Tvålen

Idag låg det en tvål med ett kort följebrev i posten. En "Havsbris" från Lund. Inköpt i Bjurholm. Jag blev mycket glad över hågkomsten och den väldoftande tvålen. Värme spred sig genom kroppen när jag packat upp tvålen och läste det bifogade korta följebrevet. Hon tänkte på mig när hon såg den, skrev hon.

Undrar i mitt stilla sinne om hon tyckte att jag luktade illa? Att jag var för gammal och rökare gjorde ju inte saken bättre på den tiden det begav sig *ler*. Glad blev jag i alla fall. Det är läge för ett varmt kvällsbad med nytvålen och följa hennes uppmaning att "tänka på sommaren".

Tokspara

Ska det bli en ny dator så blir det till att "cut down on my spendings" eller "tokspara" som den andra hustrun sa. Undrar en smula hur det ska gå till med en väntad elräkning på kanske 8.000 kr? Lägger jag så till att Akademiska vill ha en tusenlapp för vården och att sopor, a-kassa och bredband kostar 1.500 kr så måste jag ju undra var jag kan tokspara. Till detta kommer så mat och lite bensin. Inkomstsidan ser ju inte allt för ljus ut i mars heller. 12 dagars sjuklön från Skogsstyrelsen den 15:e och när sjukpenningen betalas ut kan jag bara sia om. Det är inte bara datorinköp som skjuts på framtiden. Min tanke om ett ett par nya skor i vår får jag också lägga på hyllan ännu en tid. Vårvintern är en tung tid.

Andra sätt än "tokspara" då? Kanske läge att försöka sälja en komplett SAAB 96 -63, med tvåtaktsmotor. En "trubbnos" (med defekt tändfördelare) säljes som renoveringsobjekt eller reservdelsbil för 4.000 kr på Blocket eller annorstädes? Finns det annat att sälja? Annat som kan ge "snabba" pengar i plånboken? Hmm...prylar har jag ju i överflöd men om de är värda något är ju frågan.

Tror jag ska glädja mig åt att jag mår lite bättre för varje dag som går, i stället för att fundera allt för mycket på fattigdom och elände. Snart kan jag sitta ute och bryna mitt magra anlete i vårsolen!

Att låna pengar

Jag har ju tjatat i bloggen om mitt behov av en ny dator och problemet med att finansiera den. Nu har jag surfat runt lite grann på olika bankers hemsidor för att se vilka villkor de gav för ett lån på 10 tkr. Det intressanta är att ingen bank verkar vilja låna ut så lite som 10 tkr. Fritt ur minnet så gäller följande för olika långivare.

Handelsbanken
* tillsvidareanställning lägsta årsinkomst 125.000 kr
* lånesumma 30.000
* effektiv ränta 6,95%

Skandiabanken
* fast årsinkomst 90.000 kr
* lånesumma 20.000 kr
* effektiv ränta fr 5,95%

Ikanobanken
* fast årsinkomst 120.000 kr
* lånesumma 20.000 kr
* effektiv ränta 7,7%

Folkia (som ger snabba SMS-lån)
* fast årsinkomst 120.000
* lånesumma 15.000 kr
* effektiv ränta 27%

Ska man låna pengar så ska man låna i bank! Folkia måtte göra storkovan på sina ockerräntor. Jag kan ju minnas fel men ungefär så här ser det ut vid en snabb blick på nätet. Blir nog till att "tokspara" till de 8.000 kr som saknas för inköp av en ny dator. Hur det nu ska gå till?

En sann vän

När jag hade skrivit om min butler så spred sig skammens rodnad över min kropp när jag insåg att jag inte hade skrivit ett tacksamhetens ord om kvinnan som verkligen ställt upp för mig under hela min sjukperiod och vid andra tillfällen också om det behövts. Utan att tveka har hon tagit sig tid för att följa med mig på alla samtal och skjutsat mig när det behövts. Hon har aktivt ställt frågor till läkaren när mitt sinne sysslat med annat, när min tanke snurrat kring ord som cancer och min hörsel varit avstängd av ordet tumör. Då har hon ställt frågor. Bra frågor! Hon har varit mitt bollplank för alla de funderingar jag haft. Jag talar om den kvinna vilken jag senast var gift med. En sann vän i nödens stund.

