Nyordning

I morgon den 1:a juli får Sverige 16 nya lagar och 44 nya förordningar. Undrar om "krångelsverige" verkligen blir mindre krångligt under borgarnas styre?

För arbetslösa, sjukskrivna och andra utsatta grupper stundar i varje fall kärvare tider. Det är lätt för makten att sparka på dem som redan ligger.

Det måste hända nå't

Hela våren har en av mina bröder gått omkring och klagat över att det inte händer något i livet. Jag har mest uppfattat det som ett utslag av rastlöshet i en ny situation. Jag har tänkt att hans tankar på att bygga båt eller husbåt haft sin grund i en livslång vana att ständigt vara i farten på fritiden. Det har varit fotboll och ishockey. Både som spelare och tränare av herr-, dam- och juniorlag. "Det händer inget i livet", klagade han. Sysslolösheten är svår att bära.

Hux flux blev han nyligen med båt. Ett renoveringsobjekt. Efter detta har han varit som uppslukad från jorden, säger modern. Ett mirakel, säger jag. Äntligen har han ett projekt! Nu tror jag inte att den träfolka han skaffat är i lika dåligt skick som den segelbåt jag fotat, men förhoppningsvis räcker hans projekt längre än en sommarfluga.

Tror jag måste ta en sväng förbi vid tillfälle och se hur en åtta meter lång Folkbåt tar sig ut när slöjdläraren har renoverat.

Cykel på vift

Detta är min cykel. Innan den for iväg på semester. Först for den till Stockholm per bil. Sedan for den iväg på semester mot Skåne. Mellansonen lånade min cykel för att tillsammans med en kamrat cykla från Stockholm, genom det småländska regnet, till Skåne. De hade inte räknat med dåligt väder. Eller också struntade de i väderleksutsikterna. Kanske är det alltid sol och värme i deras sinne? Eller också saknar de varje förmåga till planering? Sonen drog iväg utan ombyte med undantag av ett gäng kalsonger fastknutna på pakethållaren. En presenning i stället för tält och en bunt varma koppen istället för riktig mat. Men så blev de blöta och frusna också. Sist de hördes av var de i Hjo och hade tagit in på ett vandrarhem samt ätit riktig lagad mat. Avbryta semestern? Aldrig i livet. Det ska mer till än lite väta och kyla för att stoppa dem. Mot Skåne på cykel och sedan tåget tillbaka till Stockholm. Därefter väntar Kalix och en bluesfestival. Sommarprogrammet verkar vara löst och studentikost planerat.

Avundsjuk blir jag på deras lättsinniga sätt att tackla problemen.

Pettson & jag

"Jag vet att jag är en ordentlig gubbe", säger Pettson. "Jag vet att jag hängde repet på den spiken på väggen" säger han oh pekar på en spik. "Nu hänger inget rep där. Är det du Findus som har tagit repet?", fortsätter han. "Gubbe, det har aldrig hängt något rep på den spiken. Repet ligger i däcket under bänken. Du har själv lagt det där", svarar Findus.

Pettson och jag är släkt. Jag vet att jag är en ordentlig gubbe. Ändå är inre och yttre oreda ett signum för mitt liv.

Exalterad är jag!

Jag känner mig upprymd och glad. Det har hänt saker på arbetsmarknaden! Äntligen dök det upp ett jobb som jag kan söka. Ett jobb som jag är väl kvalificerad för. Det finns t.o.m. två jobb att söka, men det är bara det ena av dem som jag hemskt gärna vill ha. Det andra verkar inte lika skoj.

Jag vill ha...vill ha...vill ha jobbet som transportledare. Trots att det bara är ett vikariat och innebär att jag ska arbetspendla 20 mil om dagen. Ska bara studera platsannonsen noggrannare, kontakta AF och fila på en ansökan. Sedan ska jag på anställningsintervju! Eller ska jag inte?

Vem anställer en gammal gubbe?

