Tilt i pallet

Ja, vad ska jag säga. Här gnäller jag, funderar och undrar vad som är fel med filmen eller kameran när det egentligen är ett handhavandefel hos fotografen. Jag måste ha drabbats av en total blackout när det gäller att framkalla filmer. Idag när jag skulle framkalla två rullar så insåg jag att jag faktiskt glömt en sak. En sak som visade sig vara mycket viktig! Till dosan finns en ”stång” som spiralen ska sitta på. När sedan locket sätts på plats så kommer spiralen att låsas i dosan och spiralen kan inte röra sig fritt utan följer med dosan i rotationen. Stången hade jag glömt bort alldeles och framkallat de ”defekta” filmerna utan den! Suck!

När jag tittar på dagens framkallade filmer så kan jag se att de ser ut precis som de ska. Att rutorna är ojämnt exponerade får tillskrivas fotografens oförmåga att mäta och bedöma ljuset på ett korrekt sätt. Samtliga 12 exponerade rutor är framkallade. Det svarta från tidigare framkallningar är som bortsopat. Därmed tror jag mig ha förstått vad som hänt. Spiralen har inte roterat ordentligt i maskinen, utan vissa delar av filmen har blivit felaktiga. Kanske har de legat i framkallaren hela tiden? Eller inte fixerats ordentligt? Skit samma. Nu verkar det funka som det ska! Ibland är det inte lätt att vara fotografisk kretin med tilt i pallet.

Enfaldiga jag

Nu sitter jag här igen. Tipsad av en brevvän om Clas Ohlson och IKEA som inköpsställen för passepartouter och ramar, surfade jag runt och kikade på deras sortiment. Clas Ohlson brukar vara min leverantör av ramar till fotografier men att IKEA sålde ramar hade jag faktiskt glömt bort.

Så bar det iväg i lördags. Först till IKEA där jag köpte två ramar med passepartout och plastglas. Egentligen gillar jag det inte. Kan ju tycka att det är bra med plast i en stor ram men jag skulle föredra ett reflexfritt glas eller plexiglas. Dessutom är IKEA:s passepartout ful! Nu kommer ”Ensam vid havet” att ha en bred kant nertill och en bred kant upptill. Inte särskilt snyggt tycker jag. Skulle hellre ha sett en smalare kant runt hela ”verket”. Köpte också en ram 40 x 50 cm till kopparsticket. Till det hade jag bestämt att jag skulle ha en passepartout från Klas I Sjön. Väl där så insåg jag att jag nog skulle köpa en aluminiumram i storlek 40 x50 också. Smal svart ram. Det blev en extra utgift, men för tusan. Vad gör man inte för konsten.

På hemvägen svängde jag in på loppisen i Valbo. Fyndade naturligtvis! Två mätglas för en tia och en diaprojektor för en femtiolapp. En fullt fungerande ”modern” projektor. Problemet visade sig när jag kom hem och försökte stoppa i mina diamagasin. De passade inte! Jag hade inte ens tänkt tanken att magasinen jag har, inte skulle passa. Enfaldigt! På Tradera finns det två 100 bilders rundmagasin som passar projektorn. Jag har lagt ett bud på dem. Tanken är att om jag vinner auktionen så ska jag plocka över mina dior och fotografera av dem med en digital kamera, eftersom jag inte äger en filmskanner. Bättre med ”dåliga” digitala bilder än inga bilder alls.

inramning

"Du har vunnit budgivningen i auktion 42558825, Lennart Iverus, signerat kopparstick 1968. Ditt vinnande bud var 105 kr".

Ja, så är det avslöjat. Jag har bjudit på etsningar, gravyrer och litografier på Tradera. Så i fortsättningen kan jag ärligt och uppriktigt fråga kvinnor om de ska följa med hem och se på ”mina etsningar”.

Jag tror att allting började med ett foto på en kvinna som jag kände i Umeå för mycket länge sedan. Då konststuderande. Idag en etablerad konstnär. Den ena tanken föder den andra så jag rotade fram mina misshandlade ”Ensam vid havet” av Ulf Wahlberg och ”Mr Nixon I presume” av Olof Sandahl. Brukar ju kika efter fotorelaterade prylar på Tradera men denna gång kollade jag grafiska blad. Grundkravet är att jag ska gilla dem och de ska vara billiga.