Egen butler

Lördagen den 10 feb kom min äldste son ner från Vännäs för att ta hand om "gubben" under den första tiden efter operationen. Under de två veckor han nu varit här så har han röjt snö, burit in ved och eldat, handlat, lagat mat, diskat, dammsugit, vattnat blommorna och agerat chaufför. Jag hade inte klarat mig själv under den första veckan när värk och trötthet höll mig klavad vid sängen. Det har varit fantastiskt skönt med en egen "handy-man"i huset! Eller ska det heta "händig-karl"? Tror det ska dröja tills jag blir så pigg att han ser sig nödsakad att återvända hem *ler* för det är underbart att ha en egen butler i huset. I vilket fall som helst så har han gjort en fantastisk insats för mig och ska ha all heder för att han så självklart ställde upp för mig.

Regeringen borde genast införa rätten för alla sjukskrivna att få en kommunalt anställd butler under sjukskrivningsperioden. I ett slag skulle arbetslösheten försvinna om kommunerna anställde personliga assistenter med vettiga löner, för hushållsnära tjänster åt de sjukskrivna. De sjukskrivnas och de arbetslösas utanförskap skulle upphöra, socialbidragen upphöra och skatteintäkterna flöda likt honung i Jerikos dalar. Sverige skulle åter bli ett land där solidaritet med de svaga är ett honnörsord!

Ingen cancer!

Igår, torsdag, reste jag tillsammans med min andra hustru till Akademiska sjukhuset för ett samtal med Ib Rasmussen. Jag visste ju att kallelsen innebar att provsvaren kommit från Patologen och att svaret kanske skulle innebära en dödsdom. Den senaste tiden efter operationen har jag levt på dödens tröskel och försökt att mentalt ställa in mig på ett besked om att jag har pankreascancer. Det är bara en fråga om tid innan döden inträffar. Ungefär som att sitta på "Death Row" och inte veta när avrättningen ska ske. Bara veta att ingen nåd ges.

När vi kom upp på avdelningen så kom en glad Rasmussen mot oss och drog oss med till ett rum där han direkt förklarade att det fanns ingen cancer i vävnadsproverna. Jag har fått en diagnos! Kronisk inflammation i pankreas (bukspottkörteln).

Idag är jag glad över att han opererade och att operationen gick bra. Det känns som om jag fått en "andra chans". Ett nytt liv väntar!

Tio dygn

Operationen gick utmärkt enligt Rasmussen. Den var som hämtad ur en lärobok i anatomi påstod han. Rasmussen har avlägsnat tolvfingertarmen, de yttre gallgångarna och det s.k. huvudet på bukspottskörteln. Han kunde inte se eller känna någon tumör i bukspottkörtelns huvud utan tyckte att det mesta tydde på en kronisk inflammation. Vävnadsproverna skickades till patologen för undersökning i mikroskop. Vidare konstaterade han att det inte var något fel på min lever. Ingen inflammation i levern alltså! Därefter drog han upp en slinga av tunntarmen, sydde fast bukspottkörtel och galla i tunntarmen och fäste den i magsäcken, varpå buken förslöts med trettio häftklamrar (agraffer). Jag var piercad från ena sidan av buken till den andra!

Tio dygn tillbringade jag på sjukhuset. Dygn då jag levde med slangar in i och ut ur kroppen. Som mest hade jag sex slangar anslutna samt EKG. När jag kom ur sängen och blev rörligare så släpade jag omkring på en ställning med fem hjul och sex påsar ut till rökkuren. Då hade jag en sond från magsäcken genom näsan, kisskateter, dränage från bukhålan, näringslösning i en ven i halsen, dropp i armen och en bedövningspump som pumpade in smärtstillande läkemedel i ryggmärgen. Det fungerade att ta hissen ner nio våningar och dra med ställningen över vändplanen till kuren utanför entrén. Rökare kommer fortare ur sängen än icke-rökare, påstod Rasmussen. Jag misstänker starkt att ytterligare en orsak var min rumskamrat. Han låg i sängen hela dagarna, trots att han var fullt rörlig och bläddrade fram olika sportkanaler på TV-n i rummet. Det var sport från morgon till kväll. Med tiden blev det tjatigt. Dessutom så föreföll han vara hörselskadad, för jag kunde stå ute i korridoren och höra sportkommentatorerna utan några som helst problem trots dubbla dörrar in till rummet. Vissa patienter borde utrustas med hörlurar till TV-n. Andra med hörselskydd.

Hemresan fredagen den 9 februari blev en smärre pärs. Den företogs i en buss utan värme och väl framme vid Gävle sjukhus fick jag vänta i nära 45 minuter på taxin som skulle köra mig hem. Väntan frestar på när buken smärtar mest hela tiden. Väl hemkommen insåg jag att jag antagligen åkt hem alldeles för tidigt. Jag tog ett par Citodon och somnade.

