kiani är en avskyvärd handling, säger Amnesty i ett uttalande på måndagen och kräver att avrättningen av hans medåtalade inte verkställs.

Trots starka protester från människorättsorganisationer och flera utländska regeringar stenades Ja'far Kiani till döds den 5 juli. Han dömdes till döden tillsammans med Mokarrameh Ebrahimi för elva år sedan för att de hade haft en utomäktenskaplig förbindelse och avrättningen var ursprungligen planerad att verkställas offentligt den 17 juni, men provinsens högste domare ingrep då och beordrade att avrättningen skulle stoppas.

Ja'far Kiani och Mokarrameh Ebrahimi har suttit i fängelse i Choubin i Takestan i västra Iran i elva år. Parets två barn uppges befinna sig i fängelset tillsammans med modern. Efter avrättningen av Ja'far Kiani finns det nu stor tisk för att även Mokarrameh Ebrahimi kommer att stenas till döds.

Omvärldens protester mot att Iran verkställer steningsdomar har varit mycket starka under flera år. I december 2002 infördes ett tillfälligt stopp mot stening och ett lagförslag om att förbjuda stening överlämnades till Irans högste ledare Ayatolla Khamenei, något beslut har dock inte fattats. Den 21 november 2006 förnekade den dåvarande justitieminister i Iran, Jamal Karimi-Rad att steningar förekom i Iran, detta trots att två personer hade stenats till döds i maj 2006. Enligt Amnestys uppgifter sitter idag minst sju kvinnor och en man i iranska fängelser, dömda till döden genom stening.

Amnesty motsätter sig dödsstraff i alla fall, det är ett grymt , omänskligt och förnedrande straff. Att avrätta någon genom stening är särskilt grymt. och särskilt avsett för att orsaka så mycket lidande som möjligt. Fången grävs ner till midjan, om det är en man, och till brösthöjd om det är en kvinna. Stenarna som används ska vara "lagom" stora så att processens blir utdragen och inte dödar omedelbart."

Jag kännner mig nedstämd och modstulen idag.

Eldarväder

"The sky is crying"...gnällde Rice Miller (Sonny Boy Williamson nr 2) fram i munspelet. "Himlen gråter", sjunger Per "Peps" Persson. Sant. Himlen gråter och den har gråtit länge nu. Kallt och uschligt är det idag. Eldarväder!

Diskterapi enligt Sisyfosmetoden

Disk förökar sig under natten meddelst delning. Ny disk på bara några få timmar. Ständigt ny njutning! Ett nutida straff för Sisyfos!

Diskterapi enligt Bagarberta

Låt dina händer smeka genom löddret... känn de olika strukturerna och formerna... känn den glatta ytan då det är rent - skölj torka av bänken släpp ut vattnet - låt alla dina bekymmer följa med diskvattnet - NJUT!

Gråmorron

+14°C och regn. Idag igen. Undrar om det varit ett helt dygns uppehållsväder de senaste veckorna? Minns faktiskt inte. Däremot minns jag att jag en förmiddag eldade i kakelugnen för att det kändes rått och kylslaget i huset. Idag är det åter eldarväder. Mängden regn som fallit här är nog ändå inget mot det regn som fallit över mellansonen på hans cykelsemester. Först var de dyngsura i Småland och nu är de dyngsura i Skåne. Surt, surt, surt.

Idag är jag trött som en röd gris. Om nu röda grisar är trötta grisar och inte bara kokta grisar.

1.360.000 kronor

Så mycket betalade en "galen" engelsman för en grottbostad med stenväggar utan el och vatten. Grottan har en dörr in i en sandstensklippa. Eldstad, sovrum och vardagsrum är uthuggna ur klippan. Grottan var senast bebodd på 1940-talet och såldes sedan den förre ägaren dött.

"Britterna är inte riktigt kloka", sa Obelix. Ibland är jag böjd att hålla med honom. Var hittar jag sandstensklippor som lämpar sig för en grottbostad?