Grafiska blad som ska hänga på väggen behöver passepartout och ram precis som mina fotografier. Tidigare har jag köpt ramar och passepartouter på Clas Ohlson men det finns inga som passar kvadratiska bilder eller stora grafiska blad. Alltså måste jag kanske göra mina egna ramar och passepartouter i framtiden? Googlandet fortsätter. Jag har hittat inköpsställen för konstnärsmaterial där de säljer passepartoutknivar, linjaler passepartout, och kartong m.m.

På lite sikt så har jag föresatt mig att lära mig att tillverka mina egna inramningar. Undrar hur det ska gå?

Nattarbete

Kom hem sent i går. Ja, sent på eftermiddagen alltså. Var till kontoret och surrade en stund med de få människor som fanns där. Innan dess hade jag varit till fotografen för att bli avkonterfejad. Mitt körkort är ogiltigt och inför hotet att få det indraget så var det bara att krypa till korset och ”ta tag” i saken. Alltså betala pengar till Vägverket och gå till fotografen samt skicka in begärd handling till Vägverket. Nu är det bara att vänta på det nya körkortet. Ser mest ut som en nyrakad, snaggad och magerlagd förrymd fånge på fotot, tycker jag. Men jag vänjer mig kanske?

Sena kvällen fylldes av framdragande av kemikalier, skålar och papper. Mörklade badrummet och ställde in förstoringsapparaten. Plockade fram ett par av mina testnegativ och kopierade. Det kändes mycket ovant att åter stå och slabba i ett mörkrum. Tyvärr var väl inte bilderna särskilt inspirerande men jag kopierade dem trots detta. Upptäckte att jag gillade mörkrumsarbetet, men det är alldeles för trångt i badrummet. Kanske är det bättre att inreda drängkammaren till mörkrum. Bättre utrymme och lätt att mörklägga. Sköljningen kan ju ske i badrummet. Klockan ett på natten var jag så trött att jag med nöd och näppe klarade av att hålla mig på benen. Halv två var de sista kopiorna sköljda och jag kunde gå till sängs. Skönt!

Tror jag att jag ska selentona några av kopiorna idag. Bara för att se hur det blir. Sedan ska kemikalierna kastas och apparat samt skålar ställas undan.

Påfågelsöga

Påfågelsöga, citronfjäril och nässelfjäril fladdrade från Scilla till Scilla på gräsmattan i förmiddags, när jag skulle dricka mitt kaffe i solen. Säsongens första påfågelsöga! Hämtade snabbt min kamera och lyckades få några bilder. Undrar vad jag ska ha alla fjärilsbilder till? Även om jag inte vet så kan jag inte motstå lusten att "föreviga" dem. Påfågelsögat är en vacker fjäril. Jag tycker de flesta dagfjärilar är vackra snabba flygare.

Min sjukskrivning går ut den 29 april så nu är det dags för en tripp till Sandviken med en tidrapport, och ett eventuellt samtal med min "boss man" om vilka arbetsuppgifter jag kan få nästa vecka. Den 2 maj ska jag visserligen till läkaren på hälsocentralen för att diskutera mitt "fall" men som det känns idag så tror jag att det är dags att försöka "komma tillbaka". Kanske på hslvtid de första veckorna?

Problemlösning

Problemlösning är inte min starka sida. Här hetsar jag upp mig och tror att det är fel på kameran och att det är därför rullarna ser ut som de gör. Visst det verkar som om exponeringsmätaren visar fel men om jag tittar på filmerna så inser jag att de har förmodligen drabbats av något som mest påminner om "ljusläckage" på de sista fem–sex rutorna. Märkligt. Än märkligare blir det om jag tittar på filmen jag tog med min YashicaMat den 16 jan 2006. Det är samma fel där. Sju rutor korrekta och sedan är filmen svart dvs. den ser ut att ha träffats av ljus. Då är frågan varför uppstår detta? Kan det var läckage i framkallningsdosan? Verkar osannolikt tycker jag. Kan det vara felaktig framkallning? Samtliga filmer är framkallade i samma JOBO-maskin de senaste dagarna. Uppstår det när jag laddar filmen på spiralen? Jag vet inte. Tycker mest det är synnerligen märkligt,

Nej, problemlösning är inte min starka sida. Tror jag får konsultera en vetenskapligt skolad person som dessutom är en hängiven analog storformatsfotograf.

Fan åsså

Framkallade rulle nummer två. Det sket sig igen! Fan också. Precis likadant. Denna gång var hela rullen felexponerad, men mest på sista delen av filmen. Ett tredje försök väntar. Denna gång ska jag mäta ljuset med min digitala kamera.