24 timmar kvar

Med lite mindre än 24 timmar kvar till operation, så går mina tankar till mina "nära och kära". Främst då mina söner och f.d. fruar. Mina fd. fruar har ställt upp på ett fantastiskt sätt genom att bl.a. följa med på samtal både i Gävle och Uppsala och stöttat mig på ett sätt som jag inte hade förväntat mig. Runt om i landet finns också vänner som genom telefon och mejl hört av sig. Så har ock mina vänner i Österbotten och Sarajevo gjort. Jag tackar er alla av hela mitt hjärta för ert stöd i en bekymmersam situation. Jag hoppas verkligen att vi ses och hörs snart. Om inte förr så då jag återkommit till hemmet. Vänner är gott att ha!

Njut av livet, för livet är skört.

Slaktaren

Nu på morgonen såg jag ett inslag på nyheterna i SVT. Inslaget handlade om förväxlingsriskerna mellan olika läkemedel som används inom sjukvården. Kameran svepte över en operationssal och visade en läkare i närbild under vad som föreföll vara en bukoperation. Han stod där nedblodad och påminde mest om en slaktare. Prisar min lycka att jag förhoppningsvis slipper se och känna min egen buk i morgon under operationen. Låt mig sova till dess att det är dags att åka hem.

Biljettköpet

Eftersom det var länge sedan jag åkte tåg, tänkte jag ta och prova Upptåget som körs mellan Gävle och Uppsala. Ett gammaldags "mjölktåg" som stannar vid stationerna längs banan. Tänkte att det är väl som förr i tiden. Bara att åka in till järnvägsstationen, lägga upp slantarna på disken och säga: En enkel till Uppsala Central. Riktigt så enkelt var det inte visade det sig. Fick veta i kassan att biljetten löses på tåget. Härligt! T o m bättre än förr i tiden då man alltid var tvungen att boka biljett och sittplats i god tid innan resan skulle ske.

Lite grann kan jag väl gräma mig över att jag körde sju mil fram och tillbaka för att få ett besked som jag kunde ha fått per telefon, men jag fick ju ett litet avbrott i vardagen och en snabb titt på staden trots allt. Nu gäller det bara att se till att vara på plats 12.33 i morgon när mjölktåget går.

Habegäret i mig

Det dök upp en fågel vid fröautomaten idag. En fågel som jag inte kände igen. När jag väl greppat kameran för att fånga den på bild så var den försvunnen. Genom skallen for då, helt omotiverat, att jag borde ha ett polarisationsfilter till min digitala kamera. För att inte tala om alla andra grejer jag vill ha/borde skaffa mig. Habegäret slog till! Så här kommer min önskelista *ler*

• Ny dator. En MacMini. Snygg dator!
• Skärm därtill. En Sony SDM-S205F för bildhantering. Bra skärm!
• Extern hårddisk. En LaCie designad för att passa MacMini. Snygg!
• En skanner för både film och papper.
• Ny fotoskrivare för A-3 format.
• Kikare, Soligor 10x42. Vattentät och bra!
• Akromatisk närbildslins, Soligor PRO +3
• Ett polarisationsfilter till min Panasonic
• Fler minneskort till min Panasonic
• Extra batteri till min Panasonic
• En begagnad mellanformatskamera med några obejektiv, ex.vis Zenza Bronica

Fantisera är tillåtet. Att förverkliga sina fantasier kan vara svårare. I synnerhet som de "kostar skjortan".

Nu ska jag fantisera bort disken!

Än en gång

...försvann elen. Detta fick mig att realisera en tanke jag haft sedan länge. Nämligen att se till att jag har en säng i arbetsrummet. Bara för att jag inte vet i vilken kondition jag kommer att vara när jag kommer hem från Akademiska. Jag släpade alltså ner en resårmadrass från övervåningen och nu står den här bredvid kakelugnen. Jag klarar mig, om nu elavbrotten blir en följetong under natten. För vem vet hur länge lampan lyser denna gång?

När strömmen kom tillbaka efter1,5 timme så visade termometern 12,6 grader i hallen. I arbetsrummet är det betydligt varmare!