Det är obegripligt

men nu går bilen som den ska. Lite Ki-Akut i tanken för rengöring av bränslesystemet och bilskrället startar snällt. Inte rycker hon vid kraftigt gaspådrag heller. Var det bara "skit i förgasaren" som var problemet? Jag vägrar tro att felet är så enkelt.

Det är något märkligt med bilar. De är som kvinnor. Helt obegripliga.

Sweet Home Chicago

’Sweet Home Chocago’ är en låt som varje bluesband har på sin repertoar. Lite grann av ”When The Saints Go marching In” i bluessvängen. En låt som gett klirr i kassan till den som äger rättigheterna. Mannen som äger rättigheterna har inget med låtens tillkomst att göra. Har ni hört eller läst det förr?

Han, Stephen LaVere, är inte ens släkt med Robert Johnson. Johnson är bluesmusikern som sålde sin själ till Djävulen och spelade in ’Sweet Home Chicago’ 1936. Johnson dog fattig 1938, efter att ha druckit ett glas whiskey som spetsats med stryknin.

1973 övertalade LaVere, Johnsons äldre halvsyster Carrie Thompson, att dela royaltyn med honom. Ett avtal som gav en slant både till LaVere och Thompson's arvingar. 1990 gav Columbia ut CD-boxen ’The Complete Recordings’’. Boxen blev världens mest sålda bluesskiva genom tiderna med över en miljon sålda ex istället för de beräknade 20.000. Efter skatt kunde LaVere och Thompson dela på 2,6 miljoner dollar. Idag går hälften av intäkterna till LaVere och den andra hälften till en pensionerad lastbilschaufför som bevisade i rätten att han är Johnsons ”out of wedlock son” . Det där sista får ni översätta själva. Ni har väl fantasi?

Det verkar alltid vara någon annan än artisten eller upphovsmannen som tar stålarna. Har vi hört eller läst det förr?

Källa bl.a.:
”'Sweet Home Chicago’ leaves sour taste for some” som Steve Knopper skrev i Chicago Tribune den 30 maj 2002. (http://www.knopps.com/CTSweetHomeChicago.html)

Löftenas land

så heter serien om migrationen från Mississippi till Chicago. Såg det andra avsnittet i kväll. Skitbra serie, tycker jag, för den ger en fyllig bakgrund till den svarta bluesmusikens texter och uttryck.

"Oh baby, don't you want to go
Back to the land of California, to my sweet home Chicago"
Sweet Home Chicago* (Robert Johnson)

För att ta sig mot friheten i norr kunde man ta ett godståg. Eller "the Peavine" till Memphis. Eller kanske lösa en biljett på "the Dog" (Greyhound bus). När "the Mason-Dixon line" passerades i Cairo, Illinois fick man sitta var man ville i bussen. I Chicago hamnade de flesta i South Side. En medverkande berättade att han hade 6 dollar i månaden som "house boy" på plantagen. I Chicago fick han jobb 30 minuter efter ankomsten och lönen var 25 dollar i veckan. Dessutom nekades de inte rösträtten! Chicago var "the Promised Land".

"I didn't need no steamheat by my bed
'Cause the girl I had kept me cherry red.
But I left that town. Yes, I left that town.
When I left out of S:t Louis. You know I was Chicago bound."
– Chicago Bound, Jimmy Rogers –

Chicagos dragningskraft var stor!

* "Sweet Home Chicago" is a popular blues standard in the twelve bar form. It was first recorded and is credited to have been written by Robert Johnson.[2] Over the years the song has become one of the most popular anthems for the city of Chicago, Illinois, despite ambiguity in Johnson's original lyrics.

Johnson recorded the song during his first recording session in November 1936, and it was released on Vocalion Records (Recording Number 03601). He gives a stirring performance, with a driving guitar rythym and a high, near-falsetto vocal. It was a limited release race record, and was not a big-seller. The song's popularity grew only after Johnson's death in 1938.