Kan det vara fel på framkallningen? Suck...

Det sket sig

Framkallade min testrulle igår kväll. Det sket sig. Halva rullen var ”korrekt” exponerad medan den sista hälften var nästintill oexponerad, dvs. spår av bilderna syns men allt är överdraget av en svart hinna. Gudarne ska veta att jag funderat fram och tillbaka kring vad som var fel. Kameran och objektiven fungerade som de skulle imorse när jag kollade. Den enda felkälla jag kan komma på att jag inte hade ställt tillbaka självutlösaren ”V” till ”X” efter exponeringen.

Bestämde mig för att ”skjuta” ytterligare en testrulle och drog iväg till ”stenen” på udden i Gåsholma i morse. Nu ska jag avsluta rullen här hemma på gården. Därefter blir ännu en sväng med kemikalier i badrummet. Är fortfarande en smula tveksam till exponeringsmätaren, men hur den fungerar visar sig nog. Kanske är det jag som inte är tillräckligt "lätt på handen" när jag mäter ljuset?

Efter att ha fotograferat i solljuset på stranden så inser jag att jag behöver ett par passande motljusskydd. Det fanns inga med objektiven. Kanske för att kameran använts i studio? Dessutom tror jag att jag ska skaffa ett par filter för svartvit film. Pärm med pergamynblad och mer film behöver jag också. Det kostar att fota analogt!

Fram och tillbaka som en skållad råtta

Så har jag varit till Uppsala och hämtat kameran. Naturligtvis började det duggregna när jag åkte. Det blåsiga, regniga och gråkalla vädret höll i sig hela resan. Säljaren visade sig var en mycket trevlig och sympatisk man som var äldre än mig. I mina ögon var han nog pensionär sedan flera år, men jag kan ju ha fel förstås. Han berättade att han köpte kameran som ny för trettio år sedan och att den användes i studion till produktfotografering. Det var nog femton år sedan han använde den senast, trodde han. Jag fann ingen anledning att betvivla hans uppgifter för kameran verkade vara i mycket gott skick. Allt föreföll fungera. Jag betalade, fick ett kvitto och återvände mot hemmet. Bestämde mig för att min ”rundtur” genom Uppland fick vara eftersom jag hade glömt bort hur man bytte optik. Alzheimers i lättversion. Igen!

Efter lunch försvann molnen och värmen steg. Jag bestämde mig för att ”bränna av” en rulle som test. Något som var lättare sagt än gjort. Det tog mig flera timmar av krypande på knäna eller stående böjd över sökaren på denna imponerande mekaniska kamera. För imponerad är jag så här långt. Kameran väger bly men känns mycket förtroendeingivande att fota med. Det enda frågetecknet är den inbyggda ljusmätaren som sitter i sökaren. Kanske visar den ett halvt till ett steg fel? Detta jämfört med min digitala kamera. I vilket fall som helst så exponerade jag testrullen efter Kowans mätare. Om det visar sig att negativen blev underexponerade så får jag justera detta senare genom att ställa om filmkänsligheten.

Det blev en rulle med blommor, cykel, slåtteraggregat, äppelträd och kyrkan i byn. Nu återstår det att framkalla rullen samt en rulle som jag tagit tidigare. Ska bli intressant. I morgon tror jag att jag ska ägna ytterligare en rulle åt mellanformatsfotografering. Då måste vädret vara på min sida. Funderar på om det finns några träd att fotografera. Träd med gammal sprucken bark. Då vill jag ha solsken och släpljus. Blir det skitväder så blir det väl filmframkallning eller allmänt slappandet framför kakelugnen.

I morgon

Ska jag hämta kameran i Uppsala. Ringde upp säljaren och vi kom överens om att den ska hämtas på hans kontor mellan kl. nio och tio. Nu gäller det att hitta dit också.

Dags att göra i ordning en tom kameraväska för att transportera utrustningen i. Plocka fram ett par rullfilmer ur kylen, ett passande batteri för kamerans exponeringsmätare, ett stativ samt packa ner en bra extra ljusmätare (digital kamera). Sedan återstår det bara att fixa färdkost för morgondagens övningar och tanka bilen. Jag hoppas vädret blir bättre än idag. Framför allt mindre blåsigt och varmare. Då ska jag ta en liten tur på kringelkrokvägar genom Uppland för att se om jag begriper hur kameran ska användas. Hittade en del information om Kowa på nätet. Bland annat en bruksanvisning, men tyvärr så har mina bläckpatroner torkat så det går inte att skriva ut manualen. Jag har läst på och försökt memorera in handgreppen. Risken är förstås att Alzheimer slår till och att jag strular till det på något sätt.