Täysjyvä

Idag har det verkligen varit en hemsk dag. Högt blodsocker och en trötthet som inte vill lämna kroppen. Jag vet inte om tröttheten beror på blodsockervärdet eller om den kommer sig av att jag "grubblat" över hur framtiden ska bli. Inte försvann tröttheten trots att jag sov en stund på förmiddagen. Men den lättade något.

Eftermiddagen har mest gått åt till att undersöka om det finns hus och lägenheter i passande lägen och prisklasser. Ju mer jag surfade runt på Hemnets hemsida desto längre mot norr kom jag. När jag nått trakten av Piteå så gav jag upp. Det är inte helt lätt att hitta rätt boende men utbudet av billiga hus är stort i "oattraktiva" lägen. Många hus är "renoveringsobjekt" lite vid sidan av allfarvägen. Sådana hus går fetbort. Men det finns många "intressanta" hus i Höga kustenområdet. Än fler i närheten av Kramfors.

De hus jag minns bäst just nu är det lilla huset i Resele, ett litet billigt hus i Banafjäl, ett litet hus i Hällnäs och en fd. församlingslokal(?) i Håknäs. Husen i Resele, Banafjäl och Hällnäs är små enplans villor med källare som passar en liten skrynklig gubbe under hans sista år. Det lilla moderna huset i Banafjäl kostar dessutom bara 120 tkr! 5 tkr mindre än huset i Resele! *ler* Men huset i Hällnäs har en nyinstallerad pelletspanna!

Det mest spännande huset är nog församlingslokalen i Håknäs, Nordmaling. Ett hus med möjligheter för den "kreative". Dessutom renoverades det för 25 år sedan och ser "asbra" ut invändigt. Åtminstone på fotografierna. Men kräver ombyggnad av kök och byggnation av badrum samt tvättstuga om det ska fungera som privatbostad.

I den mån driftskostnaden är känd verkar de flesta småhusen ha en driftskostnad på 30 – 35 tusen om året. Då infinnner sig frågan om jag har råd med att bo i ett hus? En 2-rums insatslägenhet i Holmsund kostar 80.000 kr och månadsavgiften är 2.887 kr. Exkl hushållsel. Att hyra en lägenhet är generellt dyrare per månad. Men, men...har jag råd att bo?

Danske bolån erbjuder en enkel "omvänd boendekalkyl" där man ska skriva in den månadskostnad man vill betala (3.500 kr), inkomst och kontantinsats. Oavsett vad jag skrev så medgav inte ekonomin köp av eget boende. Det kvittade om jag tjänade 13.000 eller 20.000 i månaden. Det kvittade om jag lade 15.000 eller 150.000 i kontantinsats. Jag har inte råd med eget boende! Å andra sidan så uppfyllde jag de ekonomiska villkoren för att få hyra önskade 2-rumslägenheter i Hudiksvall. Trots att jag angav 13.000 som inkomst. Hyra har jag råd med, men köpa bostad har jag inte råd med. Enligt Danske Bolån.

Jag gjorde också en boendekalkyl hos Handelsbanken på ett hus som kostade 175.000. Minns jag rätt så skulle boendekostnaden bli 3.064 i månaden om jag lånade 90% av priset. Men jag har väl inte råd...suck.

Nu ska jag grubbla vidare över en pizza. Täysjyväpizza!

Njutning

Jag har njutit. Nästan alla bestick, flata och djupa tallrikar, "hundskålar" och glas står i diskstället. Pojkarna och jag vet verkligen hur man skapar njutning åt diskens häxmästare. Nu har vi ätit Spagetti Bolognese. Jag ska ta en sväng förbi soffan.

Sedan ska jag njuta igen i detta evinnerliga kretslopp.

En fundring

Redan tidigare har jag haft funderingar på att lägga om min ekonomi. Eller snarare lägga om min obefintliga ekonomi. Bara som ett test inför framtiden.