Elavbrott

Klockan 13.25 försvann strömmen. Elavbrott! Mitt i lunchlagandet! Elavbrott har jag varit förskonad från denna vinter när avbrotten varit legio i andra delar av landet. Jag bar in mer ved och fortsatte eldandet i kakelugnen i salen. Bestämde mig för att ta ett varmt bad och fundera genom läget. Uppstigen ur mitt varma bad kunde jag konstatera att temperaturen inomhus sjunkit närmare fem grader på två timmar. Bestämde mig för att "gilla läget" och tappade upp vatten samt tände i vedspisen för att laga min mat på den. Det funkar att laga mat på vedspis i stearinljusens sken, men det som i vanliga fall kan uppfattas som "mysigt" blir lätt en irriterande nödvändighet i "skarpt" läge. Särskilt som den sladdlösa telefonen slutade fungera och min mobil stängde av sig pga låg batterinivå. Jag blev isolerad från omvärlden!

Efter maten satte jag mig framför kakelugnen i salen och funderade på var jag skulle sova i natt. I salen där jag eldat hela dagen? Eller i arbetsrummet där kakelugnen avger mer värme? Bäst som jag bestämt mig för att gå upp på övervåningen för att bära ner duntäcken och kudde så kom strömmen tillbaka. Tre timmar var den borta. På den tiden sjönk temperaturen sex grader inomhus. Samtidigt sjönk den två grader utomhus.

Just nu är ordningen återställd. Det återstår bara att det ska bli varmt inne också.

Fåglarna också

Inför den förra vintern köpte jag en fröautomat och såg till att den var fylld med allehanda godsaker under hela den kalla perioden. Jag fotograferade fåglarna och försökte lära mig vilka fåglar som besökte matstället.Förutom talgoxe, pilfink, blåmes, gulsparv och grönfink dök det även upp fåglar som gråsiska och t o m ett par steglitzer en dag. Gröngöling och större hackspett besökte talgbollen. Även skatorna försåg sig med frö från marken.

I år är det mest talgoxe, blåmes, pilfink och gulsparv som visar sig när fröautomaten fyllts på. Kanske borde jag upphöra med matningen då den blivit mycket oregelbunden och jag har en känsla av att jag "vanvårdar" småfåglarna. Vad är bäst för fåglarna? Lurar jag dem att stanna i tron att det kommer att finnas frö att hämta även i morgon? Förhoppningsvis stannar de inte kvar och fryser ihjäl i någon buske, utan drar vidare i sin jakt på föda.

En annan svårighet, förutom oregelbundenheten i matningen, är att finna en bra (och billig) foderblandning. Jag inbillar mig att ex.vis solrosfrö inte gillas av alla fåglar som stryker omkring i jakt på mat. Jag kan ju ha fel förstås. Så här långt har jag köpt flera olika sorters frö och gjort en egen blandning. Det är kanske onödigt? Kanske äter fåglarna det som bjuds? I vilket fall som helst så är automaten fylld med 1,8 liter frö nu. Får se om det räcker över morgondagen.

Äntligen har jag bestämt mig

Jag har bestämt mig. Det ska bli en Mac Mini samt en Sony SDM-S205F. Efter att ha surfat runt och sökt information om kompabiliteten på engelska, franska och tyska sidor så skickade jag en mejl till komplett.se och frågade om de visste något om saken. Svaret jag fick var att det ska fungera med DVI-D kabel. Så då blir det en SONY-skärm trots att det är en utgången modell och trots att det riktiats kritik mot att den inte har pivotfunktion. Däremot verkar det, av de tester jag läst, som om bildkvalitet och färgåtergivning är utmärkta. En skärm för mig!

Skärmen kostade 9.000 kr exkl moms i nov 2005. Förra veckan såldes den, till ett kampanjpris, för 3.195 kr inkl moms hos komplett.se. Denna vecka kostar den 4.295! Aldrig får man vara glad! Fattigdom kostar! Lägger jag till 7.995 kr så får jag en "värsting Mac mini". Hmm.. en värstingmac? VärstingMacar finns inte men snygga macar finns det.

Finansieringen ska jag fundera på ännu en tid, men vilken dator och skärm jag ska köpa är härmed bestämt. Vilken bank som ska få äran att låna ut pengarna till mig är däremot inte bestämt.

Je hurves

Huvva. Man kliver upp ur sängen på morgonen och konstaterar att ute är det-15 och inne +16 grader. Å bara motorvärmaren inkopplad! Det "ekonomiskas sinnelaget" gjorde att jag drog ur sladden till kupévärmaren igår kväll. Det fick jag betala för genom att sitta i bara skjortan och frysa under flera minuter innan det börjar strömma ut varmluft i kupén. Nej, tacka vet jag de Mercedesbilar jag haft. Där värmdes även kupén när motorn var varm och varmluften kom omedelbart efter start. Så mycket bättre kändes det på lunchen när jag stod utanför Yllefabriken och solen värmde i ansiktet. Då var morgonens mörka kyla förvandlad till en vacker vinterdag med sol som lyste på träden på andra sidan ån. Snart börjar takdroppet och då är det vår!