Söndag kväll

…gått omkring de senaste dagarna och bearbetat vissa tankar kring en flytt från huset redan i år. Vaknade en natt och insåg att det "enda rätta" mot sonen, är att stanna ännu ett år. Han går fortfarande i skolan här ute och till hösten börjar han nian. Därefter blir det gymnasium i stan och därmed släpper han förmodligen en del av sin anknytning hit. Jag känner mig kluven. Det är mycket å den ena sidan och å den andra sidan just nu

I eftermiddags var jag ute vid en blåsig Östersjö. Det blåste orm. Borde ha haft långkalsonger, mössa och handskar på kroppen. För att inte tala om vindtäta byxor! Vinterjackan var helt rätt plagg i kylan. I viken simmade det ett halft dussin gräsänder och ett par gäss. För långt från mig för att det skulle bli några bilder. Ja jag tog ju några bilder mest för sakens skull men det är ganska trist med andfåglar som ligger stilla och guppar på vattnet. Ska nog ägna mig åt måsar i stället. Det är som mer fart på dem! När jag var på väg till bilen och frös som mest fick jag syn på en fiskmås på en sten 10 meter bort. Fotade med telekonverter 1,7x. Det blir 420 x1,7 = 714 mm brännvidd jfrt med småbild. Handhållet! :) Det blev den bild som jag är mest nöjd med av dagens "skörd". De andra bilderna på gräs och strand var mest en lek med "semi fish eye effekter”.

När jag kom hem så var jag så trött, så trött. Lade mig på sängen och somnade. Sov 1,5 timme. Vaknade och frös. Tog ett varmt bad och åt middag. Varma bad är skönt! Precis som en brasa i kakelugnen! Sedan var det helt plötsligt kväll:)

Klart

Så är det klappat och klart. Fick svar på mina frågor och bestämde mig ganska omgående för att ”investera” 3.000 kr i hobbyverksamhet. In på Tradera och klickade på knappen ”Köp Nu”. Kameran kan hämtas och betalas i Uppsala. Visserligen har inte säljaren hört av sig än, men nu känns det lugnt. Jag har blivit med ännu en kamera. Dessutom har jag mejlat en man som säljer ett rejält Manfrottostativ på Blocket. Det stativet lär behövas till en tung mellanformatskamera. Får väl se om det kommer något svar. Kommer det ett svar så har jag snart förslösat närmare 4.000 kr på en ”pisskvart”. Blir till att ”tokspara” igen.

Först ska jag bara hämta kameran efter helgen och ta mig en liten ”fototur” genom Uppland på vägen hem. Om vädret tillåter förstås. Idag är det kallt grått och regnigt.

Varför så "manisk"

Vaknade i natt och var vaken ett par timmar mellan två och fyra. Tänkte bl.a. på kameran. Bestämde mig för att om kameran går ”min näsa förbi” så må det vara hänt. En mellanformatskamera står ju ändå längst ner på min ”önskelista”. Bestämde mig för att satsa på en nyare och snabbare dator samt en billig filmskanner istället. I natt var min tanke att jag kan ägna min fritid åt att skanna in de svartvita småbildsnegativ som sitter i pärmarna. Dessutom finns det filmer med negativ film och diabilder att skanna. Ett Sisyfosarbete som räcker livet ut och mer därtill!

Idag, kl 09.18 fick jag svar på mina frågor från säljaren. Kom på ytterligare ett par frågor som jag mejlade över. Just nu, när jag skriver detta, har det gått 48 minuter sedan han läste mitt mejl och ännu inget svar. Begriper inte människan att det sitter en otålig kund i andra änden av koppartråden? Sedan svaret kom och jag skickade mina nya frågor, så har jag vankat omkring ur rum in i rum. Ut på gården och så in igen. Nervöst rökande den ena cigaretten efter den andra allt medan tankarna snurrar kring en mellanformatskamera i Uppsala. Kan inte tänka på något annat just nu. Varför ska jag vara så förbaskat uppvarvad, fixerad och ”manisk” ibland?