Detta skulle ske genom att jag beräknar hur mycket pengar det blir att leva på varje månad om jag lever på min förväntade pension. Idag är den förväntade pensionen vid 65 års ålder 10.300 kr/mån. Det blir 123.600 kr om året före skatt. Grundavdraget är 25.500 kr. Kvar att skatta för blir 98.100 kr. Skattesats inkl. begravningsavgift är 32,57%. Skatten som ska betalas blir 31.951 kr. Kvar är då 66.149 kr + 25.500 kr. Det ger 91.649 kr i årlig pension efter skatt. Eller 7.637 kr/mån. Å det ska man leva på!

Nu är det i alla fall uträknat. Kanske är det dags att sjösätta planerna på "lev på din pension"?

Regn ute och regn inne

Det regnar. Inte bara ute utan även inne i mitt sinne. Grå åskmoln drar fram mellan tinningsloberna. Igår fick jag besked från Försäkringskassan att min ersättning från borgarpackets jobb- och utvecklingsgaranti blir 223 kr/dag. Snacka om fritt fall! Jag trodde i min enfald att jag fortfarande var kvalificerad för den högsta ersättningen – 680 kr/dag. Idag kom det ett ändringsbeslut. Jag kommer att få 65 % av ersättningen. Eller 596 kr/dag i fortsättningen. Från 680 kr till 596 kr. Det blir brutto 1.765 kronor mindre att leva på per månad. Efter skatt blir det 1.120 kronor mindre i plånboken. Undrar var jag ska ta't?

Tydligen räknas tidigare ersatta dagar, (A-kassa och aktivitetsstöd) retroaktivt. Detta kände jag inte till. Jag hade naivt kalkylerat med högsta ersättningen i ytterligare 450 dagar eftersom jag har barn under 18 år. Men så blir det icke. Det blir till att göra ytterligare ett par hål i livremmen och snörpa åt.

Så då blir det en "tankesväng" till. Var spara eller hämta hem penningarne? Svartjobb eller flytta?

Hört och sett den 2 juli

I gårdagens Rapport fick regeringen kritik från arbetslivsforskare (IFAU) för sin ensidiga satsning och fokusering på ungdomars arbetslöshet. Efter den 1 juli får den som anställer någon mellan 18 och 24 år halverad arbetsgivaravgift. Forskarna tyckte att satsningen ska vända sig mot dem som har det svårt på arbetsmarknaden.

En "ungdom" mellan 18 och 24 år går i genomsnitt arbetslös 57 dagar innan han/hon får en ny anställning. För en person i kategorin 55+ tar det i genomsnitt 214 dagar innan han/hon får nytt jobb, enligt Rapports undersökning.

Hur många dagar i genomsnitt går då en person i kategorin 59+ arbetslös?

Kära läsare

En tacksamhetens ros till Er mina kära läsare för att Ni läser och kommenterar! Ni lyser verkligen upp min tillvaros trista grå dagar.

Löftenas land – The Killing Floor

Igår kväll var det dags för ännu ett avsnitt i serien "Löftenas land". Fem miljoner svarta kom från bomullsfälten i sydstaterna med en dröm om ett nytt liv. De reste från Mississippi och Alabama med drömmen om ett människovärdigt liv i "The Promised Land".

En redan framgångsrik Chester Arthur Burnett – Howling Wolf – kom farande till Chicago i en splitterny bil, med 4.000 dollar och ett skivkontrakt på fickan. Han var definitivt ett undantag.

Majoriteten kom med tåg eller buss. Florida Denton klev av bussen med 10 cent i skon och inget i fickorna. Jobb fanns det alltid. Särskilt för dem som kom från Mississippi. Om inte annat så fanns det alltid jobb i tvätterier eller på slakthusens "Killing Floor".