Fortum hade ju gubevars stängt av elen mellan kl 9 och 13 idag, så vid hemkomsten visade termometern -8 ute och +15 inne. Då var det gott att tända i kakelugnen och ta en kopp kaffe framför den sprakande elden. Jag kan ju ställa upp rumstermostaterna en smula men just nu avvaktar jag och inväntar mildare väder. Je hurves bara en smula än så länge.

Digital Camera & Dammsugare

Dagen började med att jag klev upp 45 minuter tidigare än vanligt. Bara i fall att...snöslungan skulle ut och luftas. Bedömde att jag skulle klara av att köra ut till vägen genom snön. Den yngste sonen klagade över illamående och visade sig ha lätt feber, så jag skjutsade in honom till lägenheten i stan. Lämnade en stållinjal och fick ett dammsugarmunstycke och en tidskrift - Digital Camera - i stället. När jag läste genom tidskriften, insåg jag att den kan bli nyttig för mig. Min digitala kamera har jag ställt in "en gång för alla" och nyttjar den, som om den vore en analog kamera, laddad med en film på 80 ASA. Jag borde verkligen försöka lära mig att utnyttja den moderna tekniken vid fotograferingen. Ska nog låta mig inspireras av Digital Camera och öva lite mer på fotograferandet. Borde nog också läsa genom bruksanvisningen - eller manualen som det heter numera - till min kamera. Hmm...

Hemkommen efter arbetsdagen var jag tvungen att tappa upp ett varmt bad åt mig. Mina fötter var som två stora blekgula isklumpar, men badet förvandlade dem till två gosiga rosa varma fötter. Därpå fyllde jag på bensin i slungan. Röjde upp på gården och vägen inför hotet av ytterligare snöfall i morgon. Hoppas verkligen att snöfallet håller sig längre söderut. Det är illa nog med den tilltagande kylan. - 15° just nu. Usch.

Den 21:a i månaden

På förmiddagen kunde jag konstatera att det låg knädjupt med snö på en sträcka av 10 meter på vägen. Detta trots att det inte snöade några större mängder under natten men vinden drevade snabbt igen vägen. Som vanligt! Det blev till att gå ännu en sväng med slungan, då jag ville ta mig ut med bilen, för att åka iväg och handla lite fågelfrö till de befjädrade varelserna som gästar fröautomaten.Ställde slungan för avisning eftersom den kan frysa igen om det blir kallare. Tyvärr fortsätter snöandet så risken är mycket stor att jag måste ut med slungan ännu en sväng i kväll, om jag ska ta mig iväg till jobbet i morgon bitti.

Delar av eftermiddagen har jag tillbringat på NK (Norrlandskontakten) där jag haft ett trevligt "surr" med en kvinna norrifrån. Nu stundar middag tillsammans med den yngste sonen! Det blir biff med lök. Undrar om han gillar det? Jag gör det i alla fall*ler*

Fyllhunden är hemma!

Fyllhunden har återvänt till rondellen i Vännäs efter sin två veckor långa utflykt.
http://www.folkbladet.nu/2007/01/18/fyllhunden-i-vannas-ar-hemma-igen>
Undrar vad den upplevt?

Lite röjt & annat

Det var bara att bita i det sura äpplet och ge sig ut i kylan. Jag ville inte, men drog till slut iväg och skaffade bensin till slungan. Fyllde också upp bilen! 50,7 liter för "bara" 510 kronor. 10:05 kr/litern kostade bensinen. Rena fyndpriset i dessa dagar!

Efter att ha stoppat in innerjackan i ytterjackan, dragit ner yllemössan över skulten, satt på lovikkavantar och vinterstövlar, gav jag mig så ut i det vita. Röjde upp lite på gården och rensade vägen från snö. Därefter bar jag snabbt in sex vedhämtare med fin björkved. I frysen finns snabbmat och i köket en mikrovågsugn. Nu kan det utlovade busvädret få komma. Jag känner mig rustad att möta det.

Det är i alla fall märkligt, att jag ska låta mitt inbyggda "startmotstånd" bestämma över mitt handlande i så hög grad, att det enkla kan kännas tungt och komplicerat. Särskilt som jag "innerst inne" vet att jag mår bra av frisk luft och lite motion. Visserligen sträckte jag mig i ryggen men blodet blev syresatt och jag återvände in i huset och värmen som en betydligt piggare och gladare människa.