Tidig söndag. Maskin nummer två med tvätt är klar. Slösurfar runt bland lägenheterna på Blocket och funderar ostrukturerat kring; "Varthän?". För några år sedan tänkte jag att jag är fri att flytta varhelst jag vill och bestämde mig för att försöka finna ett litet hus eller en lägenhet längs Norrlandskusten. Jag reste runt bland tänkbara bostadsorter för att se hur omgivningarna verkade. Med tiden kom Vännäs att framstå som ett starkt alternativ. Till stor del för att lägenheterna är och var billiga där och jag skulle kanske inte hamna i ett "socialt vakuum". Idag är Vännäs ingen självklarhet.
Det senaste halvåret har jag tänkt att jag flyttar varhelst jag finner ett arbete. Jag har sökt arbeten i söder, väster och norr. Från Mariestad i söder till Vindeln i norr. Arbeten är det gott om. Bara inte för mig. Nu är jag tillbaka på ruta ett. Jag flyttar dit där jag tror att jag kan leva som enstörig fattigpensionär. En plats där jag kan dö när den tiden kommer. Är platsen fel så flyttar jag bara vidare.
Idag finns det en liten tvåa till salu i Vännäs. Men Vännäs? Frågetecknen hopar sig. Varför vill jag bo där? Jag är ju en asocial typ. Kan jag då inte lika gärna bo i Härnösand eller Sundsbruk? Lägenheter finns det till överkomliga priser. Varför denna fixering vid Norrlands kustland? Nostalgi? Varför bosätter jag mig då inte i Mälardalen? Där växte jag ju upp. Dessutom är klimatet ett annat jämfört med Vännäs. Förvirringen tilltar. Snacka om att ha tilt i pallet.
Dags för maskin nummer tre.