Skriver Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Sweet_Home_Chicago

Gasade bilen

Kopplade in motorvärmaren. Inte hjälpte det. Drog mig till minnes att jag sett en burk med startgas någonstans. Efter en stunds letande fann jag en nästan tom burk. Gav Wilma en dos gas rätt in i lungan. Då startade hon! Jag undrar om det kan vara kallstartsanordningen som djäklas? I så fall vill inte bilen starta för att den får för mycket bränsle och blir "sur". Får nog åka omkring med startgas i bilen. För säkerhets skull.

Dessutom rycker bilen till när jag ger kraftig gas. Kan det bero på skit i insprutningen? Blir till att köpa en flaska STP och slå i bensinen. Ska testa i morgon.

För övrigt så ösregnade det när jag lämnade affären. Skjortan var som ett läskpapper. Skönt är det med en brasa i kakelugnen idag.

En följetong

Bilen vill inte starta idag heller. Jag körde den igår och parkerade den som vanligt. Nyss när jag skulle starta bilen för att åka till affären för att kompletteringshandla så vill inte skrället vara med längre. Hjälpte inte att torka ur fördelarlocket. Bilfan vill bara inte tända till. Å jag som behöver bilen i morgon. Ska startproblemen bli en följetong innan jag kommer in till stan och får fatt på nya tänddelar?

Irriterad

Idag är det inget vidare. Jag är irriterad och less på skrället. Igår polerade jag av oxidationen på lacken och vaxade bilen. Idag ville inte skrället starta. Lite slipning i fördelarlocket hjälpte. Bilen startade. Då såg jag att ett rör i kylsystemet rostat sönder. Det drippar och droppar från det! Har det rostat sönder efter bara 25.650 mil? Hatar att behöva skruva i bilen. Ändå är det bättre att göra det nu medan det är sommar. Minns ännu har det var att ligga under en bil i snöstorm och byta startmotor. Ett helvete var det! Under de år som vi haft Wilma så har vi bara kört och lämnat henne på service. Sedan har vi bara kört än mer. Så ska det vara! Bilar ska bara fungera!

Blir till att göra omprioriteringar nu. Tändstift, tändkablar, fördelarlock, rotor och ett rör. Blir säkert ett par tusen spänn innan det är klart. Jag som hade räknat med att beställa fotopapper och kemikalier till höstens övningar. Men det blir inget beställande. Inte just nu i alla fall. Usch, va less jag är.

Midsommar

Idag är det midsommarafton. Den dag då sommaren står på sin prunkande höjdpunkt. Årets längsta dag är tillända och snart viker ljuset för nattens mörker. Från och med nu så blir dagarna kortare och kortare. Innan man vet ordet av så är hösten här. Min sommar vart tog du vägen?

En stillsam midsommarafton framför TV-n. Har sett det första programmet av fem om migrationen från Mississippi till Chicago under åren 1940 - 1960. Tyvärr minns jag inte seriens svenska titel. Kan det ha varit "Det utlovade landet"? Den engelska titeln är i alla fall "The Promised Land" och handlar om 5 miljoner svarta amerikaners dröm om ett värdigare liv i frihet. Visas på Kunskapskanalen. Rekomenderas varmt. Säger jag som är insnöad på amerikansk bluesmusik *ler*. Ha det gott världen!

Köpt sysselsättning

Drog mot Micro i Valbo. När jag körde E-4:an söderut så körde jag länge med hakan mot bröstet. Mil efter mil, med bil efter bil, som Ville, Valle och Viktor sjöng en gång i tiden. Bilkön var säkert på väg mot norr för att uppleva midnattsolen på årets längsta dag. T o m en Hummer kom på väg norrut. Undrar om föraren sett filmen "how to drive a hummer in iraq"? Det har inte jag trots att jag lämnat över filmen till sonen för att han skulle visa mig den på sin dator. Vi har som helt olika dygnsytm. Min son och jag.

Handlade mig lackrengöring, rubber, billack och en uppsättning lampor. Jag har köpt mig helgsysselsättning.