Killing Floor

I should'a quit you, long time ago
I should'a quit you, baby, long time ago
I should'a quit you, and went on to Mexico

If I ha'da followed, my first mind
If I ha'da followed, my first mind
I'd'a been gone, since my second time

I should'a went on, when my friend come from Mexico at me
I should'a went on, when my friend come from Mexico at me
I was foolin' with ya baby, I let ya put me on the killin' floor

Lord knows, I should'a been gone
Lord knows, I should'a been gone
And I wouldn't've been here, down on the killin' floor

by Chester Burnett a.k.a. Howlin' Wolf

De migrerande svarta som kom till friheten i Chicago upptäckte efter några år, att de hade jobb och tjänade pengar, men de var instängda i ett getto – South Side Chicago – där livet t.o.m. var farligare än i det öppet rasistiska Alabama. De bodde som råttor i fallfärdiga ruckliga hyreshus söder om 63rd Street utan möjlighet att flytta. Försökte de flytta så utsattes de för förföjelse av sina vita "grannar". En äldre vit kvinna berättade att åsynen av "negroes" i området gjorde henne yr och illamående. 1960 var Chicago den mest segregerade staden i USA och medborgarrättsrörelsen spirade i staden.

Jag har ofta funderat på om det skapats "bra bluesmusik" efter ca 1960. Musik med "nerv" och artistens personliga uttryck. Musik som inte bara är en inlärd upprepning av andras blues. Givetvis är det så, att med förändringar i samhället så förändras också musiken och dess innehåll. Men den tanken får bli föremål för en egen "grubbla" någon gång i framtiden.

En ordentlig gubbe?

Idag ställde jag mig vid diskhon och diskade efter middagen medan kaffbryggaren puttrade i bakgrunden. Jag som annars inte brukar diska, innan allt porslin i skåpet är slut, diskade direkt efter det att vi ätit färdigt. Nu undrar jag om jag håller på att bli en ordentlig gubbe? Eller var det undantaget som bekräftar regeln?

Kanske håller jag på att bli sjuk?

Nyordning

I morgon den 1:a juli får Sverige 16 nya lagar och 44 nya förordningar. Undrar om "krångelsverige" verkligen blir mindre krångligt under borgarnas styre?

För arbetslösa, sjukskrivna och andra utsatta grupper stundar i varje fall kärvare tider. Det är lätt för makten att sparka på dem som redan ligger.

Det måste hända nå't

Hela våren har en av mina bröder gått omkring och klagat över att det inte händer något i livet. Jag har mest uppfattat det som ett utslag av rastlöshet i en ny situation. Jag har tänkt att hans tankar på att bygga båt eller husbåt haft sin grund i en livslång vana att ständigt vara i farten på fritiden. Det har varit fotboll och ishockey. Både som spelare och tränare av herr-, dam- och juniorlag. "Det händer inget i livet", klagade han. Sysslolösheten är svår att bära.

Hux flux blev han nyligen med båt. Ett renoveringsobjekt. Efter detta har han varit som uppslukad från jorden, säger modern. Ett mirakel, säger jag. Äntligen har han ett projekt! Nu tror jag inte att den träfolka han skaffat är i lika dåligt skick som den segelbåt jag fotat, men förhoppningsvis räcker hans projekt längre än en sommarfluga.

Tror jag måste ta en sväng förbi vid tillfälle och se hur en åtta meter lång Folkbåt tar sig ut när slöjdläraren har renoverat.

Cykel på vift

Detta är min cykel. Innan den for iväg på semester. Först for den till Stockholm per bil. Sedan for den iväg på semester mot Skåne. Mellansonen lånade min cykel för att tillsammans med en kamrat cykla från Stockholm, genom det småländska regnet, till Skåne. De hade inte räknat med dåligt väder. Eller också struntade de i väderleksutsikterna. Kanske är det alltid sol och värme i deras sinne? Eller också saknar de varje förmåga till planering? Sonen drog iväg utan ombyte med undantag av ett gäng kalsonger fastknutna på pakethållaren. En presenning i stället för tält och en bunt varma koppen istället för riktig mat. Men så blev de blöta och frusna också. Sist de hördes av var de i Hjo och hade tagit in på ett vandrarhem samt ätit riktig lagad mat. Avbryta semestern? Aldrig i livet. Det ska mer till än lite väta och kyla för att stoppa dem. Mot Skåne på cykel och sedan tåget tillbaka till Stockholm. Därefter väntar Kalix och en bluesfestival. Sommarprogrammet verkar vara löst och studentikost planerat.