Kowa 66

Igår såg jag att det fanns en Kowa 66 utbjuden på en auktion på nätet. Efter mycket funderande så kom jag fram till att om kameran är i fullgott fungerande skick, så ska jag klicka på ”köp nu”. Skickade ett mejl till säljaren med en del frågor kring skicket på kamera och optik. Så här långt har det inte kommit något svar och det gör mig irriterad. Var frågorna så svåra att besvara? Om de var det så kan jag nöja mig med ett svar i stil med ”kameran är i gott bruksskick”. ”Det är bara att ladda en film och fota”. Kanske valde jag fel taktik dvs. ställde fel frågor när jag började fråga om putsmärken, slöjningar etc. Skulle kanske ha ställt enbart frågan om kameran och optiken fungerar och om den kan hämtas i Uppsala? Nu sitter jag här och oroar mig för det ska komma någon annan som söker en mellanformatskamera och som hinner före mig. ”Köp nupriset” på 3.000 kr är ju helt okej.

Baskat också! Varför ska jag tveka och fundera så förbaskat i kringelikrokar? Får väl se om säljaren ids svara mig, eller om han hoppas på att det ska starta en budgivning på kameran och att han får ut mer än 3.000 kr för den.

No news is good news

De senaste dagarna har jag ockuperat mitt sinne med tankar kring massakern i Blacksburg. Här har jag gått omkring och oroat mig, samt förmanat sonen till försiktighet, innan han åker till USA. Veckan efter att han kom till Virginia Tech i Blacksburg händer detta fruktansvärda och till synes helt oförklarliga vansinnesdåd. Vad hade mina förmaningar hjälpt om vettvillingen slagit till en vecka tidigare? Blotta tanken därpå får mig att önska sonen hem igen. Nu är han ju inte i Blacksburg utan i New York eller kanske redan hemma i Stockholm? Hur ska jag veta? Han hör inte av sig. Varken till mig eller sin mor. De barna, de barna. Har de ingen tanke på att vi är nyfikna på hur de har det, ”over there” eller annorstädes, när de är ute ”på vift”?

Har också fått en fråga om jag är intresserad av en lägenhet i Vännäs. Helt plötsligt ställs saker och ting på sin spets. Visst, jag ska flytta. Samtidigt känns det svårt att lämna huset och flytta så långt från den yngste sonen. Undrar lite hur vår relation utvecklas om jag ”drar iväg” så pass långt norrut? Som det är idag så är han här ungefär varannan vecka och har deklarerat att han vill vara här under sommarlovet. Precis som förra sommaren alltså. Det är "trivsamt” när pojkarna är här. Samtidigt känns det som om det är dags att försöka få till ”ett nytt liv” eller att försöka ”börja på ny kula”. Så varför inte ge Vännäs en chans? Det ska väl vara det här med tanken på de långa fimbulvintrarna som kan avskräcka då.

Till slut

Jag kunde ju inte låta bli att fortsätta grubbla över var linsen tagit vägen. Så jag rotade runt i alla rum och skåp där jag misstänkte att den kunde ha hamnat. Drog ut lådor i köket. Vem vet. Kanske hade den hamnat bland plastpåsar och påsförslutare? Utan resultat. Ingen lins. Till slut bestämde jag mig för att än en gång kolla i skåpet där de flesta tillbehören fanns innan jag drog fram dem idag. Bestämde mig för att plocka ur skåpet.

När jag kollade i en kartong märkt Top Filter så låg där en lins med en Serie VII – 55 mm ring. Kartongen borde ha varit tom, men någon hade stoppat in min makrolins där. Denne någon är antagligen inte jag för så ordentlig är jag inte. Många saker har funnit mycket konstiga platser sedan f.d. hustru var här och ”röjde upp” medan jag låg på Akademiska. När jag fann linsen så var klockan kvart i fyra.

Till slut fick jag trots allt ägna en av stund av dagen åt att krypa omkring för att fota lite blommor och blader. Fotograferade också sonen när han hoppade omkring på studsmattan. Sedan tog batteriet slut och middagen skulle lagas. Pepparlax och potatis för mig. Ris, currysås och kyckling åt sonen.