Fixat

Efter att ha letat reda på fd. hustrus eminenta sladdlösa borrmaskin. liten borr och en grispitt så var det dags för en dust med låscylindern. Innan jag började så kände jag på "klacken" med polygripen. Klacken rörde sig! Efter lite juckande fram och tillbaka på klacken, så kunde jag konstatera att låset funkar igen!

Lite 5-56 och våld löser det mesta!

Bilskrälle!

Ibland känns det trist. Cylindern i bagageluckan vill inte vara med mer. Det går inte att låsa upp bakluckan utifrån. Det går inte att vrida om cylindern. Jag blir så less på bilskrället och alla "småfel" som dyker upp på skrothögen. Felen kommer krypande – det ena efter det andra. Är det inte en vajer i förarsätet, så är det bakrutetorkaren. Eller som nu låscylindern till bakluckan. För att inte tala om all rost som kommer på bakluckan och den vänstra sidan. Har inte bilfabrikanterna insett att vi fattiga konsumenter vill ha underhålls– och felfria bilar? Nog tycker jag att en låscylinder ska hålla skiten och slitaget borta under de första 20 åren av bilens livslängd. Eller åtminstone 30.000 mil. Det är väl inte för mycket begärt?

Lyckades i alla fall avlägsna "klädseln" på insidan så att det gick att få upp bagageluckan. Men att få bort cylindern på ett vettigt sätt går inte. Det är klart att det går, men jag vill inte åka omkring utan cylinder. Skulle naturligtvis ta bort den om jag visste att jag klarade av att reparera den. Nu vet jag inte. Ser den ut invändigt som en ASSA låscylinder? Eller går den inte att "lägga om"? Måste jag köpa ny cylinder? Just nu har jag dränkt in cylindern med 5-56 och SAE-20 olja. Får se om det kan rengöra och lösa skiten.

Jag är frisk

Idag på morgonkvisten var jag till familjeläkaren. Resultatet av besöket blev att jag är frisk. På måndag ska jag till Arbetsförmedlingen för att anmäla mig som arbetssökande. Visserligen med vissa reservationer ifråga om arbetsuppgifter, men ändå arbetssökande.

På ett sätt känns det helt okej. Jag känner mig pigg och "frisk" och behöver finna ett jobb. Å andra sidan så insmyger sig en viss besvikelse över att han inte föreslog sjukskrivning fram till augusti. Förra gången jag var till honom talade han om sjukskrivning över sommaren och på något sätt hade jag nog ställt in mig på en "ledig" sommar inför dagens besök. Nu förändras allt. Jag kommer t.ex. inte att kunna resa någonstans i sommar. Som arbetslös ska man befinna sig i hemmet. Eller få tillstånd av AF att resa. Dessutom är jag en smula orolig för hur de förändringar som regeringen har infört kommer att slå mot mig. Jag vet ju inte om jag ska stämpla eller om jag ska återgå till fd. aktivitetsgarantin. Det innebär också att jag kommer att börja ta av mina 450 "stämplingsdagar". För jag har väl 450 dagar? Det blir en hel del nyheter att sätta sig in märker jag.

Men samtidigt med alla dessa tankar kring konsekvenserna av dagens beslut, så insmyger det sig en lättnad. Jag är frisk och det är startskottet för ett "normalt" liv.

iTunes Radio

Jag glömmer oftast bort att "all världens musik" bara finns en knapptryckning bort i iTunes. I kväll har jag lyssnat en smula på "African Music Radio". Tror det fanns 110 stationer som spelade "internationell" musik. Lessnar man på en station så är det enkelt att med ett klick byta station och världsdel. Det finns musik för alla smaker tror jag. Men någon station som spelade strupsång hittade jag inte i kväll. Den finns säkert för den som söker. Men en "Tibetan Buddhist Internet Radio" finns. Och en station med "Bollywood Music" för den intresserade. Internet för in hela världens musik in i mina Altec Lansing högtalare. Idag är jag glad för att jag var "kräsen" när jag valde högtalare. Ljudet är bra. Särskilt med tanke på priset.

Att sonen flinar och undrar vad det är jag lyssnar på står jag ut med.