Avundsjuk blir jag på deras lättsinniga sätt att tackla problemen.

Pettson & jag

"Jag vet att jag är en ordentlig gubbe", säger Pettson. "Jag vet att jag hängde repet på den spiken på väggen" säger han oh pekar på en spik. "Nu hänger inget rep där. Är det du Findus som har tagit repet?", fortsätter han. "Gubbe, det har aldrig hängt något rep på den spiken. Repet ligger i däcket under bänken. Du har själv lagt det där", svarar Findus.

Pettson och jag är släkt. Jag vet att jag är en ordentlig gubbe. Ändå är inre och yttre oreda ett signum för mitt liv.

Exalterad är jag!

Jag känner mig upprymd och glad. Det har hänt saker på arbetsmarknaden! Äntligen dök det upp ett jobb som jag kan söka. Ett jobb som jag är väl kvalificerad för. Det finns t.o.m. två jobb att söka, men det är bara det ena av dem som jag hemskt gärna vill ha. Det andra verkar inte lika skoj.

Jag vill ha...vill ha...vill ha jobbet som transportledare. Trots att det bara är ett vikariat och innebär att jag ska arbetspendla 20 mil om dagen. Ska bara studera platsannonsen noggrannare, kontakta AF och fila på en ansökan. Sedan ska jag på anställningsintervju! Eller ska jag inte?

Vem anställer en gammal gubbe?

Det är obegripligt

men nu går bilen som den ska. Lite Ki-Akut i tanken för rengöring av bränslesystemet och bilskrället startar snällt. Inte rycker hon vid kraftigt gaspådrag heller. Var det bara "skit i förgasaren" som var problemet? Jag vägrar tro att felet är så enkelt.

Det är något märkligt med bilar. De är som kvinnor. Helt obegripliga.

Sweet Home Chicago

’Sweet Home Chocago’ är en låt som varje bluesband har på sin repertoar. Lite grann av ”When The Saints Go marching In” i bluessvängen. En låt som gett klirr i kassan till den som äger rättigheterna. Mannen som äger rättigheterna har inget med låtens tillkomst att göra. Har ni hört eller läst det förr?

Han, Stephen LaVere, är inte ens släkt med Robert Johnson. Johnson är bluesmusikern som sålde sin själ till Djävulen och spelade in ’Sweet Home Chicago’ 1936. Johnson dog fattig 1938, efter att ha druckit ett glas whiskey som spetsats med stryknin.

1973 övertalade LaVere, Johnsons äldre halvsyster Carrie Thompson, att dela royaltyn med honom. Ett avtal som gav en slant både till LaVere och Thompson's arvingar. 1990 gav Columbia ut CD-boxen ’The Complete Recordings’’. Boxen blev världens mest sålda bluesskiva genom tiderna med över en miljon sålda ex istället för de beräknade 20.000. Efter skatt kunde LaVere och Thompson dela på 2,6 miljoner dollar. Idag går hälften av intäkterna till LaVere och den andra hälften till en pensionerad lastbilschaufför som bevisade i rätten att han är Johnsons ”out of wedlock son” . Det där sista får ni översätta själva. Ni har väl fantasi?

Det verkar alltid vara någon annan än artisten eller upphovsmannen som tar stålarna. Har vi hört eller läst det förr?

Källa bl.a.:
”'Sweet Home Chicago’ leaves sour taste for some” som Steve Knopper skrev i Chicago Tribune den 30 maj 2002. (http://www.knopps.com/CTSweetHomeChicago.html)