Sippa i backen stå

Stora V-formationer av gäss drar förbi mot nordost. Hur många de är hinner jag inte räkna, men jag gissar att det är mellan 50 – 100 stycken i varje formation. Deras kacklande hörs på lång väg när de drar fram genom skyn mot ett blått himlavalv. Vitsipporna har slagit ut och idag visade sig också sädesärlan på taket till brygghuset. Solen värmer så gott men tarmen värker en smula. Månne det är allt kaffe jag hinkat i mig under morgontimmarna, som ger värken? Eller bristen på en stadig och ordentlig frukost? Ett par smörgåsar är kanske inte tillräckligt? Kanske är det dags att återgå till havregrynsgröten, Ett par smörgåsar med Lindösalami är inte fy skam det heller.

Det känns som om jag dragit runt hela morgonen och rotat efter kameraprylar. Har massor med sådana på olika ställen i huset. Kan naturligtvis inte återfinna den bakre linsen till mitt ”semi-fish-eye” som jag köpte på Tradera för att använda tillsammans med min Olympus digitala kamera. Den bakre linsen ger häftigt vidvinkliga, förvridna makrobilder och kraftig förstoring. För min inre syn såg jag mig krypa omkring i marknivå med kameran under dagen, men därav blir det tydligen intet. Intet blir det av trädgårdsbordet heller. Igår tvingades jag inse att tillverkningen skjuts på framtiden. Kapa, klyva och rikthyvla ämnena går säkert bra men sedan är det stopp. Jag mäktar inte lyfta bort inmatningsbordet på rikthyveln och lyfta dit planingstillsatsen. Det är för tungt!

Bord

Tanken på ett nytt trädgårdsbord kan jag inte släppa. Hela morgonen har jag funderat fram och tillbaka. Till slut så bestämde jag mig för att ska det göras ett nytt bord nu, så ska det bli ett litet kvadratiskt bord i furu. Kvadratiskt därför att det finns bara fyra stolar. Stilen blir nog en helt annan än den som är på stolarna, men det struntar jag i. Formatet tänker jag mig ska vara 80 x 80 cm på skivan. För att det inte ska bli allt för ostadigt så måste benen flyttas långt ut mot hörnen. Då får man även plats med ben och fötter under bordet. Hörnen på skivans ram ska geras och träspjälorna som ska utgöra avställningsyta ska tappas in i ramen. Så har jag tänkt mig konstruktionen. Blir en hel del arbete med tappningen inser jag. Å andra sidan så är det nog den bästa och snyggaste lösningen. Ska fundera vidare på eventuellt andra lösningar.

Var ut på förmiddagen och vankade runt i ladugården. Kollade efter ämnen till bordet. Ämnen till bordet kan jag hämta bland allt ”frånkap” som ligger på hyllorna. I min vision av hur det färdiga bordet ska se ut så småningom, så är bordet grånat av väder och vind. Tror jag ska hjälpa grånaden en bit på vägen genom att behandla trät med järnvitriol. En metod som jag aldrig provat, vad jag kan minnas. Nu återstår det bara att leta fram arbetskläder, verktyg och komma igång också! Inte det lättaste alla gånger, men jag har ju hela livet på mig *ler*

Tvätt i solsken

Gårdagen präglades av en stillsam molande värk i mage och tarm. En värk som gjorde mig ganska orörlig och stilla. Hade inte lust att göra någonting. Det fortsatte idag, men idag drabbades jag också av mängder med nysattacker på morgonen. Fick smärtor på högra sidan av buken. Antar att det var där den avskurna bukmuskulaturen var sydd. Det kändes så i alla fall. Smärtan gick inte över utan jag tog en värktablett till lindring. Det var den första tabletten på mycket länge och den hjälpte.

Tvättade en maskin med kulörtvätt och hängde den på tvättlinorna i solskenet.. Det är något speciellt med tvätt som hänger på tork ute. Månne det är tanken på att snart är det sommar som glädjer? Eller är det den rena friska doften som gör att det är något speciellt med tvätten? Värmen är nu på frammarsch. Äntligen!

Började fundera på ett nytt trädgårdsbord och eventuellt nya stolar till det. Får väl se om jag kommer till skott och tar mig för att göra nya möbler. Har en idé om ett lätt och ”smäckert” sexkantigt bord men är inte riktigt klar över hur det ska konstrueras på ”enklast” tänkbara sätt. Frågan är om jag också måste göra nya stolar också? Eller räcker det med att måla de gamla?

New York

Så har sonen kommit till New York. Han bor hos en "gammal trevlig Irak veteran" som har lovat gossen några guidade turer runt om i New York. Låter spännande och jag hoppas det blir bra och givande turer.