Mbube

Willie Mae 'Big Mama' Thornton hävdade att allt hon fick för sin inspelning av "Hound Dog" (1953) var $600. Trots att inspelningen sålde i 3 miljoner ex. och toppade R'n'B-listan i USA. Willie Mae dog ensam i största misär i ett rum på ett pensionat i Los Angeles.

Härom dagen såg jag filmen "A Lion's Trail" som handlade om åratals kamp för att den sydafrikanske kompositören Solomon Linda skulle erkännas som kompositör och få royalty för sin låt "Mbube" eller "The Lions Sleep Tonight" som den döptes till när kompositören George Weiss snodde melodin och satte text (tio ord) till den. Journalisten som drev kampen för Linda hade räknat ut att den sammanlagda tiden som melodin spelats i amerikansk radio var 285 år. Speltid som hela tiden gav skivbolaget och "kompositören" Weiss en jättehög med penningar. Pengar som han behöll för egen del, utan att skämmas det minsta, medan den ena av Lindas döttrar dog fattig i AIDS utan medicinsk hjälp.

Linda dog totalt utfattig 1962 men kampen ledde till slut till att hans arvingar fick del av det amerikanska skivbolagets inkomster, närmare 45 år efter hans död. Filmen fick en Emmy. Visas den 21 jun i SVT. Se den!

Sudden har vaknat

Vad lite det behövs för att den njurformade grå ullsudden ska komma till liv. Det räcker med en annons på Blocket om en 2-rummare i Härnösand för 40.000 kr och en månadsavgift på 2.268 kr. Eller ett litet hus i Resele för 125.000 kr. Det räcker för att det ska börja spraka oroväckande. Kors och tvärs far tankarna som alstras när suddens tvinnade trådar värms upp av tanken och fantasierna kring en flytt från huset.

Sedan infinner sig tvivlen och frågorna: Är det rätt och riktigt att flytta nu? Är det rätt och riktigt att flytta så långt som till Härnösand? Det handlar ju ändå bara om att stanna ännu ett år. Ännu ett år i ett hus som alltmer känns som en påtvingad exil från ett "eget nytt liv". Ett år under vilket jag kommer att "förtvina" än mer. Är det så? Kommer jag att sakta förtvina och befinner jag mig verkligen i exil från ett "eget liv"? Men frågan är: Varför ska jag vara kvar i huset? Ett hus som sonen kanske kommer att besöka varannan helg under hösten och vintern. Vilket pris betalar vi? Dels om jag flyttar nu och dels om jag stannar ännu ett år? Är jag kvar för att det passar fd. hustruns planer bäst? Kommer situationen att vara annorlunda nästa år? Eller kommer samma frågor att upprepas till leda även nästa år, utan att jag finner några svar? Eller är svaret enkelt? Jag är kvar för att inte tappa kontakten med sonen. Är det så enkelt?

Jag vet inte. Jag vet varken in eller ut. Vill och behöver flytta. Men … så snurrar allt igång igen. *suck* Tror jag måste kasta bort den svettiga, fuktiga och stinkande ullsudden som förpestar mina tankar. Jag tar en kaffe istället

Gummiträd är tåliga

Jag har ett gummiträd. Åtminstone säger den äldste sonen det. Jag litar på honom – alla krukväxters vän. Petandet i jorden har han gemensamt med sin mor. Jag vill minnas att hon t o m en gång gjorde ett romanutkast om krukväxter. Ja, egentligen tror jag att det mest handlade om hennes eget missnöje med sitt liv som krukväxt. Undrar om hon minns detta eller är det förnekelsen som gäller så här 35 år efteråt?

Mitt gummiträd slokar och ser ganska uttorkat ut, men har så här långt vägrat att ge upp. Nu får jag se om det hjälpte att leka tropisk storm med handduschen i badkaret och dränka det i vatten. Kanske ska det placeras i köksfönstret bland de andra bruna torkade och döda krukväxterna när allt kommer omkring?

Gummiträd är tåliga, men den enkla röda rosen utanför trappan är så mycket vackrare.